Sambanden mellan börsens utveckling och vem som styr skutan är små. Men stökiga val skapar osäkerhet – och det gillar inte investerare. Omni Ekonomi listar några minnesvärda presidentval som fått marknaden i gungning.
Historiskt finns inte stöd för att själva valresultatet påverkar börsen särskilt mycket. Åtminstone inte på kort till medellång sikt. US Bank har gått igenom data från de senaste 75 åren och generellt så påverkar själva valresultaten marknaderna marginellt.
Bankens strateger testade hur börsen går beroende på vilket parti som sitter vid makten samt hur platserna i kongressen är fördelade. En demokrat i Vita huset och splittrad kongress har marginell korrelation med bättre börs, medan en republikansk president och demokratisk kongress inte var lika bra.
Men sambanden var svaga. Korrelation mellan inflation och ekonomisk tillväxt är mycket starkare än vem som rattar landet. Valåret i sig tenderar dock att vara bättre för aktier än ”vanliga” år. När Morgan Stanley tittade på de 23 valår som S&P 500 funnits steg börsen 19 av åren.
Däremot gillar inte marknaden osäkerhet, och val skapar osäkerhet. Flera studier har visat att Vix-indexet stiger fram till valet och dagarna runt valet kan skapa rörelser i kursgraferna.
Utveckling S&P 500 under de tre senaste presidenternas respektive mandatperioder vid motsvarande månad på jobbet (Macrotrends.net)
1968: Avhopp och mord
På sätt och vis påminner valet 1968 om årets upplaga. En sittande president som hoppar av och ett mordförsök – då dessvärre med dödlig utgång – på en presidentkandidat.
Lyndon Johnson valde att inte gå för en andra mandatperiod på grund av svikande popularitetssiffror och tre månader senare mördades demokraternas kandidat Robert F Kennedy. Valet slutade med seger för Republikanerna och Richard Nixon.
Man kan tycka att den sortens turbulens borde ogillas av marknaden som generellt tycker om förutsägbarhet. Men Wall Street tog det hela med ro och S&P 500 rusade 15 procent mellan Johnsons avhopp i mars och nyår.
Blivande president Richard Nixon på Republikanernas konvent 1968 (Ap)
2000: Valsedlarna i Florida
Turbulent blev det också i kampen mellan George Bush och Al Gore. Det strulade med valsedlar och rösträkning i Florida och det tog fem veckor innan Bush kunde utropas som segrare.
Den här gången reagerade i varje fall börsen och S&P 500 föll närmare 8 procent från valdag till årsskifte. Men millenniets första år var ett speciellt år. Dotcom-bubblan sprack, inflation och räntor stack iväg och den amerikanska ekonomin bromsade in.
Det var mest tekniksektorn som tappade. Småbolag med större exponering mot den inhemska amerikanska marknaden klarade sig förhållandevis bra.
Boward Countys domare Robert Rosenberg granskar valsedlar efter valet 2008 (ALAN DIAZ / AP)
2008: Ynglingens jordskredsseger
När demokraten Barack Obama kom till makten rådde inte några tvivel vem som vunnit. Det blev en storseger över John McCain. Men precis som vid valet 2000 så var det en stökig tid för ekonomin. Finanskrisen hade slagit hårt mot världsekonomin och Obamas förslag på reglering av banksektorn och sjukvårdsreformer gjorde börsen nervös.
På valdagen steg S&P 500 4 procent men när rösterna var räknade bar det av nedåt och de två efterföljande dagarna tappade indexet över 10 procent. Året blev en börskatastrof och slutade ner närmare 40 procent. Det var i och för sig mer Wall Streets eget fel än den nya presidentens.
Sett över hela Obamas mandatperiod finns det dock inget marknadsmässigt att klaga på. Under de åtta åren steg S&P 500 175 procent.
Obama på ett valmöte 2007. Han ville ha förändring men det ville inte marknaden (Charlie Neibergall / AP)
2016: Den osannolika vinnaren
Under stora delar av valrörelsen pekade det mesta på att Hillary Clinton skulle vinna. Men sedan hände något och Donald Trump fick nyckeln till Vita huset. En chock för många.
Marknaden gillade dock utkomsten och en nio dagar lång nedgångssvit som ledde fram till valdagen bröts. Dagen innan valet steg S&P 500 2 procent och fortsatte upp fyra dagar i rad. Fram till valet var indexet upp 3,6 procent. Efter valdagen fortsatte uppgången och året slutade upp 10 procent.
Under 2016 hade investerarnas rädsla varit högre än vid tidigare val. Så kanske var det ett lättnadsrally.
Donald Trump på scen i Las Vegas under sitt segertal (Shutterstock)
2020: Rösttrassel och upplopp
Här var det dags igen för en bråkig period efter valet. Donald Trump motsatte sig resultatet och hävdade valfusk. Men precis som fyra år tidigare steg börserna dagarna runt valet – över 7 procent på fyra dagar. Fram till årsskiftet klättrade S&p 500 13,5 procent.
Oredan kulminerade den 6 januari när Trump-anhängare stormade Kapitolium. Men inte ens den historiska händelsen fick marknaderna i gungning och börsen steg.
En anledning anses vara att allt pekade på en delad kongress, vilket gör det svårt att få igenom större förändringar. Det gillar marknaden.
Valet 2020 kulminerade i stormningen av Kapitolium i januari 2021 (Shutterstock)
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
