Rapportfacit för börsens kanariefåglar i konjunkturgruvan

Den cykliska verkstadssektorn väger tungt på Stockholmsbörsen och är med sin globala närvaro en värdemätare på hur det står till med konjunkturen. Eller på makrospråk: Är det en mjuklandning på gång eller inte?

Många av industribolagen gick in i rapportperioden med stark kursutveckling i ryggen och uppjusterade estimat från analytikerna. Alfa Laval och Atlas Copco hade till exempel stigit 13 respektive 16 procent från boksluten när det var dags att visa korten den 25 april. Under samma period var OMXS30 upp 8 procent. Utrymmet för besvikelser hade med andra ord krympt.

Gemensamt för bolagen i sektorn är att omsättning och resultat inte bjudit på några större avvikelser, däremot har orderingången överlag varit positiv och bolagsledningarna har andats optimism om kommande kvartal. Det för industrin så viktiga måttet ”book to bill”, orderingång i relation till innevarande kvartals fakturering, har överlag varit starkt. Av de bolag som rapporterar orderingång håller sig siffran över 1, värdet på order kommande kvartal är med andra ord högre än vad som fakturerades i det gångna.

Marknaden har också betalat bra och rapportdagarna har bjudit på relativt stora kursrörelser där både Alfa Laval och Atlas Copco slutade upp runt 8 procent.

”De cykliska verkstadsbolagen har fortsatt uppvisa en efterfrågebild som är stabil och utan några större tecken på en kraftigare inbromsning. Det ger stöd till bilden av att vi kommer se en konjunkturell mjuklandning”, sammanfattar Carnegies aktiechef Karl Hedberg i ett marknadsbrev.

Samtidigt som verkstadsjättarna rapporterat har en makrodata ramlat in som visar på fortsatt stark konjunktur på andra sidan Atlanten. Det stödjer också tesen om mjuklandning. För svenskarna med stabila balansräkningar och försäljning i USA är konjunkturen viktigare än framskjutna räntesänkningar från Fed.

Ända sedan räntorna började höjas har bankrapporterna stått i fokus. Men med sänkning av styrräntan i sikte har marknadens oro för de rekordhöga räntenettona tilltagit.

Nordea var först upp på scen. Räntenettot var i princip i linje med förväntat och den andra fokusparametern, kreditförluster, var mer än hälften så stora som befarat. Det temat gick igen även för de övriga storbankerna.

Trots inbromsningen i räntenettona så har kursreaktionerna överlag inte varit någon katastrof. Undantaget var Handelsbanken, som rasade över 12 procent.

Precis som hos kollegorna höll sig kreditförlusterna i schack och räntenettot var strax under väntat. Däremot ökade kostnaderna i snabb takt och det var en besviken vd Michael Green som höll i pennan när han författade vd-ordet.

De flesta är överens om att de allra fetaste dagarna är över, men det har det å andra sidan spekulerats om de senaste tre kvartalen nu och aktierna har gått betydligt sämre än börsen sedan årsskiftet.

”Rapportperioden ger signaler om att vi hädanefter kommer få se ett något fallande bidrag från räntenettot. Men samtidigt är storbankerna värderingsmässigt inte utmanande, kreditförlusterna fortsatt låga och balansräkningarna är starka, vilket indikerar fortsatt höga utdelningar framgent”, skriver Swedbank i ett veckobrev.

Samtidigt har företag och hushåll blivit mer försiktiga och efterfrågan på lån sjunker. Bolånen ökar inte alls i samma takt som tidigare och företagsutlåningen minskar enligt de senaste siffrorna från SCB. Att bolånevolymerna vikar var något som även bankernas rapporter skvallrade om.

Branschorganisationernas rapporter talar sitt tydliga språk: Konsumenterna håller hårt i plånboken och många inom detaljhandeln har det kämpigt. Även i den pågående konkursvågen är branschen överrepresenterad.

I börsbolagens siffror har det dock inte varit någon katastrof under inledningen på året, även om vd-orden på bred front innehöll ord om tufft läge för konsumenterna.

H&M och Clas Ohlson med brutna räkenskapsår var tidigt ute att rapportera. Båda ökade omsättningen, och båda gav uttryck för en gradvis förbättring mot slutet av perioden. Klädjättens rapport fick stående ovationer och aktien handlades upp 15 procent. För Clas Ohlson som bommade förväntningarna var mottagande iskallt och aktien rasade 14 procent.

E-handlaren Boozt lyckades öka nettoomsättningen med 6 procent när kunderna stoppade varor för större belopp i varukorgarna. Marknaden har gett bolagets rapporter tummen upp de senaste tre kvartalen, så även den här gången.

I leverantörsledet har Thule och Mips haft det tungt det senaste året. Efter pandemins friluftsyra har suget på nya cykeltillbehör svalnat, vilket har slagit hårt mot båda bolagen. Bilden från de båda var något blandad med stigande omsättning för Thule och fallande för Mips. Båda vd:arna var dock nöjda med starten på året och menade att läget successivt förbättras.

Dagligvaruhandeln är en annan sektor som rönt stor uppmärksamhet under inflationsrusningen. Mest år det negativa hållet. Prisökningar har skjutsat upp omsättningen men volymerna har varit fallande. När Axfood rapporterade var beskedet från avgående vd Klas Balkow att volymerna är på väg tillbaka. Kollegan Nina Jönsson på Ica, som numera är avnoterat, levererade samma budskap.

Den sammantagna bilden kan beskriva som blandad: pressade konsumenter men med inslag av ljus i tunneln.