Egentligen är det flera stämningsansökningar det handlar om. 33 delstater har gått samman och fört fram en gemensam stämning, medan ytterligare nio har lämnat in separata stämningar.
Huvuddragen i anklagelserna är samma från alla 42 delstater.
I korthet menar delstaterna att algoritmerna som styr flödet i Facebook och Instagram är byggda så att de ska vara maximalt beroendeframkallande, särskilt för unga användare som man dessutom samlar in data om utan tillåtelse. Användarna kan skrolla i all evighet, det finns inget inbyggt stopp.
Den som ändå lämnar appen kallas tillbaka med ständiga notiser – eller så ser appen till att stressa användaren att komma tillbaka med exempelvis Instagram stories, där filmsnuttar som läggs upp försvinner efter ett dygn.
Dessutom finns funktioner som ”likes” och fotofilter, som man menar bidrar till eller förstärker psykisk ohälsa hos unga, som dysmorfofobi, sjuklig kroppsångest.
Det här är dessutom inga nyheter för Meta, anser delstaterna. Redan för två år sedan läckte visselblåsaren Frances Haugen en intern rapport som visade att techjätten känt till riskerna under lång tid. Vid en intern presentation 2019 fanns exempelvis en sida med texten: ”Vi förvärrar problem med kroppsuppfattningen för var tredje flicka”.
Följande år, 2020, framhölls i ett inlägg på Metas intranät att ”32 procent av tonårsflickorna uppger att när de mår dåligt över sina kroppar, får Instagram dem att må ännu sämre”, samt att ”jämförelser på Instagram kan förändra hur unga kvinnor ser på och beskriver sig själva”.
Delstaterna hävdar att Meta därmed inte bara känt till riskerna, utan struntat i dem på grund av det öronbedövande kassaklirret från annonsaffären.