”Svenskar reser och köper dippen – kan rädda ekonomin”

Trots alla varningar om en annalkande lågkonjunktur fortsätter många att resa, köpa aktier och shoppa som förr. Och kanske är det inte av ondo. För det är troligen konsumtionsvanor som dessa som ”kommer att hålla Sveriges ekonomi under armarna genom den här krisen”, skriver Martin Nilsson, analytiker på IG Markets.

Åratal av trygghet och stimulerande penningpolitik vid minsta problem kanske för en gångs skull byggt vanor som kan ge utdelning.

De svenska hushållen behöver anpassa sina utgifter efter den minskande realinkomsten, den höga osäkerheten och den ökande arbetslösheten, sades det om Sverige i samband med EU-kommissionens vinterprognos. Sverige sticker ut som ett land där inflationen tär på reallöner samtidigt som en cocktail av extremt hög privat skuldsättning och stor andel obundna lån ger en sällsynt hög räntekänslighet. Vi beskrivs som kanariefågeln i kolgruvan i jämförelser med resten av EU-länderna. Ett recept på misär.

Riksbanken bekämpar inflation genom att strama åt ekonomin. Det blir dyrare att leva och för företag att bedriva verksamhet, prognoserna och historien pekar entydigt på att arbetslösheten kommer att öka. Finansinspektionens bolånerapport visar att ränteutgifter i genomsnitt tredubblats sedan 2021, men vi vet fortfarande inte hur höga bolåneräntor kommer bli eller hur hårt inflationen kommer gröpa ur köpkraft.

Vill man slå på domedagstrumman bör Sveriges ekonomi alltså svara med entydig resonans i moll, men än störs ljudbilden… av high fives och jubel på Apollo, Tui och Ving.

Dagens Industri intervjuade de tre resebolagen härom veckan och det framgick att det bokas ”i massor”.

Lägg då till min fullkomligt anekdotiska bevisföring om fullbokade restauranger och överbokade spahotell som berättar samma historia, så är det är tydligt att alla svenskar inte har hörsammat varningen om att det enligt prognosmakarna snarare är ekonomin som är på väg att ta semester.

I början av ekonomiutbildningar får man läsa om inkomstelasticitet, ett någorlunda intuitivt mått som visar hur efterfrågan av olika varor påverkas av förändringar i inkomst. Typexempel brukar vara att efterfrågan på medicin eller basmat inte varierar särskilt på en mindre budget, medan semesterresor eller restaurangbesök anses vara lyx och minskar kraftigt.

Det gäller tyvärr inte alla och det kanske är en generationsfråga. De flesta som genomlevt lågkonjunktur tidigare har sannolikt närmre till att hörsamma risk och dra ner på konsumtion i god tid, medan den fortsatt konsumerande skaran verkar blasé inför varningarna.

De känner helt enkelt inte något behov av att dra ned på risk. De skakar på huvudet åt den äldre generationens bankfack med fysiskt guld i stället för biotechbolag på First North. De använder Finansinspektionens amorteringsventil, den som det senaste halvåret gett 15 000 svenskar tillfälligt undantag från amorteringskrav, åt att resa eller köpa dippen – och det är de som med samma höga risk kommer hålla Sveriges ekonomi under armarna genom den här krisen.

När tidningsrubrikerna nu alarmerar om annalkande lågkonjunktur fortsätter de konsumera. Orädda efter eurokris, handelskrig, pandemi och krig i Europa håller de företagen flytande och ser till att ekonomin kan gå ner för mjuklandning. Åratal av trygghet och stimulerande penningpolitik vid minsta problem kanske för en gångs skull byggt vanor som kan ge utdelning. Hoppas det håller!

Bakgrund | Martin Nilsson

• Marknadsanalytiker på IG Markets
• Driver podcasten ”Follow The Money”
• Tidigare ekonomijournalist och studiochef på Nyhetsbyrån Direkt

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.