Karriärvalen som banar väg till toppen: Utbildning, hundår och hobbys

Det finns inga universitet som gör sina studenter till färdigbakade företagsledare. Men att välja en utbildning som fokuserar på näringslivsfrågor och har en hög kvalitet på undervisningen ökar chanserna.

Breda ingenjörsutbildningar som industriell ekonomi på KTH, Linköping och Chalmers eller företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm och CBS i Köpenhamn är några exempel på sådana utbildningar, enligt chefsrekryteraren Filip Strömbäck på matchningsplattformen Exparang.

– Med det sagt finns det en massa människor på de skolorna som är helt odugliga.

Enligt honom är det ännu viktigare att reflektera över vad man vill, plugga något som man tycker är kul och inte minst se till att få bra betyg. För betygen blir sedan inkörsporten till nästa steg i skolningen: instegsjobben på konsultfirmor som Mckinsey och BCG eller på en stor investmentbank.

– Det man blir exponerad mot där är exceptionellt jämfört med om man skulle ta ett annat instegsjobb. Man får lära sig sanslöst mycket om näringslivet, knyta kontakter och förstå vilka problem och branscher som är intressanta.

Har man nu inte kommit in på Handelshögskolan eller KTH behöver man inte ge upp hoppet helt. Dartmouth-professorn David Kang har studerat bakgrunden bland vd:ar hos de största 500 bolagen i USA i 25 år och kommit fram till att de flesta inte gått på ett elituniversitet, en del läste en master i företagsekonomi senare i livet och några hade ingen eftergymnasial utbildning alls.

Många av världens mest framgångsrika ledare har i dag allt annat än en spikrak akademisk karriär. Det menar Lisa Gunnarsson, Nordenchef på Linkedin, som ser en trend bort från den tid då vissa skolor gav en enkelbiljett upp till toppen av näringslivet.

– Majoriteten av dem jag träffar har börjat sin akademiska utbildning i helt andra ämnen än vad de faktiskt jobbar med framöver, säger hon.

Vår kultur lyfter ofta fram experten som en auktoritet. Lägger man bara 10 000 timmar på att lära sig en sak är framgången ett faktum, skriver Malcom Gladwells i boken Outliers. Det medan den breda generalisten får stämpeln ”Jack of all trades, master of none”.

Men när det kommer till vd-jobb är det inte riktigt så. Generalister vs specialister är en av de mest omdebatterade frågorna bland näringslivsforskare, skriver Europas högst rankade handelshögskola, HEC Paris, på sin hemsida.

Båda vägarna kan ta en driven person till vd-jobbet och alla bolag rekryterar inte likadant. Om styrelsen i ett bolag utgörs av specialister anställer de ofta en specialist som vd, och vice versa. Däremot får generalisterna i snitt 10 procent högre lön och tenderar att få upp aktiekursen i bolaget något mer än specialisterna, enligt HEC-professorn Denisa Mindruta.

Enligt Filip Strömbeck på Exparang är en bred utbildning följt av ett konsultjobb med stor exponering mot olika delar av näringslivet ofta en fördel, men det beror på vilken bransch man vill bli vd inom.

– En annan karriär är att disputera inom biomedicin och sedan jobba som medical avisor på ett stort läkemedelsbolag. Även i många ingenjörsbolag är det superviktigt att ha med sig en djup kunskap inom det man sedan ska leda inom.

”Ungdomar, vad ni än gör slösa inte er tid på att lära er programmera” var mer eller mindre Nvidias vd Jensen Huangs budskap på ett seminarium i Dubai tidigare i våras.

Han får medhåll från Handels rektor Lars Strannegård som menar att AI kommer kunna hjälpa oss mycket men inte ge oss förmåga att reflektera och att sätta sig in i andra människors situation. Något som är speciellt viktigt för blivande chefer, enligt Strannegård som har infört bokcirkel i kursplanen och kallar det för ”en snabbkurs i empati”.

– Jag rekommenderar verkligen alla chefer att gå med i en bokklubb, säger han till Chefstidningen.

Filip Strömbeck delar också bilden av att snäva färdigheter på sikt kan bli utdaterade.

– Det är som när jag gick i skolan och alla skulle läsa tyska, det visade ju sig vara helt meningslöst.

Han lyfter också fram reflektion och självinsikt som viktiga egenskaper när man ska rekryterar nyexaminerade personer. Något som man utvecklar av att utmana sig själv utanför studierna, det kan vara alltifrån att driva en glasskiosk på somrarna eller jobba som volontär i ett flyktingläger.

En annan viktig merit enligt Strömbeck är att ha en passion vid sidan av utbildning och jobb, så som en idrott eller musik.

– Något som hjärtat bultar för brukar vara attraktivt. Att ha en passion innebär att man har lagt tid och slitit för något, byggt upp grit och lärt sig hantera motgångar.

Det finns också gott om exempel på sådana fritidsintressen i näringslivstoppen. Mark Zuckerberg jagar vildsvin med pilbåge, Warren Buffett spelar ukulele och Goldman Sachs vd David Solomon är DJ (och kallar sig DJ D-Sol när han spelar på festivaler så som Lollapalooza), skriver magasinet Gentlemens Journal.

För de som når hela vägen tar det i snitt 24 år från att man får sitt första jobb till att man blir vd, enligt en studie från Harvard University. Så innan man bestämmer sig för att ta första klivet på just den karriärstegen, kan man fråga sig om man ens skulle passa i rollen.

För att bli vd behöver man klara av när det blåser rejält på toppen och vara nyfiken på människor, enligt Christina Werner, chefsutvecklare på fackförbundet Ledarna.

– Man behöver trivas med stort ansvar ofta dygnet runt, vara självständig och trygg i sig själv, kunna fatta snabba men kloka beslut ibland utan möjlighet att rådfråga, säger hon.

Men om man är ung och inte känner att man passar under den beskrivningen, ska man heller inte bli för nedslagen, enligt Lisa Gunnarsson på Linkedin:

– Man utvecklas ju livet ut och får flera tillfällen under livets gång att omförhandla med sig själv kring vem man är och vad man kan.

Vid topprekryteringar görs ofta noggranna personlighetstest utifrån ett av psykologins favoritteorier: Femfaktormodellen. Där får aspiranter svara på frågor som ”Hur bestämd är jag?” eller ”Hur bra är jag på att övertyga andra?”, skriver affärsmagasinet Fortune.

Bolagen söker då ofta efter personer som är känslomässigt stabila, extroverta, tävlingsinriktade, strukturerade, kreativa och både lyhörda men samtidigt har förmåga att ta tuffa beslut, berättar Filip Strömbäck.

Av de lyckas landa vd-jobben ser Strömbäck tre kategorier av personer:

• Strategen, som planerar varje karriärssteg och är bra på att spela det internpolitiska spelet inom bolagen.

• Kommunikatören, som är bra på att skapa ett personligt varumärke och som syns och hörs i media och deltar på konferenser.

• Virtuosen, som helt enkelt är väldigt duktig på sitt jobb och som folk vill ha omkring sig.

För att bli vd, behöver man i regel landa i andra chefspositioner på vägen för att få rätt erfarenheter. Men det är inte alla chefsjobb som leder dit, enligt Christina Werner på Ledarna.

– Det kan vara svårare om man väljer ett jobb som HR-chef eller ett chefsjobb inom administration, säger hon.

En balansgång är att stanna lagom länge på varje jobb också, enligt Filip Strömbeck på Exparang. Hoppar man runt för mycket hinner man inte bottna eller göra ett avtryck på arbetsplatsen, men är man för lojal kan man råka fastna i en position som inte tar en vidare.

Sen kan det vara en karriärfälla i sig att stirra sig blint på vd-målet. Det är en oerhört lite grupp människor som väljs ut och många väldigt kompetenta personer når inte fram, delvis på grund av diskriminering och avsaknad av ”rätt” kontaktnät, enligt Filip Strömbeck.

– Varför vill man bli vd? Det är färre och färre som vill det. Det har blivit enklare att få startkapital och många som är drivna väljer i stället att bli entreprenörer.