Trött på börsoro? Här är prylarna som kan ge klirr i kassan

Vissa menar att så kallade passionsplaceringar är lika bra som aktier. Värdeökningen kan vara minst lika stor som på börsen för vissa objekt över tid. Som en bonus får du njuta av placeringarna tills vinsten realiseras.

Men det kräver lite mer kunnande. Om en indexfond räcker långt på börsen så är det omöjligt att investera brett i konst, klockor och bilar – objekten rör sig väldigt olika. Bara för att en Ferrari från 1965 rusar i pris är det inte säkert att en Volvo Amazon från samma årtal gör det.

Men om du har ett specialintresse kommer kunnandet av sig själv och då går det med lite tålamod att tjäna pengar på det mesta.

En som har grävt djupare i det här är finansanalytikern Hans-Olov Östberg som i våras kom ut med en bok med just titeln ”Passionsplaceringar”. Förutom passion så behövs samma analytiska förmåga som vid aktieplaceringar, säger han i en intervju med Expressen. När det gäller portföljstrategi förordar han ett välkänt recept – sprida risk där passionsplaceringar kan utgöra 10 procent av innehaven.

Miljardären och profilen från den amerikanska upplagan av Draknästet, Kevin O’Leary, är en varm förespråkare av klockor som investering. Själv bär han alltid två klockor. Han har så många nu, och om klockorna inte bärs ”förlorar de sin själ”, menar han. Ibland köper han två av varje sort – en för att använda och en till samlingen som en investering.

– Klockmarknaden har faktiskt slagit S&P 500 åtta år i rad nu, sa han i en intervju 2023.

Men sedan dess har det faktiskt gått lite sämre.

Under pandemin var det helt galet där begagnade klockor gick för långt över butikspris. En ny typ av klockköpare som mer eller mindre handlade med klockor som med aktier dök upp på scenen och drev upp efterfrågan.

Klocktillverkarna hann inte med och väntetiderna på nya klockor drog iväg, vilket gjorde otåliga köpare beredda att betala mer för en begagnad klocka. Tillverkarna anpassade sin produktion, men efterfrågan var inte verklig och nu har priserna fallit.

Men nog finns det några riktiga dyrgripar ute på marknaden. Hos Nymans Ur i Stockholm går det just nu att bli ägare till en Rolex Daytona från 1971. Prislapp: 3,25 miljoner kronor.

Passionerade entusiaster och prylar som inte tillverkas längre är en utmärkt grogrund för stigande priser. Medan en sprillans ny bil tappar uppemot 30 procent av värdet det första året, kan gamla bilar vara riktigt bra investeringar – givet att de inte rostar bort så klart.

Det finns ingen samlad data på prisutvecklingen inom sport- och veteranbilar, men enligt försäkringsbolaget Hagertys värderingsstatistik pekar det uppåt på många håll. Varje år tar Hagertys fram en lista över modeller som kan bli framtida vinnare.

Lyxbilar dominerar listan, men för den som inte har 1 miljon kronor över till en Ferrari Berlinetta eller en Porsche 912 från 1960-talet så finns det billigare alternativ på årets lista. Varför inte en Subaru Impreza eller en Toyota Rav 4 från millennieskiftet?

Men generellt är det exklusivitet som ger de riktigt höga värderingarna. Den dyraste bilen som någonsin sålts är en Mercedes-Benz 300SLR som gick för 143 miljoner dollar, eller 1,4 miljarder kronor. Bilen som bara tillverkades i två exemplar gick under klubban på Sothebys 2022 till en anonym köpare. Säljare var Mercedes själva som fortfarande har kvar det andra exemplaret.

I det lite mindre glamorösa segmentet har gamla Volvo och Saab-bilar blivit populära samlarobjekt. En Volvo 245 Turbo från 1985 kan i dag kosta uppemot 150 000 kronor. Inte så illa med tanke på nybilspriset på 90 000 kronor.

Det finns gott om galna affärer i konstvärlden. En av de som rönt stor uppmärksamhet är Hugh Grants fylleköp av en Warhol-tavla år 2001.

Skådespelaren hade varit berusad i två dagar när han kommenderade sin assistent att lägga ett bud på tavlan föreställande Elizabeth Taylor från 1963.

– Till min förskräckelse gjorde hon det – och än värre – hon fick den, har skådespelaren sagt till Daily Mail.

2 miljoner pund fick den brittiske stjärnan hosta upp. Vansinnigt dyrt 2001, men småpotatis jämfört med de 13 miljoner pund han sålde den för sex år senare. En nätt vinst på 11 miljoner pund, eller drygt 140 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Så ja – konst går det att tjäna pengar på. Men marknaden är långt ifrån stabil. Konst är konjunkturkänsligt och under 90-talskrisen sprack konstbubblan rejält. De senaste årens ekonomiska oro har också satt press och förra året sålde aktionshusen för 20 procent mindre än året före, enligt en rapport från Art Basel och UBS.

Att konst skulle bete sig som börsen där en investering i en indexfond historiskt har gett bra avkastning över tid stämmer inte heller, enligt en uppsats från Handelshögskolan i Stockholm 2017. Det går att tjäna pengar på enskilda verk, men någon bred uppgång över tid kunde man inte se.

– Tvärtom har investeringar i högkvalitativa tavlor varit en väldigt dålig investering rent finansiellt, säger en av författarna till uppsatsen, Dennis Kundu.

För den som ändå vill testa lyckan finns några intressanta slutsatser i studien. Porträtt ger högre avkastning än landskap, precis som datering och signatur på verket.

https://www.barnebys.se/blogg/konstmarknaden-2025-6-insikter-fran-art-basel--ubs-art-market-report