Hem
Omvärldens svarFörklaring

Så gick det till när tullkriget flyttade in på Tiktok

Louis Vuitton är ett av flera lyxmärken som pekas ut på Tiktok. (Mark Lennihan / AP)

”Made in France”, säger märkningen. Men på Tiktok får man höra något helt annat.

Lyxmärken som Hermès, Chanel och Gucci pekas ut som lögnare i virala Tiktok-klipp som påstår att designervarorna tillverkas billigt i Kina och säljs för tusen gånger priset.

Men är kampanjen ett avslöjande eller en del av Kinas informationskrig mot väst? Så här gick det till när handelskriget nådde Tiktok.

Vad innehåller klippen?

”Låt oss avslöja lyxshoppingens bäst dolda hemlighet. Kina tillverkar 80 procent av era designerväskor.”

Så börjar ett av de virala klippen på Tiktok som säger sig avslöja hemligheterna bakom den amerikanska lyxmarknaden. Bakom mannen som talar syns rader av nytillverkade handväskor i olika färger.

Klippen som nu sprids på både Tiktok och X, är oerhört många. Märken som Hermès, Chanel, Prada och Gucci som vanligtvis gör en poäng av att deras produkter tillverkas i Frankrike eller Italien, pekas ut som lögnare.

I vissa klipp riktar sig kreatörer direkt till Donald Trump – i andra klipp direkt till konsumenten. (Skärmdump/Tiktok)

Klippen riktar sig direkt till konsumenten – ibland med uppmaningar om att skippa mellanhänderna och köpa direkt från den kinesiska leverantören.

Budskapet är tydligt: väskan du köper för 28 000 dollar kostar egentligen 600 att tillverka. Du har blivit lurad.

Kristina Sandklef som är oberoende Kinaanalytiker tycker sig ha sett den här typen av offentliga utspel tidigare – och börjar ana ett mönster.

– Jag tror att det här är en del av Kinas svar på handelskriget, säger hon.

Kan det här stämma?

Huruvida de här klippen faktiskt talar sanning eller inte är svårt att säga, menar Kristina Sandklef. Dels så har de anklagade varumärkena själva inte kommenterat uppgifterna, och det är heller inte första gången som Kina öppet attackerar västerländska företag i syfte att få sin vilja igenom.

– 2021 hade man en liknande rörelse som bojkottade H&M. Då var det för att kedjan hade slutat köpa bomull från Xinjiang-provinsen efter flera rapporter om tvångsarbete, säger hon.

Kristina Sandklef har själv bott i Kina och minns när piratkopiorna av Gucci-väskor var enkla att identifiera. Idag är det betydligt svårare. (Privat/Shutterstock)

Bojkotten resulterade i att H&M försvann från Internet i Kina, deras affärer syntes inte
längre på kartor. Handelsplattformarna slutade sälja kedjans varor och man tvingades stänga ner butiker i landet.

Sandklef menar att det är exakt så här det går till när Kina utövar en sorts ekonomiskt tvång mot väst.

– Den händelsen är ett typexempel på hur Kina samlar in information om saker som de sedan kan använda emot en. Det är någonting som vi i väst kanske kan tycka känns oetiskt, men kineserna är väldigt duktiga på att göra sånt här. De håller på komprometterande information tills det är läge att släppa den.

Varför går man ut på sociala medier såhär?

Ett handelskrig utkämpas förvisso på marknaden kan man tycka. Samtidigt befinner sig många av konsumenterna på sociala medier.

Politik och shopping möts på sociala plattformar, menar Sandklef.

– En del av Trump-kampanjen ägde rum på Tiktok. Det finns ett värde av att vara där också. Det här är ett sätt att undergräva och vända på en påverkanskampanj, och det är oerhört effektivt.

Den kinesiska marknaden är ökänd för sina piratkopior av allt från lyxklockor, skor och väskor till alkohol, mobiltelefoner och medicin. På bild från ett tillslag 2010. (Ap)

Det de senaste videoklippen försöker belysa är att väskorna och skorna som säljs hos varumärken som Birkenstock, Louis Vuitton eller Lululemon i själva verket kostar väldigt lite att producera i Kina. När de sedan skickas iväg till länder som Italien och Frankrike, så märks de med en lyxig logga och kan därför säljas för tusen gånger priset.

Det här kallas för OEM – original equipment manufacturer och innebär att man som konsument mest betalar för loggan, eller känslan av att ha köpt en produkt från ett lyxigt varumärke.

– Det är svårt att säga om det stämmer eller inte. Kina är ju också kända för sina förfalskningar av lyxvaror, så pass att deras egna invånare hellre shoppar lyxmärken utomlands.

Kan det vara propaganda?

Ja, absolut. Men i dagsläget är det svårt att säga vad som stämmer och inte, det är helt enkelt för tidigt.

– Det skulle inte förvåna mig om det var propaganda. Det här är ett känt fenomen från Kina, de skapar antagonism mot varumärken från länder som Kina har konflikt med, säger Kristina Sandklef.

På både Tiktok och plattformen X pågår nu diskussionen om vad det här kommer att innebära för västerländska konsumenter. Är det här slutet för lyxshopping eller är det bara en våg av kritik som kommer att gå över?

– I det här fallet när klippen cirkulerar på Tiktok i USA så ger man sig direkt på amerikanska konsumenter. Kina har sagt själva att vi kommer kämpa tills sista stund.

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen