Nyman: Sverige går in i en mild lågkonjunktur

Den globala konjunkturen har bottnat. Men för Sveriges del pekar indikatorerna mot en fortsatt försvagning och vi ska igenom en mild lågkonjuktur innan solen går upp. Det skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

Soluppgång eller falsk gryning? Det är titeln på vår, det vill säga Handelsbankens, senaste konjunkturrapport. Börsen verkar övertygad om att solen har gått upp över konjunkturen men vi är lite mer försiktiga. Även om den geopolitiska osäkerheten minskat är det för tidigt att helt lyfta bort den våta filten.

En sak jag lärt mig är att det kan svänga snabbt, en Tweet räcker. Det gör att vi räknar med lägre global tillväxt än normalt både i år och nästa år, men tror samtidigt att det har bottnat nu. Så, för att återknyta till vädermetaforen, jag anar en soluppgång vid horisonten men än är vi inte där.

Vad gäller centralbankerna, inklusive Riksbanken, lär det inte bli några förändringar i styrräntorna de närmaste åren. Det betyder fortsatt låga räntor för hushåll och företag.

För svensk del pekar indikatorerna på en fortsatt försvagning och att arbetslösheten fortsätter stiga. Det betyder att i vår prognos ser vi framför oss att Sverige går in i en mild lågkonjunktur.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden står i skarp kontrast till i princip alla andra länder i EU, där arbetslösheten har minskat och sysselsättningsgraden har ökat. Utvecklingen drivs primärt inte av att Sverige har en lägre tillväxt.

Både i euroområdet och Sverige ökade BNP med cirka 1 procent förra året. Men Sverige har en betydligt högre tillväxtpotential, till följd av bland annat högre befolkningstillväxt, vilket gör att konjunkturavmattningen har varit mer distinkt trots samma tillväxt. Nu kan det låta som att svensk arbetsmarknad fungerar dåligt men det är inte så enkelt. Sverige har fortfarande högst arbetskraftsdeltagande i EU och är ett av de länder som har högst sysselsättningsgrad, även om Nederländerna och Tyskland har kommit ikapp och har ungefär samma sysselsättningsgrad som Sverige.

Så länge det inte finns tydligare tecken på att pris- och löneinflation stiger kan man argumentera för att den ekonomiska politiken bör stimulera ekonomin. En långvarig period med högt resursutnyttjande, där företagen har brist på arbetskraft och ”tvingas” att anställa personer med lägre kvalifikationer, leder till att svagare grupper etablerar sig på arbetsmarknaden och att jämviktsarbetslösheten minskar.

I Sverige har sannolikt de senaste årens goda tillväxt och bristen på arbetskraft bidragit till ett snabbare inträde på arbetsmarknaden för bland andra personer som nyligen beviljats uppehållstillstånd.

Nu när konjunkturen viker och företagen inte har någon större brist kommer dessa grupper drabbas hårdare och det finns risk att en del aldrig kommer in på arbetsmarknaden om avmattningen blir utdragen. Att bedriva en expansiv finanspolitik för att hålla upp sysselsättningstillväxten under nuvarande mandatperiod är därför sannolikt minst lika viktigt som att genomföra strukturreformer för att långsiktigt minska arbetslösheten.

Bakgrund | Christina Nyman
• Chefsekonom Handelsbanken.
• Var tidigare prognoschef, men i december blev hon chefsekonom. Har ett flerårigt förflutet på Riksbanken.
• Skriver brett om makrofrågor varannan tisdag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.