Nationalekonomen Pär Holmberg, som forskat på elmarknaden, varnar för oönskade effekter om M-förslaget om ett tillfälligt maxtak på elräkningar blir verklighet.
– Konsekvensen av taket blir att efterfrågan inte går ner ordentligt och då blir spotpriset på elbörsen ännu högre. Detta drabbar bland annat den energiintensiva industrin, säger han till Omni Ekonomi.
Finanseringen av förslaget hänger dessutom löst, enligt Christian Holtz, energikonsult på Merlin & Metis.
Det hade gett bättre effekt att öka utbudet av el och minska hushållens energiförbrukningen, enligt flera experter.
”Dåligt. Att elpriset är högt beror på att det är brist på el. Problemet med pristaket för privatpersoner är att de då inte får en tydlig signal om att efterfrågan behöver minska. Konsekvensen av taket blir att efterfrågan inte går ned ordentligt och då blir spotpriset på elbörsen ännu högre. Detta drabbar bland annat den energiintensiva industrin. Dessutom förvärras elbristen och risken för ofrivillig bortkoppling av konsumenter ökar.”
”Utgångspunkten är att man alltid ska vara försiktig innan man ger sig på företeelser på en konkurrensutsatt marknad då det oftast får negativa konsekvenser. Men det är klart att man måste ha förståelse för de effekter som kriget i Ukraina har på samhället, inte minst mot bakgrund av stigande räntor, livsmedelspriser och övriga energipriser. Att införa ett maxtak säger ju egentligen inget om hur det ska genomföras i praktiken och i avvaktan så passar jag.”
”Jag är i grunden tveksam till denna typ av lösningar där stöd ges till vissa grupper då elpriserna godtyckligt anses vara för höga. Detta skapar en osäkerhet, förväntan om nya stöd om elpriserna blir höga och en känsla av orättvisa hos de som inte träffas av stödet eller som varit förutseende och investerat i exempelvis energieffektivisering, egen elproduktion eller bytt från elvärme till fjärrvärme. Jag tycker dock att detta förslag är bättre utformat än det som användes förra vintern.
Jag noterar också att M har för avsikt att finansiera detta bland annat genom att använda så kallade flaskhalsintäkter, det vill säga pengar Svenska Kraftnät får när de överför el från ett billigare till ett dyrare elområde. Det är hårt reglerat vad dessa flaskhalsintäkter får användas till, och jag har svårt att se att de skulle få användas på detta sätt, därmed hänger finansieringen för detta förslag löst.”
”Det är bra att Sverige har flera elområden. Elmarknaden fungerar bättre när aktörerna får lokala prissignaler.”
”Under de senaste åren har Energiföretagen påtalat behovet för politiker att se över den svenska elområdesindelningen. Så här tio år efter dess införandet torde det vara naturligt att genomföra en samhällsekonomisk analys av dess konsekvenser.”
”Jag tycker att detta är ett slag i luften. Det pågår sedan länge en översyn av elområdesindelningen och med stor sannolikhet kommer elområdesindelningen att förändras oavsett vilka politiska partier som sitter vid makten. Jag tror man gör klokt i att noga följa de omfattande analyser och modelleringar som nu utförs som grund för en framtida elområdesindelning. Min gissning är att detta kommer att rendera i två till tre elområden i stället för dagens fyra, men att stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige kommer att bestå.”
”Dåligt. I viss utsträckning har stödet samma problem som förslaget om tillfälligt maxtak för elräkningar. Dessutom var stödet administrativt krångligt och något svårbegripligt.”
”Ett elprisstöd är egentligen samma sak som frågan om maxtak på elräkningen och på samma sätt är det svårt att uttala sig utan kännedom om den praktiska utformningen. Men självklart måste man ha respekt för den belastning som detta ställer på ekonomin för många hushåll. Det viktigaste är att åtgärderna är kostnadseffektiva och med en rättvis fördelning.”
”Jag är skeptisk till både konceptet ’engångsåtgärder’ riktade mot vissa grupper när elpriserna godtyckligt bedöms vara för höga och utformningen av det elprisstöd som användes förra vintern. Min övertygelse är att dessa pengar skulle kunna användas bättre.”
”Regeringen bör fokusera på att hitta åtgärder som på kort sikt ökar utbudet av el, som förbättrar överföringen i elnätet och som minskar hushållens energiförbrukning. Det var exempelvis ett bra förslag av Moderaterna att försöka öka utbudet av elproduktion i värmekraftverken.”
”Vi ser ju fortsatta begränsningar i överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige och här menar vi att det finns utrymme för Svenska kraftnät att vara mer aktiva i att öka den för marknaden tillgängliga kapaciteten.
På så sätt kan prisskillnaderna inom Sverige reduceras och likaså begränsa smittan av elpriserna på kontinenten. Vidare har ju kraftvärmeproduktionen ålagts pålagor under senare år. En reduktion av dessa skulle kunna bidra till ökad elproduktion som också skulle verka dämpande på elpriserna.”
”Jag förstår lockelsen att rycka ut och rädda hushållen från höga elräkningar, allra helst så här några månader före valet. Det finns också en poäng i att denna typ av stöd ökar den allmänna acceptansen för sanktionerna mot Ryssland. Långsiktigt hade jag dock föredragit om pengarna investerades i mer elproduktion, energieffektiviseringar och andra åtgärder som bidrar till ett ökat oberoende och ett bättre svenskt elsystem.”