Riksrevisionen ska granska skolpengen
Systemet med skolpeng, som infördes som en del av friskolereformen 1992, ska nu granskas av Riksrevisionen.
– Om delar av det systemet motverkar målen för skolan är det viktigt att detta blir belyst, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Enligt myndigheten görs granskningen mot bakgrund av de flitiga diskussionerna om huruvida skolpengen leder till en rättvis och effektiv resursfördelning mellan skolor. Fokuset kommer ligga på grundskolan och rapporten planeras släppas i sommar.
bakgrund
Sverige är ett av få länder där systemet med skolpeng har testats
Wikipedia (en)
A school voucher, also called an education voucher in a voucher system, is a certificate of government funding for students at schools chosen by themselves or their parents. Funding is usually for a particular year, term, or semester. In some countries, states, or local jurisdictions, the voucher can be used to cover or reimburse home schooling expenses. In some countries, vouchers only exist for tuition at private schools.A 2017 review of the economics literature on school vouchers concluded that "the evidence to date is not sufficient to warrant recommending that vouchers be adopted on a widespread basis; however, multiple positive findings support continued exploration". A 2006 survey of members of the American Economic Association found that over two-thirds of economists support giving parents educational vouchers that can be used at both government-operated and private schools, and that support is greater if the vouchers are to be used by parents with low incomes or children in poorly performing schools.
bakgrund
Friskolereformen
Wikipedia (sv)
Friskolereformen genomfördes i Sverige 1992 av regeringen Bildt och innebar bland annat att friskolor skulle kunna få skolpeng från staten för varje elev. Målet var att öka variationen av skolor, skapa konkurrens mellan skolorna och skapa incitament för kostnadseffektivitet genom att ge elever och föräldrar möjlighet att välja skola och samtidigt ge de fristående skolorna samma resurser per elev som i de kommunala skolorna. Det var även ämnat att öka antalet skolor med särskild pedagogik eller med konfessionell inriktning. Nedläggningshotade glesbygdsskolor var menade att få en andra chans med ett nytt privat huvudmannaskap. Marknadskrafterna skulle också tvinga skolorna att ta större hänsyn till elevers och föräldrars behov. Friskolereformens kritiker, vilket innefattar bl.a. sakkunniga, politiker och lärare, brukar ifrågasätta reformen inom debatten om företag inom välfärdssektorn.
Kritikerna brukar här peka på hur det fria skolvalet kan ha bidragit till en ökad segregation samt försämrad likvärdighet i skolverksamheten.
Läs även
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen