Kassorna sinar – så ska du tänka vid en företrädesemission

Förra året drog investerarna åt snöret runt plånböckerna och de företag som kunde hålla ut och försöka rida ut stormen gjorde det. Men i år har trenden börjat vända. Hittills i år har runt 50 emissioner gjorts bland bolagen på Stockholmsbörsens huvudlista jämfört med knappt 70 under hela 2022, enligt sajten Nyemissioner. I siffran ingår alla typer av emissioner.

– Att det ökar är framförallt för att bolag utan lönsamhet börjar få slut på pengar i kassan och måste därför göra emission för att inte gå under. Men det finns även exempel på lönsamma bolag som nu väljer att göra riktade emissioner för att kunna vara mer offensiva, ta marknadsandelar och agera på förvärvsfronten när andra har det svårt, säger Aktiespararnas vd Joacim Olsson till Omni Ekonomi.

Årets ökning handlar framförallt om riktade emissioner och företrädesemissioner, säger Erik Skog som är chef för ABG:s Equity Capital Markets i en intervju med Affärsvärlden.

När ett bolag gör emission är det företrädesemission som påbjuds enligt lagen eftersom befintliga ägare har rätt att vara med först vid grytan. Men processen kan vara omständig och ta lång tid där förutsättningarna riskerar att ändras under resans gång. Därför vill bolagen helst göra riktade emissioner som går snabbare och kan ge trovärdighet om stora institutionella placerare dyker upp i ägarlistan. Men då krävs bemyndigande från en bolagsstämma.

För alla bolag finns en riktad emission till storspelarna inte heller som ett alternativ i rådande marknadsklimat, och då är det företrädesemission som står till buds och upp till befintliga aktieägare att skjuta till kapital.

Att ett företag gör en emission beror i grova drag två saker: företaget behöver kapital för att växa eller så behövs kapital för att betala räkningarna.

I det senare fallet är det inte ovanligt att bolagets aktiekurs har följt med kassan ner, och för den som redan fått se sitt innehav minska i värde kan det vara mindre lockande att kasta bra pengar efter potentiellt dåliga. Men då kommer man å andra sidan att få se sitt innehav spädas ut och förlusten växer ännu mer. Pest eller kolera.

Å andra sidan så görs emissionerna alltid med en rabatt. Så om bolaget vänder trenden, eller lyckas med sina ambitioner, kan det finnas klippläge. Det finns ingen samlad statistik på området men under året har ett stort antal emissioner kommit med stora rabatter. 30–50 procent har inte varit ovanligt. Höga rabatter är en nödvändighet menar Joacim Olsson eftersom man vill undvika risken att börskursen faller under teckningskursen och emissionen faller platt.

– Att rabatterna möjligen är högre nu än tidigare beror på att vi har en nedåtgående marknad där exempelvis First North index har fallit 53 procent sedan toppen den 15 februari 2021, säger han.

Vad som händer med aktiekursen när emissionen och villkoren blir kända beror på ett antal faktorer, bland annat rabatt och utspädning. Det får också betydelse om emissioner uppfattas som offensiv eller defensiv: en satsning på att vinna matchen uppskattas mer än att bara överleva. Vilka ägare som väljer att gå med och med hur mycket väger också tungt.

En annan aspekt är hur stor risk för emission som marknaden redan skissat in. Bedöms den som överhängande har aktien mest troligt redan backat. Då blir frågan snarast om villkoren är bättre eller sämre än befarat.

Tyvärr finns inget enkelt ja- eller nej-svar på den frågan. När matematiken bakom rabatt och utspädning är klar kokar beslutet i princip ner till en bolagsanalys som vid vilken placering som helst.

– Man bör fundera på om man vill öka sitt ägande i kronor och ören i just det bolaget och inte lockas av den låga teckningskursen. Den kan man – om man inte vill öka sitt ägande – utnyttja för att sälja teckningsrätterna så dyrt som möjligt i stället. Så fundera endast på om det är ett bra läge att investera mer i bolaget, säger Joacim Olsson.

Och just teckningsrätterna är en potentiell fallgrop som kan kosta, säger Avanzas privatekonom Felicia Schön.

– Det är jätteviktigt att ge ett svar på erbjudandet, oavsett om det är ja eller nej. Gör du inget så förlorar du teckningsoptionen som du annars kan sälja, och min gissning är att det är en del som är nya på aktiehandel som missar det, säger hon.

En annan fråga är den känslomässiga. Att gå in med mer pengar i en investering som redan kostat kan kännas tufft säger Felicia Schön. Samtidigt kan många känna sig tvingade att gå med.

– Så kan det nog vara, men generellt är det en dålig strategi. Är man inte så intresserad av aktier och inte har koll på bolaget ska man nog vända sig till fonder.

Precis som Joacim Olsson på Aktiespararna menar hon att det till syvende och sist handlar om att sätta sig in i bolaget och anledningen till varför det görs en emission: Vad ska pengarna användas till och får det några varningsklockor att ringa?

– Många vill höra om enkla genvägar, men ofta är det inte så. Gör din egen analys är tipset. Vänd dig till pålitliga källor – banker, stora affärsmedier och inte minst prospektet, menar Schön.