”Peak osäkerhet – var går Trumps smärtgräns?”

När nästa tullsalva väntas från Donald Trump kan effekterna bli enorma för hela världsekonomin. Frågan allt fler nu ställer sig är var smärtgränsen går för presidenten, skriver Ålandsbanken analytiker Carl-Henrik Söderberg i en krönika.

Befrielsedagen. Ja, så väljer Donald Trump att kalla dagen då hans stora tullplan ska annonseras. 2 april är datumet och världen håller andan. Störningar i världshandeln, kaos i hamnar, kris i sjöfarten. Listan på direkta effekter kan göras lång, likaså indirekta effekter såsom uppskjutna investeringar från företagen och försiktiga hushåll, vilket i sin tur kan bli en giftig cocktail för ekonomin och sedermera bolagens vinster.

Den stundande rapportperioden ska bli extra intressant ur den aspekten, om vi redan nu ser några tecken på en mer avvaktande underliggande marknad. Orderingången för våra svenska verkstadsjättar är en sådan punkt som marknaden nog kommer syna extra noga.

Aggressiva tullar kommer sannolikt störa komplexa leveranskedjor, både de industriella som korsar gränserna till Mexiko och Kanada och de teknologiska som ofta går via Kina. Till exempel. De länder som tar emot tullarna verkar generellt inte benägna att ge efter och erbjuda eftergifter, tvärtom verkar det politiska stödet för att motsätta sig de amerikanska tullarna stärkas överallt i världen.

Nu senast annonserades som bekant amerikanska biltullar på utlandstillverkade bilar, med start just 2 april, med målet att stärka inhemsk biltillverkning och generera tariffintäkter. Trump vill helt enkelt ge support till en ökad bilproduktion i USA, skapa fler jobb och få såväl amerikanska som utländska biltillverkare att flytta sin produktion till landet och expandera sin verksamhet där. Likväl hitta en finansieringskälla till hans kommande skattelättnader.

Vi får se om han lyckas men konsekvenserna för den amerikanska bilindustrin är tydligt negativa på kort sikt. Flera studier gör gällande att en generell tullsats på 25 procent höjer kostnadsläget för bilindustrin med omkring 10 procent, vilket kan jämföras med aktuella rörelsemarginaler på 4-8 procent för de tre stora amerikanska fordonstillverkarna. Det här kommer bli en smärtsam process och frågan är i vilken utsträckning amerikansk konsumenter kan absorbera höjda priser.

Ovan nyhet hänger ihop med inflationsförväntningar som är de högsta på 30 år bland hushållen, räntor som alltjämt agerar åtstramande, vilket givetvis skapar en stor och utbredd osäkerhet. Detta riskerar att göra den amerikanska konsumenten mer återhållsam med att öppna plånboken och spendera. I en ekonomi som till störst del drivs av konsumtion (70 procent av BNP) är det givetvis en central fråga i resonemanget kring ekonomins framtid.

Marknaden undrar var Donald Trumps smärtgräns går? När börjar det bli en reaktion från politikerhåll på Trumps politik? Från bolagen? Släng in Doge i ekvationen och många oroar sig för en jobbig kombination av vikande jobbdata, en inflation som tickar upp och en bakbunden amerikansk centralbank.

Det går sannerligen att diskutera huruvida tullarna ens är en ekonomiskt gångbar metod framåt för president Trump. Om det helt enkelt går att höja tullar på detta vis i dagens väldigt integrerade ekonomier. Konsekvensen för i första hand amerikanska bolag riskerar att bli för tuff rimligen? Och ”end game” kanske är Kina trots allt, inte att sänka grannländernas ekonomier?

Osäkerheten är stor, globala börser svajar och omsvängningen bland investerare vad gäller geografisk allokering har varit dramatisk i år och förklaras till stor del av ovan faktorer samtidigt som Europa nu ska trycka gasen i botten. Europa och Norden är på intet sätt immuna mot vad sker ”overseas” och för svensk del påverkas vår exportberoende ekonomi naturligtvis av svagare global tillväxt (och starkare SEK på slutet). Man brukar ju säga att när USA nyser blir resten av världen förkyld.

Om så blir fallet återstår att se men kombinationen av enorma fiskala stimulanser och mer utbredd konjunkturoptimism gör att Europa alltjämt lockar mer i relativa termer gentemot USA. Glöm heller inte bort de kraftfulla stimulanser som sjösatts och som ska sjösättas i kinesisk ekonomi, det är en utveckling som flyger lite under radarn för tillfället.

Läs mer om och av Carl-Henrik Söderberg: