”Går mot framtid utan försäkringar” – så sprider sig brandnotan i ekonomin

Fram till årsskiftet var branden 2018 den dyraste i USA:s historia med en uppskattad kostnad på 12,5 miljarder dollar. Det rekordet kommer att slås med råge. Enligt en uppskattning från JP Morgan väntas kostnaderna för förstörelsen att överstiga 50 miljarder dollar.

Men de totala ekonomiska effekterna kommer att bli större än så. Vädertjänsten Accuweather uppskattar förlusterna till mellan 135–150 miljarder dollar.

Bränder i Kalifornien påverkar inte bara den lokala ekonomin. En studie från University College of London uppskattar att bränderna 2018 kostade den amerikanska ekonomin 150 miljarder dollar. En tredjedel av kostnaderna landade utanför delstaten.

Redan innan bränderna bröt ut befann sig Kalifornien i en försäkringskris. Det senaste decenniet har antal och omfattning på bränder ökat kraftigt. Problemet för försäkringsbolagen är att det finns regler för hur höga premier man får ta ut. Och enligt bolagen räcker de inte för att täcka kostnaderna, vilket har fått många att helt sluta försäkra mot bränder.

Nu väntas försäkringskostnaderna för branden landa på över 20 miljarder dollar enligt de senaste uppskattningarna. Ett av problemen är att det finns gott om dyra bostäder. I stadsdelen Pacific Palisades som drabbats värst kostar en bostad i genomsnitt 3,5 miljoner dollar, motsvarande 40 miljoner kronor. Då springer notan snabbt i väg.

– Vi är på väg mot en framtid där försäkring inte kommer att finnas eller inte gå att betala för, säger Kaliforniens förre försäkringskommissionär Dave Jones till Washington Post.

Försäkringskrisen har flyttat en stor del av bördan till det offentligfinansierade reservförsäkringssystem California FAIR Plan, ett initiativ som startades på 1960-talet för att ta hand om de som inte släpps in hos de vanliga försäkringsbolagen. Men nu har hushåll som borde finnas i de traditionella försäkringsbolagens kundlistor tvingats till FAIR Plan. Den typen av kundvolym, och kostnader, är FAIR Plan inte anpassad för att hantera.

De senaste två åren har FAIR Plans försäkringar bara i Pacific Palisades ökat med 85 procent till ett försäkringsvärde på närmare 6 miljarder dollar. Den totala exponeringen i delstaten uppgår till 458 miljarder dollar – en ökning på 60 procent från förra året, skriver Bloomberg.

Samtidigt har organisationen själva bara 2,5 miljarder dollar återförsäkrade (försäkringsbolagens egna tecknade försäkringar) och en kontant kassa på 200 miljoner dollar. Fortsätter bränderna att sprida sig kan kostnaderna överstiga de tillgängliga medlen. Enligt FAIR Plan är det för tidigt att göra en uppskattning, men säger att det finns planer på plats för att hantera kostnaderna så här långt.

Bostadsbristen i Kalifornien är stor redan som det är. Enligt data från fastighetsförmedlaren Zillow saknas det 337 000 bostäder i delstaten och nu har över 9 000 byggnader förstörts, varav många är bostäder.

– En av de största utmaningarna framgent kommer att vara att hitta permanenta, långsiktiga, bostäder till de som förlorat sina hem, säger Pasadenas borgmästare Victor Gordo till New York Times.

I det korta perspektivet kommer effekten att bli störst på hyresmarknaden när de som fått sina hem förstörda behöver tillfälliga boenden.

Några omedelbara prisuppgångar på hyresbostäder är dock inte att vänta. Tidigare i veckan infördes en lag som säger att hyresvärdar inte får höja hyran med mer än 10 procent från vad den var innan bränderna. Men de reglerna brukar normalt bara gälla 30 dagar efter att krisen är över.

– Vi kommer att få en positiv efterfrågechock och en en negativ utbudschock, så det kommer automatiskt att leda till hyresuppgångar, säger Carles Vergara-Alert som är ekonomiprofessor på handelshögskolan i Barcelona till New York Times.

Bränder har varit ett problem länge i delstaten. Det senaste decenniet har det börjat synas på huspriserna där efterfrågan på hus längre från högriskområden ökat markant, skriver Federal Reserve of San Francisco i en rapport.

Samtidigt som elbilarna forsade ut ur Santa Monica när stadsdelen evakuerades gick strömmen av dagavlönade immigranter i den andra riktningen. Häckar och rabatter blev trimmade som om inget hade hänt, skriver LA Times.

”De som till synes har allt man kan önska är med fog livrädda för att förlora det. De som inte har det måste fortsätta arbeta för att klara sig”, konstaterar tidningen.

En tredjedel av Kaliforniens arbetsstyrka består av immigranter. Många anställda inom områden som direkt berörs av bränderna. Men trots det brukar effekterna av bränder vara begränsade.

Enligt en studie av Bureau of Labor Statistics brukar arbetslösheten stiga omedelbart efteråt, men sedan återhämta sig inom ett par månader. Inom vissa områden blir det till och med ett uppsving.

Mest brukar byggbranschen gynnas när infrastruktur ska byggas upp igen. Enligt studien ökade anställningarna med 5 till 10 procent åren efter en storbrand. Även servicesektorer brukar lyfta. Men totalt sett syntes inga större effekter.