”Trump vill sänka bolagsskatten från dagens 21 procent till 20 procent, fast helst till 15 procent, samt minska regelbördan. Det uppfattas av marknaden som positivt för (amerikanska) aktier. Samtidigt är han tydlig med att han vill se en svagare dollar. Något som krockar med de tullar han också vill införa! Det skulle i sin tur skulle kunna innebära motvind för amerikanska aktier för svenska investerare på grund av valutaeffekter. En Trump-seger är något mer riskpositiv, vilket kortsiktigt talar för en högre andel aktier än normalt.”
Så valsäkras portföljen: ”Kan vara värt att hedga”
Räntekänsliga börssektorer och obligationer har slagläge om Kamala Harris blir president. Men för amerikanska aktier överlag är det troligen ett bättre scenario om Trump tar hem segern, säger experter till Omni Ekonomi.
– Trumps fokus på skattesänkningar gynnar marknaden i det korta perspektivet, säger Jon Arnell, investeringschef på von Euler & Partners.
Samtidigt är hans politik ett tveeggat svärd för börsen. Handelstullar och en svagare dollar lär få motsatt effekt, påpekar Michael Livijn, chefsstrateg på Formue.
Hur valsäkras då portföljen på bästa sätt? Genom att inte rucka på sin långsiktiga strategi, enligt flera experter. Men det ”kan vara värt att hedga nedsidan”, i fall valutgången får ett negativt mottagande på börsen, menar Johan Larsson, chefsstrateg på Nordea.
Hur kan sparare rusta portföljen för en Trump-seger?
”Traditionell industri, bank, energi och mindre bolag faller som naturliga val givet den politik som Trump går till val på. Trumps fokus på skattesänkningar gynnar marknadsutvecklingen i det korta perspektivet.
Men den svårare frågan blir vilken eller vilka effekter nya och högre tullar kommer att få på inflation, ränta och dollar – och som en följd konjunkturen. Det sistnämnda är avgörande i det längre perspektivet.”
”Trump framstår som mer näringslivsvänlig. Börsen skulle sannolikt gynnas relativt sett mer under Trump än Harris, som vill höja bolagsskatten. Harris föreslår även en ökad skatt för aktieåterköp, vilket också skulle slå negativt mot aktiekurser.
En president kan implementera tariffer utan kongressens stöd, vilket – om Trumps fulla förslag förverkligas – skulle påverka bolag och amerikansk ekonomi negativt. Det är dock inte givet att Trump lyckas med allt utan kongressens stöd. Ovissheten kan öka volatiliteten på börsen. Ytterligare komplexitet uppstår av en ökad geopolitisk risk med en Trump-seger. Geopolitik i sig brukar inte påverka börsen, om inte exempelvis energimarknaden påverkas.
Samtidigt bör räntebärande tillgångar avkasta sämre under Trump då hans politik är relativt sett mer inflationsdrivande, vilket kan pausa räntefallet och missgynna räntebärande tillgångar.”
”För amerikanska aktier vore en vinst för Trump sannolikt det mest gynnsamma utfallet. Fortsatta skattesänkningar är positivt för vinsterna. Trump har pratat om övergripande tullar på 10 procent, och 60 procent mot Kina. Det vore negativt för Europa men så klart mest negativt för Kina. Amerikanska småbolag är en del av marknaden som förväntas gynnas av en seger för Trump.
Han har uttalat sig positivt kring satsningar på inhemsk energiutvinning med fokus på till exempel olja. I andra änden väntar mindre satsningar på den gröna omställningen. En del av Trumps politik får anses vara inflationsdrivande och tillsammans med ofinansierade utgiftsökningar kan det leda till högre räntor. Alltså negativt för mer räntekänsliga sektorer och amerikanska statsobligationer.”
”Bolag med mycket tillverkning i USA och lokala värdekedjor kan gynnas av ökade handelshinder mot kinesiska bolag. Electrolux och Husqvarna skulle kunna gynnas av mindre konkurrens från kinesiska bolag men ökade kostnader för insatsvaror som importeras skulle samtidigt påverka negativt. Ökad tull på varor som tillverkas i Mexiko skulle kunna missgynna Electrolux men inte Husqvarna i någon större omfattning. Båda bolagen har en liten andel av försäljningen i Kina.”
Och hur kan man positionera sig för en Harris-seger?
”Utsikterna är lite motsatta vid en Harris-seger. Hon vill höja bolagsskatterna till 28 procent och har signalerat en ökad reglering, vilket ger en risknegativ lutning på utfallet och således en mer försiktig portfölj i det korta perspektivet. Till exempel via en lägre andel aktier än normalt.”
”Detaljhandel, konsumentnära bolag och den gröna omställningen är delar som spontant borde gynnas. Harris fokuserar på skattelättnader för barnfamiljer, stöd till förstagångsköpare av bostäder likväl som subventioner till energiomställningen och klimatfrågor i stort.
På den negativa sidan riskerar banker hamna som följd av ökad reglering, men även techsektorn vilken Harris har en tuffare hållning emot.”
”Harris politik skulle sannolikt vara bättre för amerikansk tillväxt där förslag om fortsatta skattesänkningar för den breda massan (95 procent av hushållen) gynnar konsumtionen, som utgör en stor andel av USA:s BNP. Även Harris relativt sett mindre aggressiva protektionistiska förslag skulle vara bättre för ekonomin långsiktigt jämfört med Trumps förslag.
Harris politik är dock mindre näringslivsvänlig, exempelvis förespråkar hon höjd bolagsskatt. Sektoriellt har Harris en förkärlek för klimatpolitiken vilket sannolikt skulle gynna gröna sektorer betydligt mer än under Trump.
Även Harris politik är expansiv, om än mindre än Trumps. Därmed riskerar även hennes politik, i viss mån, begränsa räntefallet. Räntebärande tillgångar skulle dock sannolikt avkasta bättre än under Trump.”
”Harris vill fortsätta att stimulera finanspolitiskt, bland annat med fokus på energiomställning och gröna alternativ. Hon vill finansiera ökade utgifter med höjda skatter och det har pratats om att återställa bolagsskatten till nivåerna som var aktuella före Trump blev president. Det skulle vara direkt negativt för vinsterna och amerikanska aktier. Harris politik förväntas ha en mer dämpad påverkan på ränteutvecklingen och det skulle vara positivt för mer räntekänsliga sektorer och för amerikanska statsobligationer.”
”Sektorer som vindkraft och förnybar energi skulle kunna gynnas. Danska Vestas och Ørsted kan vara två vinnaraktier.”
Ändrar du något i portföljen med anledning av valet?
”Nej. Jag anser att risken för att fatta fel beslut är för hög när det kommer till politiska event som val, och ofta spelar de initiala reaktionerna ut relativt snabbt. Har man en långsiktig portfölj ska den kunna stå över detta!”
”Vår övergripande vy är att avvakta utgången givet osäkerheten i utfallet. Marknaden letar framför allt tydlighet och i slutändan handlar det mer om vart konjunkturen tar vägen och i vilken takt Fed kommer att agera snarare än vem som sitter i Vita huset. Med det sagt så gör vi inga förändringar med utgångspunkt i eventuella valutfall.”
”Det är ett tight race mellan kandidaterna och i nuläget känns det nästan som ett lotteri vem som kommer att vinna. Så vi undviker att spekulera om utgången.
Vi bevakar valutgången men agerar inte, om inget fundamentalt ändrar förutsättningarna för marknader, regioner eller sektorer. Med en placeringshorisont på tre till tolv månader bedömer vi att fundamenta kommer att driva börsen, mer än vem som vinner valet.”
”Vi gör ingen förändring i våra rekommendationer med anledning av valet. Förutom vem som blir president är den politiska fördelningen i kongressen av stor vikt. Inte sällan brukar kongressen vara delad och för att driva igenom sin politik krävs förhandling.
Över tid så brukar inte presidentval ha någon större påverkan på den bredare konjunkturutvecklingen. Det viktiga för börsen är ekonomin och utsikterna för företagen. I och med osäkerheten brukar börsen gå svagt inför valet. Efter valet och när osäkerheten skingras brukar börsen vända upp.”
”Ingen kommentar.”
Hur kan man hedga sig för båda valutgångarna?
”Den bästa hedgen är en långsiktig portfölj som man kan stå ut med i både upp- och nedgång. Det täcker även politiska event!”
”Att sprida sina risker är det generella rådet och att invänta klarhet, vilken riskerar att dra ut på tiden. Det går att argumentera för olika marknadsriktningar för båda kandidaterna, men där marknaderna egentligen bara vill se förbi valet. Allt handlar om konjunkturen och vinsterna i slutändan.”
”I dagsläget ser vi liten recessionsrisk och tycker överlag att de flesta pilar fortfarande pekar i rätt riktning. Den höga värderingen indikerar samtidigt att mycket av det positiva nu borde vara inprisat. Utvecklingen har under en längre tid överraskat positivt, börsen har gått bra och allokeringen till aktier har ökat markant under det senaste året. Om något kan det kanske vara värt att hedga nedsidan, i händelse av att det politiska utfallet får ett mer negativt mottagande av marknaden. Samtidigt brukar avslutningen på ett år och inledningen på ett nytt år vara den period där börsen avkastar som bäst.”
”Eftersom det mer eller mindre är 100 procent säkert att antingen Trump eller Harris vinner valet blir handlingsutrymmet att hedga sig mot bägge begränsat. Det skulle i praktiken innebär att man under en period får lämna marknaden (och ligga i cash). Detta skulle både ta bort risk men också minska möjligheterna. Över tid har det alltid gynnat sig att vara i marknaden, även under oroliga perioder.
USA-börsen brukar stiga med i snitt några procent under de två efterföljande månaderna efter amerikanska presidentval. Detta gäller oavsett valutgång. Sedan 1976 har det dock endast hållits tolv presidentval, vilket innebär att börseffekten ska tolkas ödmjukt. Det är nämligen så att presidentvalen ibland sammanfallit med andra faktorer, exempelvis finans- och covidkrisen, som också påverkat.”
”En balanserad portfölj av aktier.”