Hem
Illustrationsbild. (Adam Sundman/SvD/TT / SVENSKA DAGBLADET)

Riksrevisionen: Hittills har LKAB agerat ”affärsmässigt”

Statliga gruvjätten LKAB:s satsningar på järnsvamp och fossilfritt stål genom projektet Hybrit har hittills varit ”affärsmässiga”, slår Riksrevisionen fast i en ny granskning. Riskerna är dock stora och det är enligt myndigheten högst oklart om det någonsin kommer att finnas en lönsamhet i projekten.

– De kalkyler som bolaget färdigställt hittills bygger på ett antal antaganden som, när de gjordes, var i linje med externa analyser. Men flera förutsättningar har försämrats, vilket påverkar lönsamheten negativt, säger granskaren Magnus Landergren i ett pressmeddelande.

bakgrund
 
Hybrit
Wikipedia (sv)
Hybrit Development AB är ett svenskt samriskföretag ägt av LKAB, Vattenfall och SSAB, som driver Hybritprojektet. Det är ett svenskt industriprojekt i Norrbotten, som syftar till att utveckla produktionsteknik samt implementera den i industriell skala. Syftet är att utveckla och industrialisera en metod för att framställa stål utan kol vilket bidrar till att väsentligt sänka koldioxidutsläpp vid tillverkning av stål. Metoden ska att ersätta kol och koks med vätgas vid reduktion av järnmalm till stål. Därmed ersätts den tidigare stålframställningsrestprodukten koldioxid med vatten. Initiativet till Hybritprojektet togs 2016. "Hybrit" är en akronym för "Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology". Projektet har fått finansiellt stöd av Energimyndigheten. Projektet har beskrivits som den största svenska industriella satsningen någonsin. Projektet har kritiserats för den stora inblandningen av staten som kritiker menar gör att incitamenten att agera ansvarsfullt är svaga då någon annan står för kostnader och risker, samt projektets riskfyllda karaktär där kritiker menar att det är oklart om metoden som utvecklas kommer att vara konkurrenskraftig i framtiden. Projektet har erhållit och förväntas fortsätta erhålla betydande offentligt stöd i form av subventioner, billiga lån och kreditgarantier från svenska myndigheter och EU. Kritiker har lyft ett flertal likheter med Stålverk 80 som var ett stort industripolitiskt misslyckande. Kritiker har även ifrågasatt om Sverige har tillräckliga elproduktionsmöjligheter för att kunna försörja projektets enorma planerade konsumtion av el, och att projektets planerade elkonsumtion riskerar att påverka konkurrenskraften för hela Sveriges industrisektor negativt. Behovet av elenergi för Hybritprojektet har uppskattats vara 55 terawattimmar per år. Som jämförelse producerade 2020 all vattenkraft i Sverige 71 TWh el, kärnkraften 47 TWh och vindkraften 27 TWh.

Läs även

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen