Jamal Abida Norling, vd för Öhman Fonder. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYR≈N
Expertröster Din ekonomi

”Obligationsmarknaden för företag får en respirator”

Marknaden för företagsobligationer får problem när alla vill sälja och för ett krisande företag kan det skapa konkursrisk, vilket i sin tur kan sätta igång en ond makroekonomisk spiral likt när Lehman Brothers föll. Därför skapar centralbankerna nu andningshjälp, skriver Jamal Abida Norling, vd för Öhman Fonder, i en gästkrönika för Omni Ekonomi.

Den svenska marknaden för företagsobligationer är relativt ung. Det var först för 10 år sedan som marknaden började bli etablerad i Sverige vilket kan jämföras med USA:s marknad som funnits i över 100 år. Den snabba tillväxttakten i Sverige beror dels på en ökad efterfrågan från fondkunder som letar alternativ till statsobligationer med deras låga ränta. Dessutom har kraven på banker blivit hårdare sedan förra finanskrisen 2009 vilket har minskat bankernas möjligheter att låna ut större belopp till företag. Då har företagen istället tagit möjligheten att låna via obligationsmarknaden. När företag ger ut en obligation görs en sondering bland befintliga investerare som får göra kreditprövning och återkomma med räntenivå som de kan låna ut pengarna till. När villkoren sedan är satta kan obligationen handlas på en andrahandsmarknad på samma sätt som en aktie.

Däremot är inte obligationer börshandlade som aktier där det byggs upp en orderbok och allt handlas elektroniskt. Anledningen till att företagsobligationer inte är börshandlade har att göra med den otroliga mängd obligationer som finns utestående och dessas olika villkor som gör det svårt att uppnå den standardisering som krävs för att handlas på en börs. Coca-Cola Co har en aktie men 158 olika utestående obligationer, för att ge er en viss inblick i snårigheten. I mångt och mycket påminner obligationsmarknaden om handel med begagnade bilar. Det finns köpare och säljare och i mitten sitter en bilhandlare som både köper in och säljer bilar samt lever på marginalen mellan köp- och säljkurs. I ljusa tider när omsättningen är hög kan marginalen mellan köp- och säljpris vara låg men i mörka tider behöver bilhandlaren ta ut högre marginaler, eftersom risken att bli stående med en bil i lagret under längre tid har ökat och priset på bilen i fråga kan sjunka ytterligare. 

En svaghet i den svenska företagsobligationsmarknaden är att de flesta slutägare av obligationerna är fonder med daglig handel. Dessutom brukar fondernas in- och utflöden som regel gå åt samma håll, i synnerhet i kristider som nu när alla ska sälja. Och anledningen är rationell, vi har en pandemi som har tvingat stater att stänga stora delar av samhället. Vissa bolag har därför noll intjäning och kommer vilken sekund som helst behöva ställa in betalningar och gå i konkurs. Riskpremierna på företagsobligationer skjuter i höjden och fondsparare vill undvika förluster. När fondspararna säljer har inte bankernas handlare tillräckliga möjligheter att ta in obligationerna i sina böcker på samma sätt som en bilhandlare inte kan fylla bilhallen med mer än vad det finns plats för. När lagret är fullt får man försöka mäkla obligationerna direkt från kund till kund. Problemet är bara att alla är säljare.

Det finns några få aktörer som inte på samma sätt är tvingade att sälja, till exempel livbolag. De kan möjligtvis vara tagare i en sådan transaktion, om det är kraftigt till deras fördel. Men nu är det så att den allra största delen av kapitalet är placerat i fonder och just nu översvämmar marknaden med obligationer som ingen vill ta. Varje utflöde tvingar fram försäljningar till ett pris som kan skilja sig flera procent från det pris som de underliggande tillgångarna är värderade till i fonderna eftersom marginalen mellan köp- och säljkurs har ökat så dramatiskt. 

Detta leder också till problem med att värdera fonderna rättvist och därför har några fondbolag valt att stänga sina fonder för uttag. Dock är det så att centralbanker över hela världen har insett faran med ett stort tryck på företagsobligationsmarknaden. Ett företag som idag behöver återfinansiera ett obligationslån utan tillgång till marknaden kommer att gå i konkurs och sätta igång en ond makroekonomisk spiral som liknar situationen efter konkursen av den amerikanska investmentbanken Lehman-Brothers. För att lugna företagsobligationsmarknaden har bland annat den europeiska centralbanken lanserat ett nytt program om 750 miljarder euro kallat ”Pandemic Emergency Purchase Program”, Federal Reserve ska köpa obligationer utan någon bakre tidsgräns och till och med vår Riksbank ska börja köpa företagsobligationer. Marknaden för företagsobligationer fick precis en respirator och med lite andningshjälp skall nog marknaden på sikt friskna till igen.

Jamal Abida Norling, vd för Öhman Fonder. Magnus Sandberg

Bakgrund | Jamal Abida Norling
• Vd för Öhman Fonder.
• Har 20 års erfarenhet av kapitalförvaltning. Har bland annat arbetat på Aberdeen Asset Management, Första AP-Fonden och DNB.
• Kommer att skriva om börs och marknad varannan onsdag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.

Läs mer om och av Jamal Abida Norling:

Dela

Öppna i ny flik

Toppnyheter

Leonhard Foeger / TT NYHETSBYRÅN
Oljeraset

Oljepriserna rasade i natt efter helgens Opecbesked

Oljepriserna rasade i natt efter att Opec+ i helgen skjutit upp måndagens möte till torsdag, skriver CNBC. Enligt kanalen utlöste beskedet oro för att parterna inte ska lyckas enas om ett produktionstak efter den senaste tidens oljeras.

Dessutom kom rapporter om ett nytt bråk mellan Saudiarabien och Ryssland, vilket fick analytikern John Kilduff vid Again Capital att spå oljeprisras i måndagshandeln.

Under natten handlades brentoljan ner nära 9 procent till strax över 31 dollar fatet medan WTI:n tappade drygt 9 procent till under 26 dollar fatet.

42 min
Arkivbild.  FAYEZ NURELDINE / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Aramcos aktie skakar av sig priskriget – åter på IPO-nivå

Oljejätten Saudi Aramcos aktie steg runt 3 procent på börsen i Riyad på söndagen. För första gången på en månad handlades den över teckningskursen 32 riyal, vilket innebär att värderingen nu åter är uppe på motsvarande 1 700 miljarder dollar, skriver Bloomberg.

Aramco står för närvarande mitt i ett priskrig, på grund av en konflikt med Ryssland om minskade produktionsvolymer. Under priskrigets gång har Aramcos aktie rasat med omkring 27 procent.

Bloomberg kopplar söndagens uppgång till Aramcos löfte för tre veckor sedan att man fortfarande – trots rådande läge – har för avsikt att skifta ut minst 75 miljarder dollar till aktieägarna.

Idag 09:01
Arkivbilder: USA:s president Donald Trump skakar hand med Saudiarabiens kronprins Muhammed bin Salman, Rysslands president Vladimir Putin.
undefined

Analytiker spår nytt ras för oljepriserna på måndag

Oljepriserna ligger risigt till när handeln sätter igång igen på måndag, spår John Kilduff vid Again Capital enligt CNBC.

Oljekartellen Opec och dess samarbetsländer – tillsammans kallat Opec+ – sköt i går upp sitt extrainkallade krismöte, från måndag till torsdag. Enligt uppgift behöver medlemsländerna mer tid på sig för förberedande förhandlingar om ett nytt produktionstak.

I lördags växlade dessutom ordkriget mellan Saudiarabien och Ryssland upp ytterligare. Båda två är faktorer som lär väga tungt på oljepriserna på måndagen, menar John Kilduff.

– Det fanns mycket optimism inprisat i oljan på torsdagen och fredagen. Med det här nya bråket mellan Saudiarabien och Ryssland ser det inte ut som att det blir något av [Opecmötet], säger han till CNBC.

Idag 06:45
Läs mer om Oljeraset
Coronaviruset Svenska tillväxten
Ett öde Sergels torg i centrala Stockholm.  Ali Lorestani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronaviruset Svenska tillväxten

Analyser: Krisen lär dra ut på tiden – men den blåser över

En snabb nedgång följd av en lika snabb återhämtning ser mindre sannolik ut för varje dag som går. Det skriver DI:s Felicia Åkerman i en analys efter fredagens amerikanska jobbdata som visar att arbetslösheten skjuter i höjden på ett aldrig tidigare skådat sätt.

Dessutom pekar framåtblickande index ner i källaren och det troligaste är att ekonomin förblir pressad under de kommande månaderna.

”Nu ligger allt fokus på att försöka få ett grepp om hur långvarig krisen blir”, skriver hon.

Realtids Johan Såthe frågar sig om de som vill öppna vår ekonomi igen – ”Kerstin Hessius-gänget” – verkligen har fattat att Sverige kanske är det mest öppna landet av alla?

”Människor kommer inte att börja agera ’normalt’ förrän de anser att det är säkert att göra det. Det är inget någon politiker kan bestämma, det är virusspridningen som avgör”, skriver han.

DN:s Dan Lucas listar i en krönika sina lärdomar av de senaste 30 årens finanskriser. En är att de alltid tycks synas först på börsen. En annan att de alltför ofta underskattas initialt. Och en tredje är att kriser alltsom oftast leder till en jakt på syndabockar.

Hans råd är att hålla ut och just avstå från att leta syndabockar. ”Det bästa med en kris är att den går över. Det kommer också den här göra”, skriver han.

5 tim
Arkivbild: Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

KI-chefen: Kan se ljuset i tunneln i tredje kvartalet

Sverige har med all sannolikhet ett ”extremt” fall i produktion och aktivitet i både den svenska och den globala ekonomin. Men datan släpar efter, så hela bilden har vi ännu inte. Det säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz i Ekots lördagsintervju i P1.

Mycket talar dock för att coronakrisen kan bli djupare än finanskrisen för tio år sedan, men den behöver inte nödvändigtvis bli längre om man bara får bukt med smittspridningen inom en rimlig tid, menar han.

