Anders Nordberg.  Magnus Sandberg
Expertröster Din ekonomi

”Riksbankens effekter bör vägas mot ett bredare mått”

Riksbanksutredningen har hamnat lite snett i en av principerna för hur centralbanken ska agera, skriver Anders Nordberg i en gästkrönika.

Länsförsäkringars makroekonom lyfter också frågan om proportionalitetsprincipen borde gälla för andra myndigheter.

”Proportionalitetsprincipen kanske kunde bli en bra begränsning av en mäktig myndighets maktutövande”, skriver Nordberg.

Efter nästan tre år är Riksbanksutredningen äntligen klar! Igår fredag publicerades den tre volymer och 2018 sidor långa utredningen (och nej, jag har inte läst hela). Till de intresserade så hittar ni den under den här krönikan.

Det föreslås sammanfattningsvis att det (precis som i dagsläget) blir oberoende Riksbank, en myndighet under riksdagen, som bedriver en flexibel penningpolitik. Det blir alltså inga väldiga förändringar, och vissa kanske till och med är lite beskvikna. Överlag är temat att det som tidigare varit praxis nu sätts på pränt i lagtexten. Men det finns viktiga förändringar, vissa riktiga godbitar, och idag håller jag mig till en av dessa.

Ett av utredningens förslag innebär nämligen att Riksbanken får en ny måttstock att mäta sina åtgärder mot; det kallas för proportionalitetsprincipen. Lite långt och besvärligt ord att uttala, men tanken bakom, den är mycket god.

Den innebär kort att om Riksbanken överväger en åtgärd för att nå sina mål (till exempel inflationsmål och/eller finansiell stabilitet) måste åtgärden först vägas mot andra konsekvenser som den kan få, till exempel kostnader och risker.

Utredningen föreslår att Riksbanken ska analysera effekten på sina egna samt statens finanser och därmed bättre kunna bedöma om nyttan överväger kostnaden.


Man kan tycka att det är självklart att väga nyttor och kostnader mot varandra och jag är övertygad om att Riksbanken ofta gör en sådan analys, även om det inte är reglerad i lag. Men att tydliggöra vilken bedömning som behöver ske innan en åtgärd införs ökar ändå transparensen och underlättar ansvarsutkrävande. Och det är ju bra, men är förslaget tillräckligt eller rätt utformat?

Jag hävdar att utredningen har hamnat lite snett i proportionalitetsprincipen. Enligt utredningen är det alltså huvudsakligen effekten på Riksbankens egna och statens finanser som ska utvärderas. Jag anser dock att det snarare är den långsiktiga effekten på hela samhällsekonomin som är viktig. Och då behövs ett betydligt bredare och tydligare välfärdsmått än offentliga finanser.


Det givetvis intressant hur offentliga finanser påverkas. Men vare sig Riksbankens eller statens finanser (eller reporäntan för den delen…) är ett mål i sig. De är endast verktyg för att den svenska statens ska kunna producera välfärdtjänster på ett hållbart sätt och se till att den ekonomin i övrigt fungerar så bra som möjligt.

Riksbanken borde därför i stället utvärdera effekten av sin åtgärd på sina mål i relation till ett etablerat välfärdsmått, som till exempel BNP per capita.

Låt oss säga Riksbanken inför en åtgärd som ökar den finansiella stabiliteten, och därmed minskar risken för allvarliga finansiella kriser och gör att ekonomins får en mer stabil utveckling. Men samma åtgärd kanske sänker tillväxttakten, kanske genom en mer restriktiv utlåning som hämmar ekonomisk aktivitet. Lämpligheten med åtgärden borde då utvärderas efter hur den påverkar befolkningens allmänna välfärd, snarare än de offentliga finanserna.


Mitt förslag är därför att riksdagen ger Riksbanken i uppdrag att väga åtgärder enligt proportionalitetsprincipen, men att man ska väga effekten mot ett brett välfärdsmått snarare än offentliga finanser.

Som slutkläm kanske det finns en poäng att även andra myndigheter fick samma princip att förhålla sig till. Vad sägs till exempel om att Finansinspektionens åtgärder inom makrotillsyn (amorteringskravet) utvärderats mot effekten på den totala välfärden? För att motivera ett stort ingrepp måste då myndigheten visa att nyttan står i god proportion till kostnaden. Proportionalitetsprincipen kanske kunde bli en bra begränsning av en mäktig myndighets maktutövande.

Magnus Sandberg / AFTONBLADET / / AFTONBLADET

Bakgrund | Anders Nordberg
• Senior ekonom på Länsförsäkringar.
• Makroekonom som jobbat på Länsförsäkringar i över sex år. Har ett flerårigt förflutet på Riksbanken och forskarutbildning från Uppsala universitet.
• Skriver om allt från global och svensk ekonomi till räntor och bomarknad och hur dessa påverkar de finansiella marknaderna. Hans texter publiceras varannan lördag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.

Läs mer om och av Anders Nordberg:

Dela

Öppna i ny flik

Toppnyheter

Peter Benson. TT
Börsåret 2020

Benson: 20-talet mindre glatt – lägre avkastning i korten

En totalavkastning på 4,1 procent per år – det är Börsplus huvudscenario för Stockholmsbörsens utveckling det närmaste decenniet.

Prognosen baseras på antaganden om realtillväxt, inflation, tioårsränta, riskpremie och lönsamhet. De tyngsta faktorerna på minussidan är att räntan förväntas stiga med minst två procentenheter, och att dagens P/E-tal på 20 bedöms falla till 14 om tio år.

Börsplus Peter Benson skriver att 1920-talet kallades för det glada 20-talet tack vare börsrallyt och den höga tillväxten efter världskriget.

”Man behöver inte vara pessimist för att se att 2020-talet ser mindre glatt ut för den genomsnittlige aktieägaren”, skriver han.

3 tim
TT
undefined

”Värderingarna kan stiga – ett misstag att avskräckas”

Att försöka tajma marknaden genom att titta på värderingar är ett misstag. Det säger Charles Schwabs investeringschef Liz Ann Sonders till Bloomberg.

– Att säga ’börsen är högt värderad – därför säljer jag’ fungerar aldrig, säger hon.

Jim Tierney, investeringschef på AllianceBernstein, varnar också för att försöka förutspå börsrörelser utifrån P/E-tal.

– Sannolikheten är väldigt stor att vi kommer få se höga P/E-tal under en längre tid än folk tror, säger han.

Tierney hävdar att de strukturellt lägre räntorna håller på att sätta en ny standard för aktier, där värderingarna kan stiga till 30 gånger vinsten och ändå vara motiverade utifrån de låga obligationsräntorna.

Det skulle i så fall innebära en uppsida på 35 procent för indexet S&P 500, som i dag värderas till 22 gånger vinsten enligt Bloomberg.

4 tim
Frida Bratt. Nordnet
undefined

Bratt: Stockholmsbörsen en teflonpanna – inget biter

Att Stockholmsbörsen handlas på rekordnivåer beror på att det just nu råder en perfekt miljö för börsen, enligt Nordnets sparekonom Frida Bratt.

– Den verkar fungera som en teflonpanna som inga negativa nyheter biter på. Det positiva tolkningsföreträdet råder, säger hon till DN.

Med perfekt miljö menar Bratt att marknaden tar till sig av ljusglimtar i konjunkturen samtidigt som investerare kan känna sig trygga med att det låga ränteläget fortsätter.

Samtidigt säger hon att förväntningarna är höga inför den kommande rapportperioden, och att det då är upp till bolagen att leverera om börsoptimismen ska fortsätta.

Igår 10:26
Läs mer om Börsåret 2020
Erik Simander/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatförändringarna

Professor dömer ut skidorters framtid – dåliga vintrar hotar

Skidanläggningarna i Sveriges södra fjäll är utdömda på 50 års sikt. Det säger Michael Tjernström, professor i meteorologi, enligt SvD Näringsliv.

