Onoterad tech lockar till klipp – så funkar gråhandeln utanför börsen

Gråhandel låter kanske skumt, men i grund och botten är det bara onoterade aktier som byter händer utanför börsen. Lite som att köpa exotiska frukter och grönsaker på torget som inte finns hos Ica.

Precis som på den gamla goda tiden innan de elektroniska systemen tog över är det mäklare som matchar köpare och säljare ”över disk”. Handeln sköts av finansinstituten och det är många som erbjuder kunder att satsa på onoterade bolag.

Precis som torghandeln är det svårt att uppskatta hur stor den här marknaden är. Monitor Capital Markets har specialiserat sig på att mäkla onoterade aktier, och enligt Fredrik Roos som är grundare och partner har de runt 70–80 bolag där det görs mer frekventa avslut, men det tillkommer nya hela tiden.

Inte sällan är det techbolagen som drar till sig stort intresse. Innan Spotify noterades var det livlig handel i aktien och i ständigt aktuella Klarna görs det relativt många avslut. Efter att ha varit i frysboxen när räntorna satte press på techvärderingarna har noterinsspekulationerna om Klarna tagit fart igen och intresset har ökat.

– Vi ska inte dra för stora växlar av det, men det har börjat ringa in folk som vi inte har gjort transaktioner med tidigare som undrar om det går att köpa till exempel Klarna eller Northvolt. Det hänger i hop mycket med vad som skrivs i media, säger Fredrik Roos.

Hur totalmarknaden för gråhandeln ser ut just nu är det delade meningar om. Pareto och ABG klagade nyligen i en artikel i DI för att det är trögt, för att inte säga tvärstopp. Fredrik Roos har en annan bild. Bolaget ökade volymen med 10 procent förra året. Han menar att värderingstappen förra året gjorde att många såg en chans att komma in i bolagen.

Under 2021 när nästan 150 bolag gick till börsen var det även bra drag i gråhandeln. Men Fredrik Roos tror inte att det berodde på spekulation om att ett visst bolag kanske skulle noteras, utan helt enkelt att det fanns mycket pengar som letade investeringsobjekt.

För den som prickar rätt kan det dock gå att göra sig en hacka. Spotifys kurs i gråhandeln dansade runt 40 dollar och när handeln drog igång på noteringsdagen gjordes första avslut till 166 dollar.

Sådana exempel skapar rubriker och det kan vara lätt att lockas. Klarna handlas i dag strax under 3 500 kronor per aktie, vilket motsvarar runt 100 miljarder för bolagets samtliga aktier. Som rykten och spekulationer går nu är det en värdering på 15–20 miljarder dollar, 155–207 miljarder kronor, som är målet.

Enligt Fredrik Roos är det främst förmögna privatpersoner som står för handeln. Den genomsnittliga transaktionen hos Monitor ligger på runt 1 miljon kronor. Att mäkla mindre block är helt enkelt svårt och avgifterna gör det affärsmässigt svårt att motivera köp för 10 000 kronor. Men det finns inget praktiskt hinder för privatsparare att handla, däremot några fallgropar.

– De allra flesta har erfarenhet av onoterat tidigare, de är vana spelare. Sedan händer det att personer som vill komma in i onoterat kontaktar oss och då är det upp till oss att säkerställa om personen har rätt erfarenhet och kunskap för den här affären.

Den största risken med gråhandel är likviditeten. Även om det görs många affärer i till exempel Klarna så är det inte som att klicka hem aktier på Avanza. Affärerna tar ibland flera veckor innan de går igenom och i Klarnas fall finns dessutom en hembudsklausul i aktieägaravtalet som gör att bolaget ska godkänna alla affärer. Fredrik Roos och hans kollegor kan aldrig garantera ett avslut, och faller värderingarna kan man helt enkelt bli sittande på Svarte Petter.

Om det kan vara svårt att komma ur en småbolagsaktie så kan det bli hart när omöjligt på den grå marknaden. Det blev tydligt när Klarnas värdering rasade som mest sommaren 2022. Då ströp bolaget all handel med aktierna under ett halvår. Ett annat avskräckande exempel är när Ilija Batljan förra året vräkte ut aktier i fraktteknikbolaget Einride, ett annat populärt bolag i gråhandeln. Aktien rasade 50 procent, rapporterade Breakit och handeln stannade av. Nu är den igång igen, men säljtrycket har varit stort, säger Thierry Danielsson som tidigare var ansvarig för onoterat på ABG till DI.

En annan faktor att se upp med är att det inte alls är samma rapporteringskrav på de här bolagen som på noterade. Vid en noteringsprocess synas dessutom verksamheten i sömmarna och det finns krav på att redogöra för vilka utsikter bolaget har. På Stockholmsbörsens huvudlista måste till exempel lönsamhet vara inom räckhåll. Det är alltså svårare att bilda sig en egen uppfattning om utsikterna.