Meta stäms i historiskt mål – vad handlar det om?

Egentligen är det flera stämningsansökningar det handlar om. 33 delstater har gått samman och fört fram en gemensam stämning, medan ytterligare nio har lämnat in separata stämningar.

Huvuddragen i anklagelserna är samma från alla 42 delstater.

I korthet menar delstaterna att algoritmerna som styr flödet i Facebook och Instagram är byggda så att de ska vara maximalt beroendeframkallande, särskilt för unga användare som man dessutom samlar in data om utan tillåtelse. Användarna kan skrolla i all evighet, det finns inget inbyggt stopp.

Den som ändå lämnar appen kallas tillbaka med ständiga notiser – eller så ser appen till att stressa användaren att komma tillbaka med exempelvis Instagram stories, där filmsnuttar som läggs upp försvinner efter ett dygn.

Dessutom finns funktioner som ”likes” och fotofilter, som man menar bidrar till eller förstärker psykisk ohälsa hos unga, som dysmorfofobi, sjuklig kroppsångest.

Det här är dessutom inga nyheter för Meta, anser delstaterna. Redan för två år sedan läckte visselblåsaren Frances Haugen en intern rapport som visade att techjätten känt till riskerna under lång tid. Vid en intern presentation 2019 fanns exempelvis en sida med texten: ”Vi förvärrar problem med kroppsuppfattningen för var tredje flicka”.

Följande år, 2020, framhölls i ett inlägg på Metas intranät att ”32 procent av tonårsflickorna uppger att när de mår dåligt över sina kroppar, får Instagram dem att må ännu sämre”, samt att ”jämförelser på Instagram kan förändra hur unga kvinnor ser på och beskriver sig själva”.

Delstaterna hävdar att Meta därmed inte bara känt till riskerna, utan struntat i dem på grund av det öronbedövande kassaklirret från annonsaffären.

Men är det brottsligt? Ja, delstaterna anser att om man medvetet designar en produkt på det här sättet, så bryter det mot konsumentskyddslagarna.

Processen kallas historisk av framför allt två skäl. För det första är det alltså 42 delstater från båda politiska läger som är överens om någonting. Det tillhör inte direkt vanligheterna i dagens polariserade USA.

För det andra dras paralleller dels till stämningarna mot de stora tobaksbolagen på 1990-talet och mot opioidbolag som Oxycontin-tillverkaren Purdue Pharma. Det var stora, omfattande mål som milt sagt slutade med näsblod för bolagen.

Veckans stämningsansökningar är alltså sannolikt ytterligare ett fall för historieböckerna.

I ett uttalande efter stämningsansökan skrev Meta att man delar delstatsåklagarnas oro för tonåringarnas liv på nätet, och att man vill att Instagrams och Facebooks unga användare ska känna sig trygga när de använder tjänsterna.

– Vi har redan rullat ut över 30 verktyg för att stötta tonåringar och deras familjer, säger Metas talesperson Andy Stone.

Däremot beklagade man sig över att delstaterna tog till det juridiska slagträt, i stället för att ta fram en praxis för alla sociala medier riktade till unga. Techjätten anser sig oförtjänt ha fått skulden för ökad psykisk ohälsa bland ungdomar, trots att det finns fler sociala medier än de Meta tillhandahåller.

Men Meta har ännu inte direkt kommenterat de specifika anklagelser som tas upp i stämningsansökningarna, men det här med beroendeframkallande algoritmer återfinns hos i princip alla stora sociala medier.

De interna rapporter som Haugen läckte konstaterade att den stora majoriteten av de som använder Metas olika appar är vuxna och att det då bara är en minoritet tonåringar som riskerar att ta skada.

I ett Facebook-inlägg i samband med läckan för två år sedan, skrev Meta-vd:n Mark Zuckerberg att medierna som rapporterat om den interna rapporten glömde skriva att många tonårstjejer även uppgav att de mår bättre av Instagram när de mår dåligt.

”Det centrala i den här anklagelserna är föreställningen om att vi prioriterar vinst över säkerhet och välmående. Det är helt enkelt inte sant.”

Han kommenterade även anklagelserna om att Facebook medvetet trycker fram innehåll som är skadligt eller gör användarna deprimerade, och kallade dem ”djupt ologiska”:

”Vi tjänar pengar på annonser och annonsörer säger hela tiden till oss att de inte vill att deras annonser ska synas bredvid skadligt eller aggressivt innehåll.”

Aktien backade uppemot 3 procent efter att stämningsansökan lämnades in i tisdags. Aktiesajten Motley Fool konstaterar att det visserligen sannolikt var det bredare sentimentet som tyngde utvecklingen, men att stämningsansökan var ”katalysatorn” för Metas del.

Hittills i år är Meta Platforms upp över 110 procent. Sedan visselblåsaren Frances Haugen gick ut offentligt och berättade om techjättens inställning till riskerna, har kursen tappat drygt 2,5 procent.

Hur målet skulle kunna påverka Meta framåt är något oklart än så länge. Delstaterna kräver att Meta betalar skadestånd och slutar använda en del funktioner, medan Meta lär försöka få målet ogillat. Det hela lär ta en god stund att reda upp, sannolikt några år i alla fall.

Enligt den amerikanska radiokanalen NPR:s techreporter Bobby Allyn väntas Meta åberopa ”sektion 230”. Det låter möjligen som en juridisk skruvvolt, men egentligen går det bara ut på att Meta tvår sina händer från ansvaret över vad användarna publicerar på deras plattform.

Under flera års tid har ”sektion 230” fungerat som ett skydd för techjättarna att slippa bli släpade till rätten. Men den nya juridiska taktiken är att betrakta techjättarnas plattformar mer som vilka produkter som helst: är de farliga måste de återkallas.

Tennessees delstatsåklagare Jonathan Skrmetti håller tummarna för att stämningen ska bli vägledande för förlikningar över hela branschen.

– Det kanske leder till individuella rättsprocesser som driver varje bolag att i sinom tid börja bete sig bättre.

Meta är inte heller ensam om att ha hamnat i blixtljuset. I fredags höll den federal domaren Yvonne Gonzalez Rogers i Kalifornien en ”hearing” med representanter från en rad stora techjättar, däribland visserligen Meta, men även Tiktok och Google. Techbolagen har försökt få henne att ogilla stämningsansökningar från över 200 privatpersoner som anklagar bolagen för att vara skadliga och beroendeframkallande.

Psykologiprofessorn Jean Twenge vid San Diego State University, som bland annat forskat om tonåringar, hoppas att fallet ska leda till en förändring hos Meta. Hon drar paralleller till delstaternas juridiska fajt med de stora tobaksbolagen förr om åren.

– Nu för tiden, när vi ser folk röka är de en liten andel och vi tänker ”vad håller de på med”? Kanske vi i framtiden tänker på samma sätt om 12–14-åringar som är på sociala medier, säger hon i en intervju med NPR.