Mellin: Rimligt av ECB-höken – även Riksbanken får hålla koll

Euron har stärkts kraftigt – och det är nu inte förvånande att en ECB-hök börjat knorra och flaggat för att räntan kan sänkas, skriver Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin i en gästkrönika.

Men även ”den sexhövdade direktionen på Brunkebergstorg” bör hålla koll på växelkursen, menar Mellin.

En ECB-hök som pratar räntesänkningar – varför då? ECB-ledamoten Klaas Knot flaggar för möjligheten att sänka räntan och anser att marknaden tillmäter för låg sannolikhet för detta. Han blev bönhörd på direkten: de korta räntorna sjönk.

Men varför i hela friden säger Knot som dessutom anses vara en ”hök” att de har beredskap att sänka räntan när den redan är på låga -0,5 procent. Ekonomin är väl på väg tillbaka? Förhoppningsvis är den det men just nu pekar pilarna faktiskt nedåt. Men i grund och botten handlar det förstås om att inflationsbilden är bedrövlig. Inte ens ECB räknar med att nå sitt mål de närmaste åren. Toleransen för ytterligare bakslag är därmed tämligen begränsad.

Den direkta anledningen till vad som ser ut som en samordnad verbal intervention från ECB:s sida är att euron stärkts kraftigt. I handelsvägda termer har den stigit 7 procent det senaste året, vilket har en tydligt återhållande effekt på inflationen. På samma sätt som valutamarknaden via en högre EUR/USD underlättar för Fed så är det precis tvärtom för ECB. Dessutom har ECB ett sämre utgångsläge: i USA har inflationen snittat 1,5 procent de senaste tio åren jämfört med 1,0 procent i euroområdet. Enkelt uttryckt och utifrån centralbankernas lagfästa prisstabilitetsmål är det inte USA utan euroområdet som är i mest behov av en svagare valuta. 

Så jag är inte alls förvånad att ECB nu börjar knorra. 

Men Knot är inte den enda som har anledning att hålla ett vakande öga på växelkursen. Det gäller i högsta grad även den sexhövdade direktionen på Brunkebergstorg. Kronan har stärkts mot alla större valutor det senaste året inklusive euron men framför allt mot dollarn. En anledning till fjolårets kronrally var riskaptiten. Men kronan har också fått stöd av den relativa penningpolitiken där framförallt Federal Reserve sänkte och Riksbanken höjde räntan till noll. 

Det här året ser ut att kunna gå i motsatt riktning med snabbare ekonomisk återhämtning i USA jämfört med Europa och förväntningar om snabbare tillbakadragande av de penningpolitiska stimulanserna i USA jämfört med Europa.

Vi räknar med att Riksbanken behåller räntan på noll procent i hopp om att inflationen tar fart med en bättre konjunktur. Men att marknaden ändå diskonterar en liten sannolikhet för sänkning tycker vi är rimligt. Den divergensen i tillväxt och penningpolitik talar till dollarns fördel och kronans nackdel.

Bakgrund | Stefan Mellin
• Valutastrateg på Danske Bank.
• Har jobbat i finansmarknaden i 20 år och har ett förflutet på Nordea och Finansdepartementet. Dessutom har han gjort en doktorandsejour på Riksbanken och undervisat i nationalekonomi på Stockholms universitet.
• Skriver om valutor varannan lördag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.