Hem
Brics-paktenFörklaring

”Putin och Xi vill göra Brics till en anti-västlig maktbas”

Lula da Silva, Xi Jinping, Cyril Ramaphosa, Narendra Modi och Sergej Lavrov i Johannesburg, 23 augusti. (GIANLUIGI GUERCIA / AP)

Koalitionen Brics ska mer än dubbleras. På inbjudningslistan står Iran, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Argentina, Egypten och Etiopien.

Kina har länge argumenterat för en snabb expansion och nyligen fått stöd av Ryssland. Den tidigare ryska diplomaten Boris Bondarev säger till Washington Post att Vladimir Putin och Xi Jinping hoppas att Brics ska bli en anti-västlig maktbas och motverka USA:s dominans.

Vad gäller saken?

Brics-länderna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika har hållit toppmöte i Johannesburg med president Cyril Ramaphosa som värd. På mötet beslutades att ytterligare sex länder blir medlemmar i januari 2024.

Brics

Termen kommer från den amerikanska ekonomen Jim O'Neill på Goldman Sachs och myntades i början av 2000-talet.

Brasilien, Ryssland, Indien, Kina formaliserade sitt samarbete 2009 och året därpå tillkom Sydafrika – och ett ”s” lades till på den ursprungliga förkortningen Bric.

Hur det blir med namnet – som är en akronym av medlemsländernas begynnelsebokstäver – framöver finns ännu inget besked om. En sydafrikansk diplomat uppger för ryska medier att namnfrågan ”inte vid något tillfälle” varit uppe vid veckans möte.

Varför vill Brics expandera?

Att Brics bestämt sig för att expandera kan tolkas som att alliansen i sin nuvarande form inte lyckats med att fördjupa sitt samarbete, skriver Politico. Trots att länderna representerar en tredjedel av världens BNP har samarbetet hittills betraktas som ganska tandlöst.

Kina har varit mest pådrivande i frågan om expansion. För Peking utgör Brics – och Kinas nyckelroll i gruppen – ett exempel på hur en alternativ världsordning skulle kunna se ut. Även Ryssland har förhoppningar om att kunna rucka på främst USA:s maktposition i världen.

Kinas Xi Jinping passerar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov under mötet. (Marco Longari / AP)

Både Ryssland och Kina använde mötet till att yttra sitt missnöje med västvärlden och framhöll hur Brics genom att stärkas som politiskt och ekonomiskt nätverk kan bli en motvikt till väst.

Men kampanjen för att utöka Brics kan skapa motsättningar inom organisationen, enligt den tidigare ryska diplomaten Boris Bondarev.

– Brasilien och Indien är mycket mer västvänliga. Och självklart vill ingen annan i den här alliansen försätta sig i Rysslands position som öppen motståndare till väst och riskera väpnad konflikt, säger han till Washington Post.

Xi Jinping kallade under mötet expansionen för ”historisk”.

– Det kommer injicera ny drivkraft i Brics-samarbetet och ytterligare stärka kraften i världsfred och utveckling.

Vad innebär expansionen?

Det har funnits blandade känslor bland Brics-länderna om att utöka antalet länder, som legat fast sedan 2009. Beskedet om att sex nya länder bjuds in kommer därför något överraskande. Flera bedömare sa inför mötet att man troligen bara skulle lyckas enas om en process för att ta in fler medlemmar – och inte ens presentera några namn.

Att ett land som Iran – som är öppet fientligt mot väst – bjuds in kan enligt experter driva samarbetet i en ännu mer anti-västlig riktning. För Iran skulle ett medlemskap vara en indikation på att västs försök att isolera landet misslyckats, skrev New York Times redan innan beslutet var fattat.

Brics tidigare planer på att motverka handeln med dollar – och till och med skapa en egen gemensam valuta – aktualiseras av utvidningen. Men de flesta analytiker tycks överens om att en ny handelsvaluta fortfarande ligger långt in i framtiden, skriver CNN.

Och ekonomen Jim O'Neill, som myntade termen Bric, tror att det finns för stora klyftor mellan länderna för att kunna åstadkomma särskilt mycket.

– Förutom en kraftfull symbolik så är jag inte säker på hur stor skillnad det kommer göra att ha en massa fler länder med, säger han till CNN.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov representerade Ryssland på plats. Här hälsar han på Sydafrikas tidigare president Thabo Mvuyelwa Mbek, på en bild tagen av ryska utrikesdepartementet, 23 augusti. (AP)

Hur är stämningen mellan de nya länderna?

Att inkludera Iran, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten i samma organisation hade fram till nyligen varit otänkbart. Spänningarna dem emellan eskalerade efter att Teherans kärnenergiavtal kollapsade 2015.

Men Förenade arabemiraten var först att återknyta diplomatiska kontakter med Iran efter pandemin och i våras deklarerade Iran och Saudiarabien att de med Kinas hjälp nåt en avspänning. Både Förenade arabemiraten och Saudiarabien har till Washingtons förtret upprätthållit sina band till Ryssland trots invasionen av Ukraina. För de oljeproducerande länderna har Ryssland utgjort en säkerhetsgaranti.

Även Kina har närmat sig de tre länderna, särskilt Iran, som man importerat olja från sedan kärnavtalet bröt samman.

Saudiarabien utrikesminister Faisal bin Farhan Al Saud vid mötet. (Marco Longari / AP)

Varför var Putin inte på plats?

Moskva har i flera månader utövat påtryckningar för att få Ramaphosa att gå med på att låta Putin delta fysiskt – trots att internationella brottsmålsdomstolen ICC utfärdat en arresteringsorder mot den ryska presidenten.

In i det längsta hoppades Putin på att kunna delta fysiskt i Johannesburg. Istället deltog han på videolänk. (Marco Longari / AP)

Ramaphosa försökte övertala ICC att slippa gripa Putin om han kom till Sydafrika. bland annat med argumentet att Pretoria i så fall skulle förhindras från att förhandla i fredssamtal mellan Moskva och Kyiv. Enligt honom skulle ett gripande av Putin ha setts som en krigsförklaring mot Ryssland.

Slutligen drog Putin tillbaka sina krav på att få delta. Lättnaden för Sydafrika beskrivs som påtaglig. Hade Putin stått fast vid att åka hade Sydafrika tvingats klargöra om landet skulle fullfölja sitt internationella åtagande eller inte.

Putin var istället med på videolänk, sittandes ensam vid ett stort vitt bord i Moskva. I sina uttalanden under mötena under onsdagen anklagade han väst för att ha vidtagit ”illegala” handlingar och ”brutit mot grundläggande normer”, med hänvisning till bland annat de sanktioner som använts för att försvaga Ryssland.

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen