Lucka 18: Låg värdering men politisk oro för folkbanken

Å ena sidan räknar alla med att styrräntorna börjar sänkas någon gång nästa år. Det innebär att gapet mellan inlåningsränta och utlåningsränta krymper och därmed räntenettot. Å andra sidan är det heller ingen som tror att styrräntorna kommer att gå tillbaka till de tidigare låga nivåerna. Många menar därmed att toppen för bankvinsterna må vara nådd, men att det heller inte blir någon snabb resa ner.

Men börsen värderar framtida vinster och om de väntas krympa, då krymper också köpsuget. Så vad talar för att köpa aktien?

”De fyra storbankernas vinster har sannolikt nått toppen för den här cykeln men låga värderingar och generösa utdelningar gör dem ändå intressanta”, skriver Aktiespararnas Jan Lindroth i en analys.

Värdering i relation till vinst i en miljö med lägre ränta, och utdelning är med andra ord nyckelfaktorer för kurspotentialen.

Direktavkastning är en paradgren för bankerna och det mesta tyder på att även 2022 kommer att bjuda utdelningsregn. Swedbank är inget undantag. Analytikerna skissar i skrivande stund in närmare 16 kronor i utdelning, motsvarande en direktavkastning på nästan 8 procent på nuvarande kurs. Inte bäst i klassen, men tillräckligt för att locka utdelningsjägare.

I Swedbank finns även en framtida utdelningsjoker. Penningtvättskandalerna i Baltikum hemsöker fortfarande banken. Den amerikanska utredningen är ännu inte klar och ingen vet vad de eventuella böterna kan landa på. Det tvingar banken att hålla inne vinstmedel. Enligt nuvarande policy ska 50 procent av vinsten delas ut. Året innan Baltikum-härvan rullades upp delade banken ut 75 procent av vinsten.

Dagens industris Agneta Jönsson håller inte en återgång till att dela ut 70 procent av vinsten för omöjlig, när den sista punkten satts i Baltikum-härvan.

Samtliga banker värderas lågt just nu sett till det historiska genomsnittet. Lägst av dem alla värderas Swedbank. Räknat på nästa års vinstestimat är P/E-talet 6,7 och enligt Jönsson på DI kan 10 ses som någon form av riktmärke för sektorn. Marknaden är alltså skeptisk.

Räntenettot och frågan om hur det kommer att stå sig när räntan sjunker är frågan som alla ställer sig. Swedbank har stor exponering mot bolån och hushåll och räntenettot står för en stor del av intäkterna. I det tredje kvartalet stod räntenettot för 70 procent av intäkterna jämfört med 60 procent förra året. För SEB, som är mer av en affärsbank var motsvarande siffra 58 procent. Fallande räntor som pressar räntenettot slår med andra ord hårdare mot Swedbank.

Ett annat orosmoment är att räntorna fått tillväxten i bolån att mattas av och inlåningen låg stilla i det tredje kvartalet. Krymper volymerna på de två födkrokarna samtidigt som nettot mellan dem krymper tar vinsten samma riktning.

Samtidigt har en rad politiska risker seglat upp i form av bland annat engångsskatter. I Sverige infördes den så kallade riskskatten förra året och i Litauen har en så kallad ”solidaritetsbidrag” införts som ska gälla i två år. I det tredje kvartalet stod de här två punktskatterna för 888 miljoner kronor i Swedbanks fall.

Även Lettland har riktat udden mot bankerna och tidigare i december röstade parlamentet igenom en lag som tvingar fram en sänkning av boräntorna med omkring 30 procent. Som lök på laxen kommer dessutom en vinstskatt att införas.

Enligt Agneta Jönsson på DI är det inte osannolikt att den här typen av politisk risk ligger bakom en del av den låga värderingen. I kombination med osäkerheten om styrräntor gör det läget svårbedömt för marknaden som vill ha så mycket klarhet som möjligt innan pengar läggs in i potten.