Miljarderna rullar under Xis charmturné i Östeuropa

Kina har en speciell relation med både Ungern och Serbien och det finns flera anledningar till det.

För det första: Både Ungern och Serbien styrs av autokrater, med Viktor Orbán i Ungern och Aleksandar Vucic i Serbien. Både Orbán och Vucic har uttryckligen vänt sig emot vad de kallar ”västvärldens förfall” och USA:s överhöghet, medan de stöttar Kinas framryckning och applåderar Ryssland. Det passar väl in i Pekings bild av världsordningen.

För det andra: I framför allt Serbien har Kina bidragit med hett efterlängtade investeringar till belopp som vida överstigit direktinvesteringarna från EU-länderna de senaste åren, enligt den Prag-baserade tankesmedjan Choice.

För det tredje: 1999 släppte Nato en bomb över Kinas ambassad i serbiska Belgrad, och tre kinesiska journalister dödades. Xis besök i Europa sammanfaller med 25-årsdagen av bombningen, något som varken medierna eller Xi Jinping själv låtit gå obemärkt förbi. I en gästartikel på den serbiska sajten Politika skrev Xi i veckan att ”vänskapen mellan Kina och Serbien är dränkt i det delade blodet” från händelsen.

Ungern och Serbien är alltså två högst Pekingtillvända länder, till skillnad från EU som mestadels ser Kina som en oärlig rival inom både handel och politik.

Inte för att Xi duckar EU under sin Europavistelse. Han inledde hela turnén i veckan med ett besök i Paris, där han inte bara mötte den franske presidenten Emmanuel Macron utan även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för att bland annat tala om handelsrelationerna.

För Ungern – en hel del. Enligt landets utrikesminister Peter Szijjarto har man förberett 16 överenskommelser för Xi att underteckna. Det kan till och med bli 18 – två ärenden är fortfarande under förhandling, skriver Bloomberg.

Överenskommelserna rör främst Ungerns beröringspunkter i det kinesiska jätteprojektet BRI (”Belt and road initiative”, ibland översatt till ”Nya sidenvägen”). Det handlar bland annat om ytterligare utbyggnader av järnvägs- och vägnätet, samt diverse energirelaterade projekt. Parterna ska även ”se över möjligheterna för ett samarbete kring kärnenergi”, enligt nyhetsbyrån.

Även för Serbien lär mycket handla om investeringar. Landet spelar en nyckelroll i Kinas järnvägsplaner på den europeiska kontinenten, skriver Associated Press. Tanken är att kinesiska pengar ska finansiera en modernisering av järnvägen mellan Belgrad och Budapest som en del av BRI.

Förra året undertecknade Kina och Serbien ett frihandelsavtal, som innebär tullfri handel mellan de två länderna – helt motsatt riktning från EU, som snarare går mot mer handelshinder.

Serbien befinner sig i inträdesförhandlingar med EU sedan 2014. Hittills har det inte lett någonvart eftersom Serbien konsekvent har vägrat att erkänna Kosovos status som självständig stat, något som EU kräver för att gå vidare.

Ungern är med i EU sedan 20 år tillbaka, men har under Viktor Orbáns tid blivit allt mindre unionstillvänt – snarare tvärtom. Ungern har haft flera schismer med Bryssel de senaste åren och senast i januari i år röstade EU-parlamentet för att utreda om Ungerns rösträtt i EU borde dras in.

Samtidigt som EU, Serbien och Ungern hamnat allt längre ifrån varandra, har Kina kommit närmare.

Kinas direktinvesteringar i Serbien och Ungern uppgår redan till 15 miljarder dollar, och mer lär det bli, enligt bedömare. Bara BRI-projektet – som ska knyta samman Budapest och Belgrad med den grekiska hamnstaden Pireas – beräknas kosta över 2 miljarder dollar och vara klart till 2026.

Kritiker har kallat projektet för en ”kinesisk trojansk häst” och hävdat att det Kina egentligen bygger är en egen port in till Europa.

Serbiens president Aleksandar Vucic stack inte heller under stol med att de kinesiska pengarna gör gott i den serbiska fickan.

– Vi är ett litet land och har många problem, men då ringer vi våra stora vänner, sa han under välkomstceremonin i Belgrad på onsdagen, enligt Financial Times.

De båda länderna undertecknade också ett avtal om att skapa en ”gemensam framtid” tillsammans. Exakt vad det innebär är ännu oklart, men AP konstaterar att det inte lär vara ett framtidsskapande som välsignas av EU.

Xis turné kan ge känningar i flera sektorer, konstaterar Bloomberg – inte minst i Kina. Maartje Wijffelaars, seniorekonom vid Rabobank International, konstaterar att osäkerheten och oförutsägbarheten i relationen mellan EU och Kina är en tung avskräckande faktor för många investerare just nu. Att EU sneglar misstänksamt på allt fler kinesisktillverkade produkter hjälper inte, menar hon.

”Den stora frågan är var det ska sluta”, skrev hon i ett kundbrev förra veckan.

En av de större puckarna handlar om elbilarna. EU inledde nyligen en utredning av Pekings statliga stöd till elbilstillverkare, något som skulle kunna leda till höga importtullar på kinesisktillverkade elbilar. Det skulle i så fall säkerligen leda till en ommöblering på elbilsmarknaden, när kinesiska tillverkare som BYD och MG Motor – eller Geely, för den delen – tvingas backa. Utan protektionistiska åtgärder ser EU ut att bli en nettoimportör av elbilar, visar siffror från Atlantic Council.

Men det skulle kunna resultera i en situation där alla förlorar: EU:s elbilstillverkare behöver tillgång till Kinas billiga bildelar – Kina behöver EU som expansionsmarknad.

Ett annat område där relationen Kina-EU har betydelse är utrustning för förnybar energi av olika slag. Solpaneler och vindturbiner är två områden där EU sjösatt en granskning om huruvida den kinesiska staten subventionerar tillverkningen på ett orättvist sätt. Enligt en analys från Bloomberg NEF är kinesisktillverkade vindturbiner som exporteras från Kina 20 procent billigare än turbiner tillverkade i USA eller Europa.