Hem
En skolelev som 2018 tvingades bära skyddskläder efter en kemattack i Aleppo i Syrien. (Uncredited / Ap)

Frågan efter Assads fall: Vad händer med kemvapnen?

Högt uppsatta amerikanska källor uppger för Reuters, AP och BBC att det är av högsta prioritet för USA att säkerställa att Assadregimens kemvapen inte hamnar i fel händer.

– Vi gör allt vi kan för att försiktigt säkerställa att de antingen inte är tillgängliga för någon eller blir omhändertagna, säger Newsweeks källa inom Bidenadministrationen.

Reuters källa uppger att man för närvarande inte överväger att sätta in marktrupper.

USA är inte ensamma i sin oro över kemvapnen. Enligt en rapport från det israeliska försvaret som Haaretz skrev om i veckan oroas även IDF av att vapnen ska falla i fel händer, något man beskriver som ett hot mot Israel.

Kemiska vapnen klassas som massförstörelsevapen och är förbjudna enligt Genèveprotokollet. Assadregimen har enligt FN använt sig av sådana, bland annat 2013 i Ghouta.

bakgrund
 
Gasattacken i Ghouta
Wikipedia (sv)
Gasattacken i Ghouta var ett anfall med kemisk stridsgas under syriska inbördeskriget som utfördes onsdagen den 21 augusti 2013 mot rebellgrupper i Ghouta-regionen, i provinsen Rif Dimashq. I september 2013 rapporterade utredningsgruppen från FN att attacken använt gasen sarin. FN-utredare har tillsammans med Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, slagit fast att Assads regim är ansvarig över attacken[1] Oppositionen och medicinska källor angav antalet döda vid attackerna till mellan 322 och 1729 döda och beskrev offer som saknade synliga skador. Attackerna skedde i områden som kontrollerades av oppositionen. Den syriska regeringen och de syriska rebellerna beskyller varandra för attackerna. Attacken ägde rum bara några få kilometer från en nyligen anländ FN-delegation från UNODA (UN Office for Disarmament Affairs). Efter att från början ha vägrat FN-delegationen, som leddes av svensken Åke Sellström, tillträde gick den syriska regeringen med på att inspektörer fick besöka platsen den 25 augusti. Uppgifterna om antalet döda skiljer mellan de källor som finns att tillgå, men ger vid handen att detta är den dödligaste gasattacken sedan 1988, när Halabja i irakiska Kurdistan attackerades.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen