Nilsson: Något som skaver när kunderna tar bolagens nota

2020-talet har inletts med tre dramatiska år. I början var det också begripligt att företag förde över kostnaderna till kunderna, men nu är det något som skaver, skriver analytikern Martin Nilsson i en krönika i Omni Ekonomi.

Han menar att bolagens jakt på marginaler kan måla in dem i ett riskfyllt hörn när priserna börjar ifrågasättas.

Drygt tre år in i rubrikernas årtionde har vi i ekonomin hunnit uppleva mer än decenniet dessförinnan och hittills för svenskarnas plånböcker är inflationen den mest utmärkande konsekvensen. I takt med att varupriser stigit och räntor jagat efter, men lämnat de solidariskt deflationistiska lönenivåerna bakom sig, börjar besparingarna sina för svenskarna.

Det var initialt begripligt att bolag förde över kostnader till konsumenter och priser steg när samhällen genom pandemin stängde ned och den ekonomiska kris som följde fick råvarupriser att rusa och rasa om vartannat, innan leverantörskedjor havererade och skapade sin egen kris.

Tidningsrubrikerna var snabbt ute och förberedde oss på att det kommer bli värre innan det blir bättre. Det skapade en tolerans mot högre priser. Det var också initialt genomförbart för hushållen att möta de dystrare tiderna efter åratal av buffertskapande under det glada 10-talet, men nu verkar slutligen plånböckerna ha fått nog.

På fredagen meddelade Statistiska Centralbyrån att detaljhandelns försäljning föll med 1,6 procent i mars jämfört med månaden innan och särskilt inom kategorin sällanköpsvaror, vilket är ett tecken på att budgeten blivit alltmer oförlåtlig.

Hela historien är linje med den allmänna uppfattningen om hur inflation bekämpas: Centralbanker har strypt ekonomin, finanspolitiken är återhållsam, facken hörsammar riskerna för löneinflation och tillåter rekordsänkningar sett till reallöner så att hushållen slutar konsumera i en perfekt mjuklandning.

Men det är något som skaver.

Samtidigt som försäljningen i detaljhandeln dalar går arbetsmarknaden i motsatt riktning. Den säsongsjusterade arbetslösheten sjönk till 7,2 procent i mars, jämfört med 7,6 procent i februari.

Trots att företagen under flera år, och med rätta, beklagat sig över höga kostnader för insatsvaror och fördröjningar i leveranskedjor verkar inte vinsterna sina.

Procter & Gamble, det amerikanska dagligvarubolaget som äger allt från Henke Lundqvists schampo till Pampers, Gilette, Duracell och Yes diskmedel, och därmed är en utmärkt representant för varukorgen, var bussiga nog att berätta hur det gick till i rapporten för det första kvartalet 2023. Bolaget slog förväntningarna för tolfte kvartalet på raken, men försäljningsökningen på 7 procent berodde inte på att man sålde mer volym, för den minskade med 3 procent, utan genom att priserna höjdes rejält.

Samma problem finns i oligopolmarknaden matvarubutiker i Sverige, vilket alla, inklusive finansminister Elisabeth Svantesson (M), uppmärksammat genom frågeställningen om vilka ökade kostnader som motiverar paprikapriser tre gånger så höga som vanligt. Vi fick svar på frågan när priserna plötsligt sjönk i takt med uppmärksamheten.

Företagen har höjt priser mer än vad flaskhalsar och pris på insatsvaror egentligen motiverar. Det har varit möjligt genom en hög tolerans mot prishöjningar och blottas nu genom monopolistiska strukturer som slutligen gör avtryck i marginalerna. Samtidigt har lönerna inte ökat i närheten lika mycket och det har resulterat i rea på arbetskraft.

I det långa loppet innebär det att bolagens kvartalsfokuserade jakt på marginaler målat in dem i ett hörn kantat av politisk risk när prissättningar ifrågasätts, och konjunkturell risk när det väl vänder, eftersom mjuklandningen förbytts mot en hårdare.

Bakgrund | Martin Nilsson

• Marknadsanalytiker på IG Markets
• Driver podcasten ”Follow The Money”
• Tidigare ekonomijournalist och studiochef på Nyhetsbyrån Direkt

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.