– Vi räknar med […] att vi kan se ljuset i tunneln i tredje kvartalet och att vi kommer att se en viss återhämtning av ekonomin och pessimismen kommer att lätta. Det är vårt antagande, men vi vet inte om det kommer att bli så, säger han.

KI räknar med att regeringen kommer att presentera ytterligare stödåtgärder för framför allt företagen. Strategin som regeringen hittills har arbetat efter är ”på det hela taget rätt”, menar han.

– Men jag skulle tro att den här krisen är så pass djup att det behövs mer, i första hand kanske lite mer av det som redan görs, säger han och tar en förstärkning av korttidspermitteringarna som exempel.

Igår 11:08
Läs mer om Coronaviruset
Coronaviruset Svenska krisåtgärder
Arkivbild. Fredrik Sandberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronaviruset Svenska krisåtgärder

Bolag och banker sågar Riksgäldens företagsakut

Kraven för att delta i Riksgäldens företagsakut är för tuffa, menar banker och företag som DI pratat med.

Riksgälden garanterar 70 procent av lånen medan bankerna tar 30 procent av risken. För det betalar bankerna mellan 0,53 och 1,03 procent i avgift. Dessutom finns kraven att företagen inte får betala bonusar till ledande befattningshavare, de måste kunna visa att 20 procent av intäktstappet beror på pandemin, samt att lånen ska betalas tillbaka efter ett år.

– Intresset är stort men villkoren usla. Bankerna kommer inte att våga låna ut, säger en företagare till DI.

3 tim
M:s ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M: Regeringen måste göra mer – och det snabbt

Regeringen och samarbetspartierna behöver göra mer för att rädda företagen, sa M:s ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

– Hela branscher riskerar att försvinna, sa hon.

Exempelvis kan staten ta större andel av företagens kostnader, såsom halva hyran:

– Det gäller att göra rätt och göra det snabbt, fortsatte Svantesson.

Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W Jonsson höll med om att regeringen och samarbetspartierna kan göra mera. Han upprepade också partiets ståndpunkt att M bör vara involverat i samtalen om krisåtgärder.

4 tim
Finansminister Magdalena Andersson.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Andersson: Redo att lyssna på förslag från alla partier

Regeringen är beredd att lyssna på ”alla förslag oavsett avsändare” i hanteringen av coronaviruset, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) till TT. Detta efter att Centerpartiet under dagen sagt att man vill bjuda in Moderaterna till samtal.

Enligt Andersson har oppositionspartierna tagit stort ansvar under krisen, vilket gjort att regeringen kunnat agera snabbt.

”Vi vill även fortsättningsvis arbeta med bred förankring i riksdagen och fördjupar gärna samarbetet med oppositionen."

5 tim
Läs mer om Coronaviruset
Arkivbild: Collectors avgående styrelseordförande Lena Apler. Illustrationsbilder. TT
Svenska skulderna

Stor del av blancolånen hade hög risk redan före krisen

En fjärdedel av utlåningen i de stora nischbankerna var riskfylld redan innan coronakrisen bröt ut, visar DI:s genomgång. Hos Collector, Resurs Bank, TF Bank och Marginalen finns lån för knappt 22 miljarder med förhöjd risk – medan bankernas eget kapital endast uppgår till 12,7 miljarder, enligt tidningens beräkningar.

Enligt SCB har blancolån till hushållen rusat med drygt 60 procent till 280 miljarder under det gångna decenniet.

Handelsbankens tidigare chefsekonom Jan Häggström kallar konsumtionslånen för ”Sveriges subprime” och varnar för att staten kan tvingas gå in och rädda banker för att undgå en ny finanskris.

Idag 14:40
Arkivbild: FI:s chefsekonom Henrik Braconier. JONAS EKSTRÖMER / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

FI: Nischbanker inget hot mot stabiliteten

Finansinspektionen tonar ner hotet om en kollaps likt under finanskrisen i nischbankerna, skriver DI.

Myndighetens chefsekonom Henrik Braconier påpekar att över 250 miljarder i konsumtionskrediter ”är ju mycket pengar” men inte i jämförelse med bolånen på 3 500 miljarder.

– Och det traditionella banksystemet är i dag betydligt bättre kapitaliserat än 2008, säger han till tidningen.

Samtidigt visar en rapport från FI att beloppen för de samlade betalningarna på lån utan säkerhet eller med andra säkerheter än bostad överstiger betalningarna på bolånen.

Idag 14:52
Christina Sahlberg och Johanna Kull, sparekonomer på Compricer respektive Avanza.  TT
undefined

Sparekonomer eniga: Rörlig boränta ännu bäst för de flesta

I coronakrisens spår är det många olika faktorer som på egen hand skulle ha potential att knuffa boräntorna både uppåt och neråt. I kombination är sannolikheten dock stor att räntorna på bolån ligger kvar på nuvarande nivåer även under den närmaste tiden. Det säger Johanna Kull och Christina Sahlberg, sparekonomer på Avanza respektive Compricer, till DI.

Därför är det fortsatt bäst för de allra flesta att låta bolånet ha en rörlig ränta, menar de.

Igår 13:11
Läs mer om Svenska skulderna