Uttalandet baseras på antagandet att vi ”fortsätter på den inslagna vägen” och når en global uppvärmning på tre grader. De dåliga vintrarna kommer då att bli fler, även om snön inte försvinner helt, enligt Tjernström.

Han bedömer att orter som Sälen och Idre kommer att få allt större problem med snötillgången.

– Frågan är om det blir tillräckligt många säsonger som är ekonomiskt bärkraftiga för att det ska löna sig att hålla skidorterna vid liv, säger Tjernström.

3 tim
Preems oljeraffinaderi i Lysekil / Isabella Lövin (MP) TT
undefined

M KU-anmäler regeringen för Preemraff: ”Förkastligt”

Moderaterna tycker att regeringens beslut att överpröva mark- och miljödomstolens beslut om Preemraffs expansion i Lysekil hotar domstolarnas oberoende. Därför anmäler partiet statsminister Stefan Löfven och miljöminister Isabella Lövin till konstitutionsutskottet.

– Regeringen har valt att överpröva domstolens beslut på politiska grunder, vilket är förkastligt, säger gruppledaren Tobias Billström (M) till GP.

Igår 18:41
Magdalena Andersson (S). Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige nobbar EU:s plan för stor klimatomställning

Sverige säger blankt nej till EU-kommissionens förslag till hur en stor klimatomställning ska finansieras, rapporterar Ekot.

I tisdags lade kommissionen fram sitt förslag till en gigantisk investeringsplan på totalt 10 000 miljarder kronor. Det handlar bland annat om en omställningsfond på runt 80 miljarder kronor. Den ska exempelvis kunna hjälpa tungt kolberoende regioner att få ner koldioxidutsläppen.

Men EU kan inte fördela pengar som inte finns, menar finansminister Magdalena Andersson (S).

– Den fördelningen och de siffrorna är inte värda vatten, säger hon.

Igår 13:17
Läs mer om Klimatförändringarna
Arkivbilder: Blackrocks vd Larry Flink TT
Hållbara investeringar

Förvaltare: Blackrocks besked historiskt – pressar andra

Att världens största kapitalförvaltare Blackrock lägger om sin strategi till hållbara investeringar är ”verkligen historiskt”. Det säger Sean George, fondförvaltare på Strukturinvest, till Sveriges Radio.

– Att Blackrock, som har ett riktigt dåligt track record på miljösidan tar det här steget, det sätter verkligen tryck på andra så klart, säger han.

Blackrock äger aktier i cirka 175 svenska börsbolag och förvaltar nästan 300 miljarder kronor bara på Stockholmsbörsen.

Petter Hedborg som driver ägardatatjänsten Holdings påpekar att Blackrock hittills inte har valt att använda sin makt. De sitter till exempel inte i några valberedningar.

2 tim
Lucas Jackson / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Förvaltarjätten växlar om – ska investera hållbart

Världens största fondförvaltare Blackrock kommer att göra miljömässig hållbarhet till ett kärnmål vid investeringar, meddelar vd:n Laurence Fink i sitt årliga och välbevakade brev till vd:ar i världens största bolag.

”Bevisen för klimatrisker tvingar investerare ompröva grundläggande antaganden om modern finans”, skriver Fink enligt New York Times.

I en snar framtid och tidigare än de flesta tror kommer det att ske en signifikant omallokering av kapital, spår Fink.

Blackrock själva kommer att börja gå ur vissa investeringar som har en ”hög hållbarhetsrelaterad risk”, till exempel kolproducenter, skriver han.

Blackrock förvaltar kapital på runt 7 000 miljarder dollar.

2 tim
Läs mer om Hållbara investeringar
Claus Gertsen /TT / TT NYHETSBYRÅN
Svenska sparandet

Indexfonder delar experterna: ”Intellektuell kullerbytta”

Visst finns det förvaltare som överpresterar mot index – men enligt forskning är de bara 6 av 1 000. Det säger Jan Bolmeson, ekonomibloggare på Rikatillsammans, till Realtid.

– I princip all forskning visar att det som ger bäst odds är att spara långsiktigt, passivt och regelbundet i globala indexfonder med låga avgifter, säger han.

Erik Sprinchorn, förvaltare på Core Ny Teknik, håller med om att avgifterna har betydelse för avkastningen på lång sikt. Men han menar ändå att det är en ”intellektuell kullerbytta” att fatta investeringsbeslut baserat på företags marknadsvärde, vilket indexfonder gör.

Danske Banks sparekonom Maria Landeborn framhåller att det är svårt att få exponering mot snabbväxande småbolag via indexfonder, och rekommenderar därför en mix av aktiva och passiva fonder.

Idag 05:36
Harry Flam. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Flam: Våra rapporter feltolkas – indexfonder ett bättre val

Debatten om indexfonder kontra aktivt förvaltade fonder rasar vidare. Ekonomerna Harry Flam och Roine Vestman menar att det inte finns något i deras forskning som tyder på att att lönar sig att välja aktiva fonder med relativt hög historisk avkastning.

”Vi visar i våra rapporter att det praktiskt taget inte finns någon persistens (varaktighet reds. anm.)”, skriver de i en debattartikel på Realtid.

Bakgrunden är att Fondbolagens förening hänvisat till ekonomernas forskning och hävdat att aktiva fonder ofta ger bättre avkastning än indexfonder före avgifter.

Men enligt Flam och Vestman är det en vantolkning. Deras slutsatser är att investerare som vill ha exponering mot den svenska aktiemarknaden bör välja en indexfond som har låg eller ingen avgift och som följer jämförelseindex väl.

Igår 06:37
Johanna Kull, sparekonom på Avanza.  Magnus Sandberg
undefined

Svenskar väljer passiva fonder: ”Slipper de sämsta”

98 procent av svenskarnas nettosparande i aktiefonder gick till indexfonder under fjolåret, skriver Dagens Industri.

Nettosparandet i aktivt förvaltade fonder var mindre än 1 miljard kronor i fjol – motsvarande siffra för indexfonder var 54 miljarder, skriver DI och hänvisar till statistik från Fondbolagens förening.

Den som satsar på indexfonder ”slipper de absolut sämsta fonderna”, säger Avanzas sparekonom Johanna Kull till DI.

Svenskarnas samlade fondförmögenhet har för första gången gått över 5 000 miljarder kronor, enligt Fondbolagens förening. Indexfonder utgjorde vid utgången av 2019 drygt 18 procent av den samlade fondförmögenheten.

16 jan
Läs mer om Svenska sparandet
Europris säljer lösgodis. Arcus och Altia tillverkar sprit. TT
Dagens aktierekar

Börsveckan: Köp Kindred, Europris, Arcus och Tokmanni

Börsveckan lyfter delvis blicken mot grannländerna i sitt senaste nummer och hittar sex köpvärda aktier: Tokmanni, Europris, A&O Johansen, Altia, Arcus och Kindred.

Den finska lågpriskedjan Tokmanni anses ha en lockande värdering samtidigt som ledningens fokus på att förbättra marginalerna väntas lyfta vinsten framöver.

I norska lågprisaktören Europris lockar en hög direktavkastning på närmare 6 procent och en ocyklisk verksamhet. Börsveckan ser även framför sig att marginalförbättringar kan lyfta värderingen.

I danska grossistbolaget A&O Johansen anser tidningen att en låg värdering och dolda fastighetsvärden i balansräkningen gör aktien köpvärd.

Den finska sprittillverkaren Altia bedöms ha goda kassaflöden och den sunda balansräkningen bäddar för fina utdelningar. I den norska sektorkollegan Arcus är det främsta köpargumentet kostnadsbesparingar som väntas lyfta vinsten.

I bettingbolaget Kindred bedömer Börsveckan att mycket elände nu är inprisat i den nedtryckta kursen. Men framöver ser läget ljusare ut och nya förvärv kan fungera som triggers.

