Så hotar tullkrisen svenskarnas ekonomi

Trump hotar EU med tullar på 30 procent och vill ha ett slut på förhandlingarna den första augusti.

Trumpianskt utspel eller seriöst förslag, klart är att handeln med USA snart inte kommer vara densamma.

Här är sex punkter om hur handelskriget kommer att påverka oss svenskar.

I maj låg arbetslösheten i Sverige på nästan 10 procent, en hög siffra redan som det är. Om Trumps förslag om tullar på 30 procent på europeiska varor skulle bli verklighet får arbetslösheten troligen ytterligare en skjuts uppåt, tror Robert Bergkvist, seniorekonom på SEB.

– Sveriges export skulle drabbas hårt i ett sådant läge och företagen inom dess sektorer skulle då behöva se över personalstyrkan, säger han till Omni.

Svarar EU sedan med tullar å sin sida har vi ett handelskrig, vilket kan påverka en rad andra ekonomiska faktorer och leda till att andra branscher dras med i varselvågen.

– Vi ska inte tro att någon sektor i svensk ekonomi klarar sig oskadd vid ett sådant scenario. Handelskriget är ett allvarligt hot mot svensk ekonomi, säger han.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet tror även att något som nu räknas som ett bättre avtal troligen skulle vara dåliga nyheter för arbetsmarknaden.

– Det kommer få en klart negativ effekt och återgången till lägre arbetslöshet skulle skjutas på framtiden, säger han till Omni.

USA har trots höjda tullar ännu inte upplevt ett ökat inflationstryck, trots att dyrare importer i teorin borde innebära högre priser. För Sverige har amerikanska tullar på europeiska varor till och med motsatt effekt, säger Lars Calmfors.

– Om efterfrågan på svenska produkter sjunker blir effekten i stället inflationsdämpande, säger han.

Ifall EU kontrar med tullar, och svenska exportvaror blir dyrare, är det ändå inte säkert att inflationen stiger i Sverige, menar professorn. Unionen har utformat sina tullar på så sätt att skadan på den europeiska ekonomin blir så liten som möjlig.

Samtidigt finns det kvarlevor från den höga inflationsperioden som den globala ekonomin precis har tagit sig ut ur, trots att prisökningen nu har bromsat in.

– Det många ekonomer är oroliga för är att den här chocken kan ha efterlämnat ett förändrat prisbeteende hos företag, det vill säga att när priserna går upp så är man väldigt snabb på att höja priserna, säger Robert Bergkvist.

Om tullarna inte pressar upp inflationen har Riksbanken ingen anledning att höja styrräntan. Att sänka den kan dock bli aktuellt för att få fart på ekonomin, om den drabbas hårt av tullarna.

Vid de två kommande sammanträdena i augusti och september, är det dock mest sannolikt att Riksbanken lämnar räntan orörd, menar både Robert Bergkvist och Lars Calmfors.

– Vi skulle kunna få ytterligare en liten sänkning, men jag gissar på att vi är väldigt nära en räntebotten, säger Robert Bergkvist.

Börsen har tagit Trumps senaste utspel om 30 procents tullar med ro och inte visat några större svängningar. Bedömare har tolkat det som att marknaden numera tar presidentens ord med en nypa salt.

Men när det väl smäller kan läget ändras och därmed också investeringsviljan.

– Vid ett värsta scenario får vi sänkt tillväxt globalt, vilket såklart skulle sätta avtryck i aktiekurserna. Men jag tror ändå att börsen kommer stå högre om tre till fem år, säger Robert Bergkvist.

De flesta avtal mellan fack och arbetsgivare är undertecknade och lönerna satta. Det finns med andra ord ingen risk att inkomsterna från arbete ändras drastiskt den närmaste tiden.

På lite längre sikt kan det se annorlunda ut. Trumps tullpolitik är del av en större trend med globalismen på reträtt, menar Lars Calmfors, och för lönerna är just det inga goda nyheter.

– Mindre handel drar ner den så kallade produktivitetsutvecklingen och den styr reallöneutvecklingen på sikt, säger han.

Med reallöner menas löner justerat för inflation och med den utvecklingen har det gått trögt sedan 2022 i Sverige. Den nuvarande regeringen kan därför behöva sätta in en rad åtgärder

Prisutvecklingen på bostadsmarknaden har också gått trögt. Förutsättningarna ser dock bättre ut nu när räntorna har gått ner samtidigt som reallönerna ökade något 2024. Dessutom har regeringen föreslagit lättare amorteringskrav.

– Rimligen borde det komma en viss uppgång av bostadspriserna framöver om det inte inträffar några stora störningar, säger Lars Calmfors.

Men ett fullskaligt handelskrig skulle ruska om hela ekonomin och därmed även bostadsmarknaden.

– Om börsen skulle börja skaka kommer det att smitta av sig på bostadsmarknaden och pressa ner priserna, säger Robert Bergkvist.

Vill du läsa mer?