Från Silicon Valley till Skellefteå – så ska batterinavet återuppstå

Lyten grundades i techtäta Silicon Valley 2015 av William Wraith III, Dan Cook, Scott Mobley samt svenske Lars Herlitz.

Tillsammans skapade de Lyten i syfte att utveckla materialet under varumärket 3D Graphene och få ut det på marknaden. Sedan rullade det på. Enligt Lytens hemsida tog det bara ett par år innan bolaget rodde hem ett flertal kontrakt hos den amerikanska regeringen för att testa materialet, som man beskriver som ”ett nytt supermaterial med potential att riva upp, förändra och förstärka i princip varje industri på jorden”.

Investerarna ställde sig på rad och på ägarlistan hittas i dagsläget bjässar som Fed Ex, Stellantis, McKinsey och Honeywell.

Det finns ingen hejd på superlativen när Lyten beskriver sitt 3D Graphene och den transformerande kraft det besitter, med målet inställt på ”nettonollutsläpp och mer därtill”.

Flera av de anställda som presenteras på hemsidan lyfter ”möjligheten att göra verklig skillnad” som sin drivkraft.

Enligt Lyten tillverkas materialet genom att konvertera växthusgaser till vätgas och kol i fast form. Vätgasen används som drivmedel, medan kolet omvandlas till ett ”tredimensionellt supermaterial” – alltså 3D Graphene.

Säljpitchen är att materialet kan förändras ner på atomnivå för att paras ihop med andra element och grundämnen. Det ska i sin tur kunna optimera materialets temperatur- och energiegenskaper, eller på andra sätt anpassa materialet så att det exempelvis blir lätt, hårt, styvt – eller vad man nu behöver för det specifika ändamålet.

Ändamålen är nämligen många, enligt Lyten. Materialet kan användas i allt från rymd- och flygfarkoster till fordon, inom transport och sjöfart. Och batterier.

Ja, men en delvis annan typ än de litium-jonbatterier som Northvolt tillverkade. Lyten är världsledande på litium-svavelbatterier som inte kräver dyra mineraler som nickel, kobolt eller grafit. Svavel är inte direkt någon dyr bristvara, tvärtom.

Lytens vd och medgrundare Dan Cook sa tidigare till Ny Teknik att det bara krävs ”mindre justeringar” för att anpassa Northvolts anläggning till de nya litium-svavelbatterierna.

Enligt bolagets marknads- och hållbarhetschef Keith Norman ska man i det inledande skedet återstarta produktionslinjer som redan tillverkade litium-jonbatterier och senare göra om några linjer till litium-svavelproduktionen.

Litium-svavelbatterierna levereras i dagsläget främst till kunder inom försvarsindustrin, där de exempelvis används i drönare, skriver SvD Näringsliv. Dan Cook säger till tidningen att man sedan tidigare för diskussioner med flera europeiska biljättar för att få fler att göra som fransk-italienska Stellantis och öppna plånboken.

Förhoppningen är enligt Cook att köpet av Northvolt ska ge biljättarna lite mer råg i ryggen. Ambitionen är att kunna starta upp fabriken och öka därifrån, med hjälp av expertisen hos personalen som fick gå i samband med Northvolts konkurs.

Det återstår naturligtvis att se, men New York Times konstaterar att köpet är ”ett djärvt drag” av Lyten, som ganska nyligen inledde sin tillverkning av batterier och andra produkter.

Men, konstaterar tidningen, det är inga dunungar som sitter i Lytens ledning. Där hittas människor med lång erfarenhet från högprofilerade bolag som General Motors, Tesla, Panasonic och Exxon Mobil.

På Lyten-chefen Dan Cook låter det också som att investerarna är med på tåget.

– Vi har investerare i Sverige, vi har kommande investeringar från Polen och från andra delar av världen, sa han under en pressträff ett dygn efter att affären bekräftats.

Keith Norman, Lytens marknadsförings- och hållbarhetschef, skriver i ett mejl till New York Times att man har ”en solid finansiell grund” att stå på:

”Vi har tillgång till det kapital vi behöver, vi har en bred kundbas som efterfrågar våra produkter och vi har den djupa tillverkningsexpertisen som gör att vi kan leverera.”

Enligt bolaget har man lyckats lösa ett av litium-svavelteknikens största problem: batteriernas tendens att brytas ner snabbare än andra alternativ.

Energimyndighetens batteriexpert Greger Ledung, säger till DN att Lyten har en ”väldigt lovande teknik”. Samtidigt är tekniken obeprövad i stor skala. Framgångsrika pilotprojekt är en sak, konstaterar han.

– Att tillverka den i större skala som krävs för att vara konkurrenskraftig är något annat.

Mycket har hänt både på den tekniska scenen och i investerarsentimentet sedan både Northvolt och Lyten såg dagens ljus 2015. Kunskapen är större, behovet tydligare.

– Marknaden är mer mogen än för tio år sedan, säger Greger Ledung till DN.

Och även om Northvolt ville lite för mycket, lyckades bolaget på slutet reda upp de mest trassliga problemen innan konkursen, menar Dan Cook.

Även ute hos de stora industrierna i Europa har vikten av en lokal batteritillverkning blivit tydlig sedan Northvolts kollaps. Eller som Yann Vincent, chef för Stellantis, Mercedes-Benz och Total Energies samriskbolag ACC, sa till Financial Times i maj:

– Vi behöver ha den här tillverkningen i Europa, inte för att stå för 100 procent, men i alla fall en ansenlig del. Det är en avgörande beståndsdel i Europas suveränitet.