Många konflikter och oroshärdar bubblar under ytan när börserna fortsätter att stiga. Normalt sett skulle investerana ha sålt av risk i det här läget, skriver Annika Winsth i en gästkrönika om varför saker inte är som de borde.

Året började skakigt med USA:s angrepp på Iran och strax därefter Irans vedergällning. Plötsligt var länderna mycket nära krig i en känslig zon. Börsen skakade till och oljepriset steg, men mycket mer blev det inte och framför allt blev det en kortvarig reaktion.
Efter ett år med en mycket gynnsam börsutveckling – OMX steg med över 25 procent förra året – kan man tycka att investerare skulle vilja ta hem vinster och sälja av risk i den miljön. Det särskilt som konjunkturen har uppvisat svaghetstecken.

Statistik över makrodata i USA, men även i andra länder har utvecklats betydligt svagare än börsutvecklingen. Normalt följs dessa åt. Risken finns att om konjunkturen viker mer påtagligt så följer aktiemarknaden med ned.
Även om både USA och Iran nu önskar lugn och nedtrappning är det sannolikt få som tror att allt är frid och fröjd. Spänningar kan snabbt komma upp till ytan igen och med ens är riskerna tillbaka. Andra risker så som till exempel Brexit och handelskonflikten har också tonats ned, trots att vi vet att mycket återstår göra.
Vad är då skälet till att investerare inte i större utsträckning säljer risk och tar hem de vinster de gjort. Sannolikt är svaret på den frågan fortfarande centralbankerna. Penningpolitiken är mycket expansiv och inte minst har den amerikanska centralbankens balansräkning svällt.
Så länge alternativen till avkastning är få och centralbankerna är där lär karusellen fortsätta att snurra. Säg den centralbank som vågar hoppa av och knäcka uppgången.

Bakgrund | Annika Winsth
• Chefekonom Nordea.
• Har varit storbankens chefekonom sedan 2008 och deltar aktivt i den ekonomisk-politiska debatten.
• Skriver brett om makrofrågor varannan torsdag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.