Lucka 15: Köpråden haglar i bankfestens elfte timme

SEB:s profil som en företagarbank är ett trumfkort när svensk ekonomi går mot ljusare tider. Det lyfter kollegorna på Handelsbanken fram när de köpstämplar konkurrentens aktie och listar den som sektorfavorit.

Sverige är SEB:s överlägset största marknad och under andra halvan av 2024 väntas den blågula ekonomin börja vända uppåt, enligt Konjunkturinstitutet.

Den starka ställningen inom företagssektorn innebär att SEB gynnas särskilt av ökad aktivitet i ekonomin, lyder Handelsbankens analys.

Även i ett scenario där konjunkturvändningen dröjer anses SEB väl rustat:

”SEB är en mer diversifierad bank än man varit historiskt, och påverkas således relativt sett mindre vid konjunktursvängningar”, skriver Handelsbankens analytiker.

Bankförespråkare lyfter fram pressade värderingar som köpargument nu när vinsterna stiger snabbare än aktiekurserna. SEB:s P/E-tal på drygt 7 sticker ut som lågt jämfört med historiken. Analytiker ser en uppsida på drygt 10 procent, baserat på deras genomsnittliga riktkurs.

Och snart kommer årets feta vinster aktieägarna till del. Stalltipset är att 6,61 kronor delas ut i vår, vilket innebär en direktavkastning på 5,3 procent. Därmed kvalar SEB in på sjunde plats bland nästa års topputdelare i klassen storbolag, visar Omni Ekonomis genomgång.

Skuldtyngda fastighetsbolag riskerar att dra med sig bankerna i fallet om det vill sig riktigt illa. Den farhågan har fått utländska investerare på flykt från både svenska kronan och börsen.

En titt på balansräkningarna visar dock större risker på andra håll i sektorn. SEB hade vid årets början lånat ut 355 miljarder till bolag inom fastighetsförvaltning. Det är mer än Swedbank, men klart mindre än Nordea och mindre än hälften så mycket som Handelsbanken, enligt DI.

Dessutom är det aktieägarna och obligationsinnehavarna som i första hand tar smällen i ett värsta scenario för fastighetsbolagen.

”Det är ett antal täta skott som måste brista innan det är tal om att någon bankman skulle bli blöt om foten”, skriver Affärsvärlden i en analys.

Ihållande höga räntor ökar samtidigt risken för kreditförluster, som hittills inte dykt upp i någon större omfattning under lågkonjunkturen. Den oberoende analytikern Peter Malmqvist tillhör de som varnar för större problem på den fronten.

– Det är omöjligt att klara den här typen av ränteuppgång utan att hushåll och företag påverkas väldigt negativt, sa han till Omni Ekonomi tidigare i år.

Bankerna kan inte heller räkna med mer draghjälp från Riksbanken. Styrräntan har nått sin topp och börjar sänkas nästa år, enligt prognosmakare. Då väntas delar av sektorns lönsamhetslyft kopplat till inlåningen att försvinna.

Vd:n Johan Torgeby och övriga bankledningen anar ett slut på vinstfesten. Budskapet vid den senaste rapportpresentationen var att de räknar med att räntenettot kommer att börja krympa framöver.