IBM köper molnbolag för drygt 300 miljarder
IBM köper Linux-distributören Red Hat i en affär värd 34 miljarder dollar, motsvarande 310 miljarder kronor. Det uppger bolaget i ett pressmeddelande.
It-jätten ska enligt uppgörelsen betala 190 dollar per aktie, vilket enligt Business Insider Nordic innebär en premie på drygt 60 procent mot fredagens stängningskurs på 116,68 dollar.
– Förvärvet av Red Hat är en ”game changer”. Det förändrar allt på molnmarknaden, säger IBM-chefen Ginni Rometty i pressmeddelandet.
Enligt CNBC är affären ett sätt att ta upp kampen mot Amazon och Microsoft i molntjänstsektorn.
bakgrund
Red Hat
Wikipedia (sv)
Red Hat är företaget bakom en av de första linuxdistributionerna, Red Hat Linux, utgiven 1994-2003, samt efterföljarna till denna. Red Hat Linux kom snart i kommersiella kretsar att uppfattas som mer eller mindre de facto standard för Linux. Red Hat har bland sin personal flera centrala Linux-utvecklare och stöder också i övrigt fri programvara. Distributionerna är fria, förutom vad gäller varumärken och liknande.
Företaget Red Hat uppkom 1995, då Bob Young köpte affärsverksamheten av distributionens skapare Marc Ewing. Börsintroduktionen av Red Hat 1999 var en stor händelse så väl i finanskretsar som i Linux-samfundet. I det senare var man rädd att inställningen till fri programvara skulle förändras.
Efter börsintroduktionen har Red Hat köpt en del kända bolag med relaterad verksamhet, såsom Cygnus Solutions (som utvecklat Cygwin), JBoss och MetaMatrix.
Red Hat ger numera ut Red Hat Enterprise Linux (RHEL), riktad till företag, och stöder Fedora. Fedora är gratis och används delvis för att ta fram och testa nyheter som sedan kan tas med i RHEL. RHEL i sin tur säljs tillsammans med stödtjänster och är basen för Red Hats affärsverksamhet.
Fedora är en av de vanligaste distributionerna och brukar rekommenderas också för nybörjare. Mycket i de senare versionerna är anpassat för att locka användare från Microsoft Windows.
Linux
Wikipedia (sv)
Linux eller GNU/Linux är ett Unix-liknande operativsystem som till största delen, och i några varianter helt, består av fri programvara. Det består i allmänhet av central programvara från GNU-projektet, kärnan Linux samt annan programvara från tusentals andra projekt. Det är ett av de mer framstående exemplen på vad utveckling med fri programvara och öppen källkod har åstadkommit.
En GNU/Linux-distribution är en samling programvara som förutom Linuxkärnan och GNU-systemet innehåller det som behövs för att få ett komplett, fungerande datorsystem. Det finns ett stort antal distributioner skapade av företag, privatpersoner och öppna projekt. En del distributioner är främst tänkta att användas på persondatorer, andra är avsedda för servrar. De större distributionerna är avsedda att kunna användas i de flesta sammanhang, och programvara som inte ingår i en viss distribution går ändå att installera där med måttligt besvär.
GNU/Linux är idag det klart dominerande operativsystemet bland superdatorer. Linux-kärnan används ofta också i inbyggda system, men resten av operativsystemet kan skilja sig väsentligt från GNU/Linux. Android, det dominerande operativsystemet för mobiltelefoner, är ett exempel på ett sådant annorlunda Linux-baserat operativsystem.
GNU/Linux blev vanligt på internetservrar redan i mitten av 1990-talet. Användningen på persondatorer var länge begränsad av framförallt tillgången på kontorsprogram. Installation av tidiga GNU/Linux-distributioner krävde relativt stora kunskaper i datorteknik. Större institutioner med Windows-miljö har också dragit sig för den skolning av administratörer och användare som en övergång kräver, och framförallt för att upprätthålla dubbla system, i de fall GNU/Linux inte helt kan ersätta den tidigare miljön.
GNU/Linux erbjuder sedan länge ett gott programurval på nästan alla områden. Installationen av de flesta distributioner sker med ett grafiskt användargränssnitt och är automatiserad, inklusive detektering av hårdvara och val av drivrutiner. För en icke-teknisk användare är byte från Windows till en välanpassad Linux-variant knappast svårare än byte från en generation Windows-system till nästa. Flera distributioner är avsedda för mindre avancerade användare.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen