Hem

Massera analytiker – olagligt eller bara olycksfall i arbete?

(Shutterstock)

Analytikermassage är ett ämne som upprör. Hexatronic hamnade nyligen i blåsväder när ledningen lyckades prata ner kursen rejält i ett samtal med analytiker. Men vad är det egentligen som försiggår mellan skål och vägg och varför gör bolagen så här? Är det ens lagligt? Omni Ekonomi reder ut.

Vad är analytikermassage?

Titt som tätt faller aktier utan några större avtryck i nyhetsflödet. Inte sällan visar det sig i efterhand att kursrörelsen beror på möten mellan bolaget och analytiker. Fenomenet brukar kallas ”analytikermassage”.

Förra veckan rasade Hexatronic mystiskt 10 procent. Mystiken visade sig bestå i ett samtal med analytiker från SEB, som tolkat ledningens budskap som att det var fara å färde inför bolagets kommande rapport för det tredje kvartalet.

Analytikern vidarebefordrade raskt informationen till sina kunder och i och med det var det slut på hemligheten. Om det nu ens var någon hemlighet till att börja med?

För någon exklusiv klubb där hemlig information viskas i förtrolighet mellan bolag och marknadsaktörer handlar det inte om, enligt analytiker som Omni Ekonomi talat med. Men känsligt är det alltjämt. Ingen av analytikerna vill ställa upp med namn.

Massörer vi minns

Elekta förekommer frekvent i rubriker om analytikermassage. Bolaget hymlar inte med att man har en dialog med analytiker innan rapportsläpp och man har laborerat med såväl större analytikerträffar som samtal i enrum.

Fingerprint bjöd på stort spektakel i mars 2018 när ett samtal med Pareto skickade ner kursen så pass att Nasdaq stoppade handeln. När rapporten landade i maj visade det sig att intäkter och resultat rasat och aktien följde efter. Från den förmodade massagen till rapport rasade aktien 35 procent.

Inför H&M:s rapport i september 2022 justerade analytikerna ner sina vinstförväntningar inför att den tysta perioden inleddes. Även riktkurser och rekommendationer ändrades.

I januari i år föll MTG efter att bolaget pratat med analytiker innan den tysta perioden inför rapporten startade. Bolaget menade att det inte skulle ses som en vinstvarning utan diskussion om offentlig data.

Så hur fungerar det då?

Det finns ett antal varianter. Vissa bolag håller ett så kallat ”pre-earnings call”, en konferens där analytiker som följer bolaget får en uppdatering och uppsummering av läget. Men ibland sker uppdateringen på tu man hand. Det innebär att analytikern som står först i kön har ett försprång mot såväl konkurrenter som marknaden.

Budskapet från bolag som hamnar i blåsväder brukar vara att det inte delas någon ny information och att man alltid har en tät dialog med analytiker. En bild som analytikerna på andra sidan bordet skriver under på.

Men precis som ord får olika betydelse beroende på vilken stavelse som betonas, får marknadsinformation det också. Det är här det börjar bli problematiskt. För en erfaren analytiker är det inte svårt att tolka ordval och lägga pussel – det är det de har betalt för.

– Man kan direkt höra hur självsäkra ledningen är och det går att läsa in jättemycket nyanser, så bara att ha den här typen av information ställer väldigt höga krav på integritet och professionalism, säger en analytiker.

Exempelvis är det kanske redan känt att bolaget ser en potentiellt vikande efterfrågan i kommande kvartal, men om ”vikande efterfrågan” upprepas men ordet ”potentiell” utelämnas får den tidigare kända utsikten en ny betydelse. Mer massage av budskapet än av analytikerna med andra ord.

”Goda skäl att inte hålla på med det här – kostar mer än det smakar”

Analytiker

Varför gör bolagen så här?

Det enkla svaret är att man gärna vill överträffa – eller åtminstone inte grovt bomma – analytikernas förväntningar. Det slutar oftast med en kursnedgång på rapportdagen. Därför finns det ett incitament att ta ner förväntningarna. För det är sällan positiva överraskningar som masseras in.

Men det är en känslig brygd man försöker koka ihop, en droppe för mycket av någon ingrediens och den riskerar att explodera i handen. Det är Hexatronic ett tydligt exempel på.

Dagen efter massage-missen gick bolaget ut med en vinstvarning ”mot bakgrund av den senaste tidens aktiekursrörelser”. Det slutade med en dubbelsmäll och på två handelsdagar rök drygt en femtedel av börsvärdet för ett bolag som redan piskats av en blankarattack.

– Det ger väl en bra bild av att man inte ska hålla på med individuella guidningssamtal, säger en analytiker som menar att det förvisso kan finnas en poäng i att ta ner förväntningarna, men att kostnaden för ett snedsteg oftast blir högre än en resultatmiss.

Han menar att det sällan handlar om medveten manipulation utan mer orutin och att bolagen inte förstår att det de säger kan vara marknadspåverkande information. Möjligen kan det finnas stråk av bristande respekt för hur marknaden fungerar.

– Risken med beteendet är så otroligt mycket större än vad vinsten är. Det är därför som jag vågar säga att det inte är medvetet.

Stora bolag har större resurser för investerarrelationer och lättare att hålla tand för tunga. En annan analytiker Omni Ekonomi pratat med säger att det brukar ställas ”väldigt försiktiga frågor och ges försiktiga svar”. Men bland mindre bolag kan det spreta lite mer, där vissa tar regelverket på stort allvar, medan andra ”får man nästan stoppa”.

”Jag tror att det bara är en tidsfråga innan vi har ett åtal mot selektiv informationsgivning till analytiker eller andra marknadsaktörer”

Jonas Myrdal, kammaråklagare på EBM

Är det ens lagligt?

Jonas Myrdal är kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten och författare till böckerna Insiderinformation – och börsbolagens informationsgivning samt Aktiefusk – var går gränsen, tillsammans med kollegan Jan Leopoldson. Han menar att analytikermassage är problematiskt eftersom informationen inte flödar jämt till marknaden.

All typ av information som avser faktiska omständigheter kan vara insiderinformation om den inte är offentliggjord, tillräckligt konkret och tydlig samt väsentligt kurspåverkande. Och precis som analytikerna är åklagarens budskap: Tänk dig för innan du pratar!

Men typen av information är bara en del i den juridiska frågan. Hur den paketeras och presenteras kan också spela in. Tillbaka till hur den läggs fram för analytikerna att tolka med andra ord.

– Är det underförstått att man ska tolka den på ett visst sätt så kan det vägas in. Man kan inte stirra sig blind på semantiken här, säger Myrdal.

Jonas Myrdal, kammaråklagare på EBM (Rickard Kilström)

När det hettar till i frågan om analytikermassage är det oftast bolagen som hamnar i skottgluggen. Men Myrdal påpekar att övriga aktörer också kan hamna på de anklagades bänk: analytikern som sprider informationen vidare och kunderna som agerar på den.

– Som professionell analytiker kommer man inte undan med att bolaget sa att det inte var insiderinformation. Det är heller inte uteslutet att kunderna som får informationen begår insiderbrott, om de förstår att uppgifterna är nya och kan vara tydligt kurspåverkande, säger han.

Men ännu har ingen fällts och det är något som upprör många. Samtidigt som mindre investerare åker dit för så kallade ”enpetare” och haussande av bolag på bloggar, ofta med små vinster, simmar de stora fiskarna genom nätet. Jonas Myrdal utesluter inte att det kan bli ändring på det.

– Jag tror att det är en tidsfråga innan vi har ett åtal rörande obehörigt röjande av insiderinformation, till analytiker eller andra marknadsaktörer.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen