Hem
(Anders Ahlgren/SvD/TT / TT NYHETSBYR≈N)

Nyman: Centralbanker kan behöva binda sig vid masten

En centralbank kan behöva ”binda sig vid masten” på något sätt för att inte riskera återhämtningen när långräntorna stiger mer än önskvärt. Det troliga är att Federal Reserve gör det genom kommunikation snarare än till exempel ”yield control”, skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en krönika i Omni Ekonomi.

Vad är nästa steg för penningpolitiken, åtstramning eller mer expansivitet? Just den osäkerheten är troligen en bidragande orsak till att amerikanska långräntor har stigit. Amerikanska långräntor på statsobligationer har stigit från 0,9 till 1,6 procent sedan årsskiftet. Till att börja med var det stigande inflationsförväntningar som bidrog till högre nominella räntor, medan reala långräntor var fortsatt låga. Alltså precis det centralbanken, i det här fallet Federal Reserve (Fed) är ute efter när de ökar sin balansräkning med tillgångsköp – att få upp inflationsförväntningarna men fortsätta stimulera ekonomin med låga realräntor.

Men de högre inflationsförväntningarna har lett till en ökad osäkerhet om vad Fed kommer att göra framöver, vilket har lett till att räntorna stigit ytterligare. Inte minst som Bidens stimulanspaket kan väntas ge en ordentlig skjuts till konsumtionen. Kommer Fed att möta högre inflation och starkare efterfrågan med att minska på expansiviteten, och dra ner på tillgångsköpen, eller kommer de att öka tillgångsköpen för att motverka en ränteuppgång?

Så vi är i ett läge där marknaden förväntar sig stramare penningpolitik men ändå går och väntar på
signaler om mer expansivitet, dvs osäkerheten om framtida ränteläget har stigit. Den osäkerheten vill aktörer på räntemarknaden ha betalt för och det betyder att den så kallade riskpremien på långräntor stiger. Det här är också något som forskare på Fed lyfter fram som en tänkbar förklaring.

Så vad kan centralbanken göra om de anser att långräntorna stiger för mycket och därmed riskerar återhämtningen? De kan kommunicera, det vill säga vara ute och prata om hur de ser på den framtida penningpolitiken för att minska osäkerheten om framtida ränteläge. För att det ska vara verksamt behöver det vara trovärdigt och då kan de behöva ”binda sig vid masten” på något sätt.

Till exempel genom att lova att inte höja räntan eller minska takten i tillgångsköpen förrän till exempel arbetslösheten är under 4 procent och inflationen över 2 procent. Men eftersom medlemmarna i ”direktionen” byts ut med jämna mellanrum är det oklart hur bindande ett sådant löfte är. Om inte kommunikation fungerar ligger det närmast till hands att de ändrar löptiderna på sina köp och lägger en större andel på längre löptider och/eller att de ökar tillgångsköpen. Den största effekten av dessa åtgärder skulle antagligen vara att de fungerar som en signal om att Fed inte vill att långräntor ska stiga, och är beredda att agera. Det vill säga osäkerheten om det framtida ränteläget skulle minska.

En annan variant är
att de går över till sk ”yield control”, som den japanska centralbanken använder sig av. Det vill säga de siktar på att styra långräntor istället för kvantiteter, genom att säga vilken räntenivå de vill ha och sen köpa den mängd tillgångar som krävs. Det är inte en helt okomplicerad metod av flera skäl, till exempel kan det krävas väldigt stora volymer för att klara att hålla en viss räntenivå så jag tror den ligger ganska långt bort.

Min bedömning är att Fed avvaktar med att ytterligare åtgärder och istället kommer fortsätta fokusera på kommunikation – att de ser igenom inflationsuppgången, återupprepar att arbetsmarknaden är långt ifrån återhämtad och att en åtstramning av penningpolitiken kommer dröja. Men skulle vi stå inför ett större börsfall eller om hushåll och företag i allt högre utsträckning möter högre räntor då tror jag att Fed kommer att agera med utökade tillgångsköp och köp av längre löptider.

(Magnus Sandberg )

Bakgrund | Christina Nyman
• Chefsekonom Handelsbanken.
• Var tidigare prognoschef, men i december blev hon chefsekonom. Har ett flerårigt förflutet på Riksbanken.
• Skriver brett om makrofrågor varannan tisdag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.

Mer om och av Christina Nyman

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen