Hem
Kinnevik | Vd-sortinFörklaring

Miljarder upp i rök i ordbråk – har blankarna fog för attack?

Arkivbild: Styrelseordförande Cristina Stenbeck lämnar Kinneviks stämma tillsammans med sin bror Hugo Stenbeck. (Stina Stjernkvist/SvD/TT)

Blankarfirmans svidande påhopp på ”dynghögen” Kinnevik triggade en kurskollaps. Ett drygt dygn senare slog investmentbolaget tillbaka och nu står ord mot ord. Omni Ekonomi reder ut turerna i dramat.

Vad har hänt?

I måndags släppte blankarfirman Ningi Research en rapport om Kinnevik som fick stort genomslag på aktiekursen. När börsdagen var slut kunde investmentbolagets kursras summeras till 17 procent. Miljarder i börsvärde utraderades med andra ord under ett par timmar.

– Det var inte särskilt mycket nytt i blankarrapporten. Det förvånade mig att kursen föll så dramatiskt. Smart av blankarna att gräva upp en unik sak och sen köra på med allt det som marknaden redan oroar sig för, säger Marcus Hernhag, aktieexpert och författare, till Omni Ekonomi.

I ett 40 sidor långt dokument listas påstådda oegentligheter. En del av kritiken handlar om att floppade investeringar gömts undan i posten ”övriga onoterade investeringar” i kvartalsrapporterna och övervärdering av flera innehav.

Den mest centrala angreppspunkten sår tvivel om ledningen varit helt ärlig när de presenterat affärer.

bakgrund
 
Blankning
Wikipedia (sv)
Blankning (äldre namn: baissespekulation) även kallat kortning eller att gå kort, är en försäljning av ett värdepapper utan att man äger värdepappret. Genom blankning uppkommer en kort position. För att blankaren ska kunna leverera värdepappret till köparen ingår blankaren ett värdepapperslån (när det gäller aktier kallat aktielån) där ena parten, utlånaren, mot en avgift eller ränta lånar ut ett värdepapper till blankaren under en överenskommen tidsperiod. När lånetiden löper ut återlämnar blankaren värdepappren till utlånaren.Normalt har låntagaren en förväntan om fallande kurser under lånetiden, och kan sälja värdepappret vid lånetidens början och återköpa det vid dess slut. Vid fallande kurs uppstår då en kursvinst som tillfaller blankaren. Skulle kursen istället stiga tvingas blankaren återköpa värdepappret till ett högre pris och gör en kursförlust. Vid blankning måste blankaren erlägga ett så kallat säkerhetskrav till utlånaren för att täcka motpartsrisken som uppkommer i och med värdepapperslånet. Säkerhetskravet är för att minska utlånande partens risk och säkerställa att blankaren kan återlämna lånade aktier även vid en kursuppgång eller andra finansiella svårigheter. Vid en blankning övergår äganderätten inklusive eventuell rösträtt till blankaren, och övergår vidare till den som blankaren säljer till. Om bolaget skulle bli uppköpt eller gå i konkurs upphör aktielånet att gälla.I Sverige är så kallad "naken blankning" förbjudet. Naken blankning innebär en värdepappersförsäljning utan att man förfogar över ett värdepapper genom att ha genomfört ett köp eller lånat in värdepappret.Inom EU gäller rapporteringsplikt för alla korta positioner som överstiger ett visst gränsvärde. Betydande korta nettopositioner publiceras på Finansinspektionens webbplats.Vid finansiella kriser har lagstiftaren ibland infört förbud mot blankning i ett försök att dämpa dramatiska prisfall. Bland annat infördes förbud mot blankning av aktier i USA under finanskrisen 2008. Effektiviteten i sådana förbud har dock ifrågasatts.

Vad handlar anklagelsen om?

Huvudnumret i blankarrapporten, som beskrivits som den enda egentliga nyheten, gäller försäljningen av fintechbolagen Lunar, Sure och XY8 till fonden 100A förra året. En tidigare chef på Kinnevik påstås ha suttit på dubbla stolar, som både köpare och säljare. Bolagen såldes till ett vrakpris, hävdar Ningi Research.

Blankarfirman styrker anklagelserna med skärmdumpar på chefens Linkedin-profil och dokument från Companies house, som är den brittiska motsvarigheten till Bolagsverket. På den punkten finns det substans i påståendena, enligt SvD som kunnat verifiera att köparen 100A anger den tidigare Kinnevik-anställde som en person med betydande inflytande över fonden.

Anklagelserna är extra problematiska med tanke på tidigare intressekonflikter vid Kinneviks investeringar i Stegra och Aira, säger en analytiker till SvD. Det hela framstår som ”väldigt kladdigt”, säger Danske Banks analytiker Oskar Lindström i DI TV.

”$KINV.B är en dynghög”

Ningi Researchs sågning av Kinnevik-aktien

Vilka är Ningi Research?

En blankarfirma som omgärdas av mystik och har visat sig kunna domdera aktiekurser förr.

Exakt vem eller vilka som står bakom är oklart. Deras mål med den aktuella rapporten är att sänka Kinnevik på börsen, och tjäna pengar genom korta positioner i aktien. Precis som andra blankarfirmor är de tydligt part i målet när de redovisar sina ”fakta”.

Ningi Researchs tidigare blankningar av svenska bolag har vunnit gehör. De synade molnkommunikationsbolaget Sinch 2022 och påstod sig ha hittat felaktigheter i redovisningen och förvärv med problematiska tillgångar. Två år senare hamnade skogsjätten SCA i skottgluggen, med påståenden om fuffens i redovisningen av skulder.

Båda aktierna har tappat rejält sedan dess. Beräknat från rapportsläpp till kursnoteringar i tisdags har Sinch backat 37 procent och SCA 18 procent, noterar Affärsvärlden.

Kinnevik-ledningen, med Cristina Stenbeck i spetsen, befinner sig på den anklagades bänk. De utlovade först svar ”inom kort” och kom dagen därpå med ett motangrepp. (Stina Stjernkvist/SvD/TT / Svenska Dagbladet)

Hur bemöter Kinnevik anklagelserna?

Kinnevik förnekar bestämt att försäljningen av nämnda fintech-bolag rör sig om en närståendetransaktion. Köparen är i stället en ”etablerad nordisk investerare” utan koppling till Kinnevik, framhålls det. Tidigare har Kinnevik kommunicerat att investerarna bakom fonden 100A velat vara anonyma.

”Transaktionen genomfördes på marknadsmässiga villkor efter en konkurrensutsatt process”, skriver ledningen.

Kopplingen till den tidigare anställde i bolaget är i deras version att personen i fråga ”förvaltar tillgångarna för köparens räkning”.

I sitt försvar, som publicerades på tisdagseftermiddagen, går ledningen till motangrepp mot blankarna och hävdar att rapporten innehåller ”flera väsentliga felaktigheter och missvisande påståenden”. De tillbakavisar bland annat att misslyckade investeringar döljs och övervärderingar av portföljbolag.

Svaret följdes av en viss återhämtning av aktiekursen, som stängde 4,3 procent uppåt för dagen.

Vad kan konsekvenserna bli?

Den allvarligaste anklagelsen om en misstänkt närståendetransaktion kan i teorin leda till straffansvar för enskilda beslutsfattare i bolaget och skadeståndskrav mot den då sittande styrelsen och vd:n. I nuläget får det dock betraktas som ett osannolikt scenario, säger Aktiespararnas chefsjurist Sverre Linton till Omni Ekonomi.

I förlängningen skulle transaktionen kunna ogiltigförklaras. Sverre Linton kan inte dra sig till minnes att att ett börsbolag av den här kalibern har tvingats dra tillbaka en försäljning av en sådan anledning.

– Det skulle sannolikt bli otroligt komplicerat, säger han.

Därtill kan det bli ett ärende för börsens disciplinnämnd och Finansinspektionen om det visar sig att bolaget inte kommunicerat korrekt genom att gömma svagt presterande innehav i kvartalsrapporter. Börsen kan i så fall straffa bolaget genom avgifter, men ofta rör det sig om relativt små belopp.

Aktiespararnas chefsjurist Sverre Linton. (Linus Sundahl-Djerf/SVD/TT)

Hur oroliga borde aktieägarna vara?

Kritiken vinner tyngd av att ingen analytiker hittills ryckt ut till bolagets försvar. I stället tas de nya uppgifterna i rapporten på stort allvar:

– Det vi ser ser riktigt illa ut, säger analytikern Oskar Lindström, som bevakar Kinnevik på uppdrag av Danske Bank, till EFN.

Marknadens kraftiga reaktion på rapporten speglar en allt djupare misstro mot Kinnevik, som redan var ute i kylan. Den höga substansrabatten, på 59 procent i skrivande stund enligt Ibindex, sticker ut bland börsens investmentbolag.

– Kinneviks aktie förknippas med hög risk och förblir en chansning. Den passar bara riskvilliga som tror att det värsta redan är inräknat i kursen, säger aktieexperten Marcus Hernhag.

Själv lockas han inte alls av investmentbolagsaktien, som nu är ner 37 procent sedan årsskiftet.

– Det mesta pekar på att det kommer att ta tid att vända på utvecklingen i deras innehav och hur marknaden ser på bolaget. Till synes låg värdering hjälper då inte.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen