”Stor potential i onoterat” – vilka alternativ till börsen är heta?

Obligationer är populärare än vad de har varit på många år, rapporterar affärstidningen Barron’s. Skälet är att avkastningen stiger i takt med centralbankernas räntehöjningar.

Däremot är snabba räntehöjningarna inte goda nyheter för den som redan äger räntepapper. Silicon Valley Bank tillhör de som fått uppleva hur andrahandsvärdet på obligationer sjunker när nya ges ut med högre ränta för samma löptid. Den negativa effekten återspeglas också i att många räntefonder, som är det vanligaste sättet för småsparare att få exponering, har tappat i värde det senaste året.

Obligationsinvesterare kan hitta glädjeämnen i Riksbankens senaste prognos. Den indikerar att det snart är färdighöjt och att räntan därefter väntas parkera i närmare tre år. Om prognosen slår in skapar det gynnsamma förutsättningar för tillgångsslaget.

– Rörelserna som skett på räntemarknaderna har varit exceptionella. När det lugnar ner sig så är det första gången på lång tid som en ränteinvestering kan väntas ge en avkastning värd namnet, har Johannes Bjerner, investeringsstrateg på Swedbank, tidigare sagt till Omni Ekonomi.

Det totala kapitalet som har gått in i onoterade bolag i Europa har fortsatt att minska sedan toppen 2021, enligt en rapport från finansbolaget Pitchbook. Undantag är vissa bolag inom mjukvara och klimat som snarare sett ökade investeringar.

Julia Delin, som är vd på Handelshögskolans nya riskkapitalfond, ser läge för mindre investerare när institutionella investerare tvingas stuva om i portföljerna.

Lägre värderingar på börsen innebär att vissa av dem inte har något annat val än att minska sin exponering mot onoterade marknaden. Anledningen är att värdet av onoterade tillgångar oftast inte får överstiga en viss procentsats av det totala värdet av portföljen.

– Mindre investerare har alltså en stor potential att investera i detta skede, eftersom värderingarna är låga och det är kapitalbrist på marknaden, säger hon till Omni Ekonomi.

Skog ses som en trygg investering i oroliga tider och efterfrågan på skogsmark fortsätter att vara stor, enligt en rapport från mäklaren Ludvig & Co.

Under förra året noterades prisuppgångar i sju av tio prisområden, visar prisstatistik som tar hänsyn till inflationen. I reella mått steg genomsnittspriset för skogsmark i Sverige med 1,4 procent.

En viss avmattning noterades under slutet av året, med längre försäljningstider och svalare budgivningar. Prisbilden har mattats av från riktigt höga nivåer och prognosen är att den trenden kommer att hålla i sig, enligt mäklaren.

Konstmarknaden visar hittills inga tecken på kris. Totalt ökade försäljningsbeloppen globalt med 3 procent under 2022, enligt en rapport från Art Basel och UBS.

Framför allt var det försäljningen av extremt dyra konstverk, för över 100 miljoner kronor, som låg bakom ökningen. I slutet av året syntes tecken på en marknad som var ”överstimulerad och började kylas av”, enligt rapporten.

Experter spår att konstmarknaden, som tidigare visat motståndskraft i svåra tider, håller på att svalna, rapporterar DN.

Priserna på bostäder och villor har rasat med i snitt 11 respektive 13 procent på ett år, enligt Svensk Mäklarstatistik. Enligt en färsk prognos från SBAB har marknaden inte nått botten, utan priserna förväntas sjunka med totalt 20 procent från toppen.

Samtidigt visar den senaste statistiken att prisfallet planar ut. Priserna steg med 1 respektive 2 procent för villor och bostäder under mars månad.

Ekonomer spår att det kommer ta lång tid innan marknaden når forna toppnivåer.

– Det kan säkert ta fyra, fem år innan man är tillbaka, har SEB:s chefsekonom Jens Magnusson sagt till DI.