”Guldregnet fortsätter – aktierna för utdelningsportföljen”

Dags för utdelningssäsong igen! I sin comeback som gästkrönikör går Ålandsbankens marknadsstrateg Carl-Henrik Söderberg igenom hur han tänker när han bygger sin utdelningsportfölj.

Vi är på väg rakt in i den årliga utdelningssäsongen och vi kan vänta oss ännu ett år av stora summor pengar som ska skiftas ut till aktieägarna. De på flera håll höga utdelningarna återspeglar den starka finansiella ställning som många bolag byggt upp, men också att flera bolag bevisat att man kan försvara sina marginaler på ett imponerande sätt genom tider av stora makroekonomiska svängningar.

Att bygga en investeringsstrategi kring utdelningsaktier passar utmärkt för dig som vill äga aktier mer passivt och låta kapitalet jobba oavbrutet. Ser vi historiskt har utdelning varit en viktig faktor för den långsiktiga totala avkastningen, jämför exempelvis ett OMXS30 med eller utan återinvesterade utdelningar för att förstå kraften i utdelningar över tid. 585 procent i avkastning senaste 20 åren kontra 250 procent. Givet dagens höga ränteläge har utdelningar dessutom blivit en allt viktigare variabel som argument till att äga aktier som tillgångsslag.

Som långsiktiga utdelningsjägare vill vi gärna äga stabila utdelningsbolag med en god utdelningshistorik. Stabila utdelningsbolag tenderar dessutom att vara välskötta och mindre riskfyllda med en god resultat- och balansräkning. Eftersom de nästan aldrig sänker sina utdelningar är det nästintill en garanterad avkastning som tillfaller dig som investerare år efter år. Aktieåterköp blir dessutom alltmer populärt bland börsbolagen, vilket adderar aktieägarvärde över tid.

Att enbart stirra sig blind på en hög direktavkastning vid byggandet av en utdelningsportfölj är en vansklig strategi. Risken föreligger att bolag väljs som inte motsvarar uppsatta krav vad gäller kassaflöden, vinster och finanser. Det är viktigt att komma ihåg att ett bolags utdelning inte är huggen i sten. Att det är intjäningsförmågan som styr utdelningen, vilket innebär sänkta utdelningar när den underliggande verksamheten vacklar. Därför måste också bolags- och makroanalysen göras. Innehar bolaget en stark marknadsposition, hur ser branschens potential och framtid ut, bolagets finansiella situation och lönsamhet?

Det gäller verkligen att se upp, vi har sett flertalet exempel på detta genom åren, med sänkta eller till och med helt slopade utdelningar. En trist trend, men inte överraskande givet den snabbt föränderliga värld vi lever i med den senaste rekordsnabba räntehöjningscykeln i närminnet.

För att undvika att trampa snett bör en hög direktavkastning även ackompanjeras med en rimlig värdering, stabil verksamhet och låg skuldsättning. Sedan ser vi gärna starka kassaflöden, låga investeringsbehov och god utdelningstillväxt ovanpå det. Vikten av en sund affärsmodell samt en välfungerande bolagsstyrning ska heller inte förringas.

Kvalitet till ett rimligt pris är ett mantra som speglar Ålandsbankens förvaltning, så bör fallet vara även här. I dagsläget uppskattar vi nordiska storbanker i allmänhet, Nordea och Danske Bank i synnerhet. Addera försäkringsbolagen Sampo och Storebrand, telekom i form av Telenor, läkemedelsjättarna Astra Zeneca och Novo Nordisk, hygienbolaget Essity samt mer cykliska inslag såsom Volvo, UPM, Kone och H&M.

Läs mer om och av Carl-Henrik Söderberg: