Hem
Annika Ljungberg, strålskyddstekniker, Lars Björnkvist, projektledare för avvecklingsförberedelserna och Sven-Anders Andersson, produktionschef på Ringhals. (Jonas Lindstedt/TT / TT NYHETSBYRÅN)

Nu stängs Ringhals 1: ”Det känns lite vemodigt”

På nyår stängs även Ringhals 1 efter 45 år i drift och efter årsskiftet inleds arbetet med att avveckla och riva reaktorn tillsammans med redan avstängda Ringhals 2, skriver TT. Att gå från fyra reaktorer till två blir en stor omställning, säger Annika Ljungberg, strålskyddstekniker på kärnkraftverket, till nyhetsbyrån.

– Det känns lite vemodigt. Det har varit en lång process, vi har ju vetat om det sedan 2015, så folk har kämpat på, säger hon.

Enligt produktionschefen Sven-Anders Andersson påverkar nedstängningen verkets identitet.

– Det är Sveriges största elfabrik, så att gå ner från 20 procent av Sveriges el ner till 12 eller så ... Det blir lite skillnad, säger han till TT.

Fakta om Sveriges kärnkraftverk

På nyårsafton kopplas Ringhals 1 bort från elnätet efter att ha varit i drift i 45 år – så när som på en dag.

Därmed kommer Sverige ha sex reaktorer, på tre kärnkraftverk, kvar:

Ringhals: Ringhals 3 och Ringhals 4,

Forsmark: Forsmark 1, 2 och 3.

Oskarshamn: Oskarshamn 3.

Tidigare svenska kärnreaktorer:

Ringhals 2 stängdes av den 31 december 2019.

Oskarshamn 1 och 2 stängdes 2015 respektive 2017 medan de båda reaktorerna i kärnkraftverket i Barsebäck stängdes 1999 respektive 2005.

R1, Sveriges första kärnreaktor, var en forskningsreaktor i berget under KTH i Stockholm. Startades 1954 och var i bruk till 1970.

Studsvik, nordost om Nyköping, har haft flera forskningsreaktorer i bruk från 1960 till 2005.

Ågestaverket söder om Stockholm var Sveriges första kommersiella kärnkraftverk. Reaktorn var i bruk från 1963 till 1974. Demonteringen började dock först i år.

Marvikenverket, på Vikbolandet öster om Norrköping, byggdes på 1960-talet men togs av bland annat säkerhetsskäl aldrig i drift som kärnkraftverk. Däremot kopplades turbinen senare ihop med en oljedriven ångpanna som fram till användes 2009 för kortvariga insatser vid hög belastning på elnätet.

Källor: TT/Vattenfall, Uniper och Nationalencyklopedin.

Läs mer

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen