Söderberg: Har vi lärt oss något av historien?

Historien upprepar sig inte, men den rimmar ofta. Så lyder de bevingade orden från författaren Mark Twain. Tittar man på finansmarknaderna de senaste åren ser man vissa likheter med tidigare kriser, men också mycket som ser stabilare ut.

Är det annorlunda den här gången? Eller kommer historien visa sig rimma även denna gång? Det frågar sig IG Markets aktieanalytiker Carl-Henrik Söderberg i sin första gästkrönika i Omni Ekonomi.

“History doesn’t repeat itself, but it often rhymes”. Ett känt citat ifrån den kända författaren Mark Twain. Med andra ord, även om detaljer och omständigheter kan skilja sig åt, så brukar historien ha en tendens att återupprepa sig själv, åtminstone något sånär. Detta för att människans natur inte förändras. Det här är också ett citat som finansbranschen lagt beslag på och gärna slänger sig med titt som tätt. Nu gör undertecknad samma sak.

“The Great Inflation” rådde under 70-talet och tidigt 80-tal, it-bubblan sprack vid millennieskiftet och finanskrisen briserade vid 2008.

Om vi tittar på dessa tre historiska kriser och jämför med dagens läge kan konstateras att samtliga började med en expansiv penningpolitik, vilket skapade en ekonomisk boom medföljande både inflaterade konsumentpriser och tillgångspriser.

Den stigande inflationen och/eller de spekulativa tillgångsbubblorna tvingade i första hand Federal Reserve, men även övriga centralbanker, att strama åt ekonomin. Finansiella kriser följde som konsekvens med en efterföljande recession. Spekulativa bubblor sprack, vilket spädde på den ekonomiska nedgången.

Än så länge är läget idag annorlunda även många parametrar börjar rimma väl med historien. Centralbankerna gjorde vad de kunde för att den ekonomiska tillväxten skulle få en skjuts efter såväl finanskrisen som efter pandemin, likaså politikerna med stora fiskala stimulanser. Senaste åren har prisinflationen stigit kraftigt (Rysslands invasion av Ukraina blev en trigger), likaså löneinflationen.

Diverse spekulativa minibubblor har spruckit på börsen – ta fastighetssektorn och förhoppningsbolag som exempel – och börsklimatet har varit allt annat än glatt under de gångna två åren. Den största bubblan visade sig dock vara på räntemarknaden som nu har upplevt en av de värsta björnmarknaderna någonsin under de senaste åren när Fed & co höjt räntorna i en sällan skådad hastighet för att tämja inflationen.

Bara under 2022 gjordes det nästan 300 räntehöjningar världen över och avkastningen på en 30-årig amerikansk statsobligation landade på –35 %, vilket är den sämsta utvecklingen på över ett sekel. Räntehöjningarna har fortsatt i oförminskad takt under 2023, men börjar nu närma sig vägs ände. Kommunikationen är dock unisont tydlig från centralbankshåll: Vi ska förvänta oss höga räntor under en lång tid framöver.

Vad kommer gå sönder den här gången? Det brukar nämligen alltid sluta så. Än så länge har vi ”bara” fått en lättare finanskris i form av några mindre amerikanska nischbanker som gick omkull i våras samt haveriet i Credit Suisse. Centralbanker och myndigheter var dock snabbt på det med stödåtgärder för att begränsa eventuella spridningseffekter. På ett framgångsrikt sätt, ska sägas.

Kreditgivningen har sannerligen stramats åt men än så länge har vi inte sett den där rejäla kreditkrisen som vi upplevt tidigare. Den så väntade recessionen har inte visat sig, utan ekonomin hålls uppe alltjämt. Vi frågar oss givetvis om det är annorlunda denna gång eller om händelseförloppet i slutändan kommer att rimma tämligen väl med historien.

Bakgrund | Carl-Henrik Söderberg

• Marknadsanalytiker på IG Markets
• Sparprofil med bakgrund på bland annat Aktiespararna
• Driver podden ”Börsen för alla” tillsammans med Mohammed Salih

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.