2 tim
undefined

ABG: Förvärvet av Red Tiger kan lyfta Netent

(Direkt) Ett glanslöst fjärde kvartal för Netents ursprungliga verksamhet är att vänta, men förvärvade Red Tiger kan ta kasinounderleverantören tillbaka in i matchen.

Det menar AGB Sundal Collier i en analys och höjer sin rekommendation till köp och justerar upp riktkursen till 36 kronor (30).

"Vi gör antagandet att Red Tiger kan växa med ungefär 20 procent i år jämför med i fjol, vilket vi inte anser är utmanande eftersom vi uppskattar att tillväxten har varit betydligt högre under 2019", skriver ABG som menar att även om Netents ursprungliga affär inte växer så kan rörelseresultatet komma att stiga med omkring 20 procent under 2020 jämfört med 2019.

I den potentiellt positiva vågskålen finns även den utökade livekasino-satsningen som ABG tror börjar få fäste hos operatörerna, men som analyshuset inte tagit med i estimatberäkningarna för 2020.

"Den största risken på nedsidan för det fjärde kvartalet upplever vi är att en fortsatt försämring för Netents ursprungsaffär kan resultera i en negativ reaktion", skriver ABG.

På fredagen var Netents aktie, som har haft en trist kursutveckling det senaste året, upp 6,5 procent till 26:40 kronor.

Igår 09:59
Läs mer om Dagens aktierekar
Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
Långläsning

Atlantic: Trump snubblar fram lösningar på stora problem

Det är möjligt att Donald Trump genom sin oberäknelighet och av ren slump tvingar fram lösningar av långvariga internationella problem. Det skriver The Atlantic och påpekar att teorin först lanserades av USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger.

Genom sin stridslystnad och isolationistiska agenda kan Trump exempelvis tvinga Europa att göra upp med sin geopolitiska svaghet och Kina att nå en hållbar ekonomisk lösning med USA.

Den amerikanske presidenten påminner också världen om att rå militär styrka och ekonomisk makt fortfarande betyder mer än någonting annat i internationella relationer.

Läs reportaget via länken nedan.

5 tim
undefined

Feta år för Wall Streets mest fruktade man

Leon Black går in när alla andra flyr och är ett rovdjur som gör sig själv rik på andra människors olycka. Grundaren av Apollo Global Management säger inte emot den beskrivningen av sig själv. Det enda påståendet Black protesterar mot – och det högljutt – är att han tar onödigt stora risker.

– Vi har faktiskt tjänat de mesta av våra pengar under recessioner, säger han till Bloomberg Businessweek.

Black har byggt upp Apollo genom att köpa pressade företag med höga skulder. Sedan följer drakoniska neddragningar och höga uttag av utdelningar och avgifter.

Åren efter finanskrisen var lysande och det senaste decenniet har Apollos tillgångar sexfaldigats.

Läs reportaget via länken nedan.

5 tim
YOSHIKAZU TSUNO / AFP
undefined

Så blev Carlos Ghosn världens mest kända rymling

Strax innan tidigare Nissan-chefen Carlos Ghosn gjorde en spektakulär och fortfarande inte helt klarlagd rymning från rättsväsendet i Japan så hade han talat med sin hustru Carole för andra gången sedan i april. Han hade också fått beskedet att den andra rättegången mot honom kanske inte skulle starta förrän 2021 – vilket skulle innebära ännu ett år i isolering för den brottsmisstänkte fordonsmagnaten.

Bloomberg skriver om hur Ghosn blev en av världens mest kända rymlingar efter att i månader planerat sin väg ut i frihet.

Till sin hjälp fanns en tidigare medlem i USA:s gröna baskrarna, en veteran från USA:s Irakkrig. Han förberedde planen för att smuggla ut den tidigare toppchefen, under näsan på de japanska myndigheterna. Målet var Beirut – staden där Ghosn tillbringat merparten av sin barndom, i ett land där han betraktas som en nationell hjälte.

Läs reportaget via länken nedan.

5 tim
Läs mer om Helg | Långläsning