Omstridd kryptoreglering gillas av branschen – varför?

Det första lagförslaget i sitt slag har passerat den amerikanska senaten. Med röstsiffrorna 68–30 tog sig Genius Act, som förslaget kallas, vidare i lagstiftningsprocessen. Det något kryptiska namnet är en förkortning för ”Guiding and Establishing National Innovation for US Stablecoins”.

Omröstningen är en delseger som många kryptoförespråkare väntat på. För första gången i branschens 16-åriga historia kan det komma tydliga regler att förhålla sig till inom området stablecoins.

Om lagförslaget blir verklighet kommer utgivare av stablecoins tvingas backa upp kryptovalutorna med mer likvida tillgångar som amerikanska dollar och statsobligationer. Det skulle reglera börsbolag som sneglar på att ge ut egna stablecoins – men också öppna för deras expansion inom sektorn. Genius Act lämnar i princip vägen öppen för techgiganter som Meta, Amazon eller Google om de vill skrida till verket med sådana planer, skriver CNN Money.

Stablecoins är en slags kryptovaluta, som är peggad mot en traditionell valuta. En stablecoin knuten till den amerikanska dollarn, vilket är fallet för några av de mest populära, kommer alltid att följa dollarkursen.

Tanken bakom konstruktionen är att sådana enheter blir mer användbara som betalmedel, jämfört med exempelvis bitcoin och ether vars kurser kan svänga enormt. Stablecoins är inte lika välkända som världens största kryptovaluta bitcoin men mätt i handelsvolymer är de klart störst.

Det kan vara lätt att gäspa åt ett lagförslag som rör ett delområde inom krypto som få begriper. Men enligt bedömare kan det få konsekvenser för desto fler.

De hyllar Genius Act som en efterlängtad åtgärd som sätter ramarna för en viktig del av branschen. Bakom dessa ord anas förhoppningar om större vinster för bolagen.

Kraven på utgivare att backa upp stablecoins med andra tillgångar ger ett större skydd för investerare, framhåller det positiva lägret.

Nya regler skulle också lyfta ansvaret från privatpersoner att avgöra om de som ger ut stablecoins är tillförlitliga eller ej, och öppnar för att företag börjar tävla med kvalitet, hävdar Christian Catalini, grundare av initiativet MIT Cryptoeconomics Lab.

– Detta banar väg för tillgångarna att bli mainstream, säger han till ABC News.

Han tror att det kommer leda till att proppen går ur marknaden, med stor tillströmning av nya utgivare av stablecoins och därmed större valmöjligheter för konsumenter.

– Det här kommer också att leda till ökad konkurrens och innovation inom betalningar, säger Christian Catalini vidare.

Varningar om korruption hörs från senatorn Elizabeth Warren och andra politiska motståndare.

Hennes parti, Demokraterna, vägrade till en början att rösta alls med hänvisning till Trumps eget kryptoengagemang. Det sticker i ögonen på kritiker att presidenten kan tillskansa sig rikedom i en bransch där han själv har stort inflytande på regelverket.

Hur presidenten tjänar pengar? Han har ägarintressen i kryptoplattformen World Liberty Financial, som ligger bakom stablecoinen USD1. I januari lanserade Trump också sitt eget memecoin, som bär hans efternamn, och är storägare via företagen CIC Digital och Fight Fight Fight. När valutorna handlas tjänar företagen pengar på avgifter, vilket bland annat Wired rapporterat.

Akademiker som juridikprofessorn Hilary Allen, vid American University, ser helt andra risker med förslaget. Det som oroar henne mest är att det öppnar för att de största teknikplattformarna blir ”funktionella motsvarigheter till banker”.

– Den förra krisen orsakades av finansinstitutioner som var ”för stora för att få gå omkull”. Storleken på vissa av dagens teknikjättar får dem att framstå som småttingar, säger hon till CNN Money.