Varför handlas det som aldrig förr i dödsdömda SAS?

Mitt under brinnande pilotstrejk sommaren 2022 meddelade SAS att man ansökt om rekonstruktion vid en amerikansk domstol, så kallad chapter 11. En plan sjösattes för att få ordning på finanserna genom lån och nytt aktiekapital. Snabbspolar vi till oktober 2023 så är det utfallet av den kapitalanskaffningsprocessen som nu innebär att aktien inte bara kommer att avnoteras utan också dras in. Ägarna blir alltså inte som i vanliga fall när ett bolag avnoteras ägare av ett onoterat bolag – utan ägare av ingenting.

Hur kan man som bolag göra så?

För att svara på den frågan krävs en nypa juridik.

Förutom chapter 11 behöver SAS AB genomgå en svensk rekonstruktion. Rent tekniskt blir ägarna av med sina aktier genom att det noterade SAS AB:s aktiekapital minskas i samband med att aktien avnoteras. De nya ägarna investerar däremot i det rekonstruerade SAS som nuvarande aktieägarna inte äger några aktier i. Eftersom planen ska godkännas av Stockholms tingsrätt behövs det inte något godkännande av en bolagsstämma. Simsalabim.

Men så här har det inte alltid varit möjligt att göra. Den 1 augusti 2022, en knapp månad efter att SAS ansökt om chapter 11 i USA, ersattes den svenska rekonstruktionslagen med en ny som mer ska likna chapter 11.

– Sverige är en liten del av världen men vi rör oss i internationell kontext och då behöver vi ofta anpassa oss till hur det ser ut utanför, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna.

Några av nyheterna i lagen är att bolaget kan överföra skuld till aktier, öka eller minska aktiekapitalet och dra in aktier utan att aktieägarna får säga sitt. Bärande delar i SAS manöver.

Att aktierna skulle bli värdelösa kom inte som en blixt från klar himmel när uppgörelsen presenterades. Bolagets ledning har vid upprepade tillfällen varit tydliga med att det kommer att bli resultatet om planen gick i lås. Men trots det har det handlats friskt i aktien.

Dagen efter att vd Anko van der Werff presenterat uppgörelsen omsattes fler SAS-aktier än någonsin på Stockholmsbörsen. Säljtrycket var högt och aktien rasade över 80 procent, men för varje säljare finns det trots allt en köpare.

Men än märkligare är att handeln efter beskedet varit fortsatt het. Fyra av fem handelsdagar med högst omsättning någonsin infaller i oktober och riktningen har inte bara varit nedåt. Varför?

– Det är väldigt svårt att förklara, det är ren spekulation och det till en risknivå som är betydligt högre än vad något SAS-plan någonsin kan lyfta, säger Sverre Linton.

Grundläggande teori bakom aktiehandel bygger på att det finns en tro på att bolagets värde ska röra sig åt det ena eller andra hållet. Eller åtminstone en tro på att andra tror att värdet ska röra sig åt något håll. Till och med i de så kallade ”meme-aktierna” finns en bakomliggande förhoppning om att bolagets verksamhet ska, om inte lyfta ,så åtminstone sluta sjunka.

I SAS fall finns det inget sådant hopp.

– Tror man det är man optimist på en osund nivå. Det här är väldigt spännande men det är inte bra för aktiemarknaden, säger Sverre Linton.

SAS är en riktig folkaktie. Hos Nordnet har den varit en av de mest handlade sedan uppgörelsen presenterades, enligt bankens sparekonom Frida Bratt. Men det handlar mest om försäljningar. Även hos Avanza har det varit livlig handel, säger Avanzas privatekonom Felicia Schön.

– Min bild är att de som gör det är framförallt traders som är vana att handla när det blir volatilt och gör snabba affärer. De vet vad de gör i högre utsträckning, säger Frida Bratt.

Professionella traders älskar volatilitet och i SAS har de fått sitt lystmäte. Kursrörelser på 20 procent per dag har inte varit inte varit ovanligt sedan den 4 oktober.

Men att det bara är traders som handlar med varandra och hoppas på att kollegan ska sitta på Svarte Petter när dagen stänger är inte troligt. Det finns andra aktörer med i bilden.

En av dessa är blankarna. Aktien har varit hårt blankad och någon gång måste aktierna köpas på marknaden för att lämnas tillbaka. När beskedet kom var enligt DI 428 miljoner aktier blankade. Den siffran har nu krympt till 80 miljoner aktier, vilket innebär att blankarna har köpt närmare 5 procent av det totala antalet aktier.

Det mesta pekar på att SAS-affären blir av, men den är inte slutförd ännu.

– Sitter man på SAS aktier är det bättre att rädda det lilla som räddas kan och har man på depå försöka kvitta förlust mot vinst, summerar Frida Bratt.