Patricia får Investor att skina – köp

Av: Lars Frick

Börsveckan (nummer 25 2023).

INVESTOR | KÖP. 2022 var ett tufft år för börsbolagen inklusive Investor som gav en totalavkastning på -15 procent, att jämföra med -23 procent för SIXRX. Detta trots en bra operativ utveckling i portföljen där de noterade bolagen (69 procent av substansvärdet) utvecklades väl. Inom den onoterade delen i Patricia Industries (21% av substansvärdet) ökade omsättningen på organisk basis med låg tvåsiffrig nivå samtidigt som lönsamheten ökade. Men ett problem var multipelkontraktion där värderingen av innehaven minskade.

Under inledningen av 2023 har trenden vänt med stigande multiplar, delvis en effekt av återhämtningen på börsen, delvis med stöd av fortsatt god operativ utveckling. Inom Patricia är det framför allt det största innehavet Mölnlycke som sticker ut med en organisk tillväxt på 13 procent och en EBITA-marginal som steg till 25 procent (22,6). Alla bolagen utom ett inom Patricia Industries hade positiv tillväxt och majoriteten uppvisade positiv marginalutveckling.

Om vi ser till den noterade delen så gav den 8 procent i totalavkastning under Q1 där 11 av 14 innehav gav positiv avkastning, främst drivet av ABB, Saab och Atlas Copco i substansutveckling. I procentuell avkastning var det även fin avkastning från Husqvarna och Electrolux Professional.

Överlag gillar vi Investors portfölj och ledningen är hyfsat aktiva med strukturen i portföljen. Ett bra exempel är ABB och den pågående avknoppningen av Power Conversions, som ytterligare ett steg framåt från tidigare renodling. Inom Patricia har det dessutom genomförts flera tilläggsförvärv och överlag är det en bra aktivitetsnivå i portföljen. Frågetecknet är EQT som hade en negativ avkastning Q1 på -4 procent och fondinvesteringarna presterade -2 procent. EQT framstår som något av en ”svart låda” med svårbedömd potential, men det utgör blott 9 procent av substansen så det kan man kanske leva med. Här har vi också sett rätt tunga insynsköp på sistone av Asien-chefen Jean Eric Salata som köpt aktier för närmare 400 Mkr. Hans innehav i EQT uppgår till över 26 miljarder kr. Det går ingen nöd på Salata med andra ord.

Maktambitioner är ett återkommande tema när vi skriver om Investor och Industrivärden. Det behöver inte vara fel per se i ett värdeskapande perspektiv, men med maktambitioner i ekvationen måste man fundera ett varv till på vems intressen de gynnar – alla aktieägare eller bara somliga? Industrivärdens snåriga korsägande som kontrollerades av tjänstemän före Fredrik Lundbergs intåg är ett bra exempel. I Investors fall framstår inte maktdimensionen som något problem. Här är det en bättre samstämmighet mellan kontroll och värdeskapande (som det är på väg att bli även inom Industrivärden). Investor har också historiskt gjort några spännande drag som visat på att värdeskapande prioriteras. Försäljningen av Grand Hotel till FAM (stiftelsen) är ett exempel, där Investor för en relativt begränsad kapitalinvestering hade kunnat sitta kvar på ett prestigeinnehav. Vi gillar också att bolaget över lite längre tid vågat ta lite risk. Saab var länge ett kritiserat innehav som nu skiner. Detsamma kan sägas om Astrazeneca som under flera år hade en riktig ökenvandring på börsen men där nya grepp under vd Pascal Soriot lett till en fantastisk utveckling.

Om man justerar substansvärdet för erhållna utdelningar med mera så landar man i en rabatt på drygt 13 procent i Investor. Det är strax under genomsnittet för de senaste fem åren som ligger runt 16 procent. Andelen onoterat är i princip oförändrad men nettoskuldsättningen har förbättrats. 2018 låg nettoskuldsättningsgraden kring 6 procent. Vid utgången av Q1 var den låga 1,0 procent. Det ger finansiellt svängrum för ytterligare förvärv, tilläggsinvesteringar eller lite ”finansiell opportunism” att öka på i innehav om det öppnas möjligheter.

Med en välbalanserad portfölj (defensivt och cykliskt) samt en hygglig stor andel ”oåtkomlig” onoterad del samt låga kostnader så är det inte svårt att gilla Investor. Rådet blir köp över i år.