13 kryptobegrepp alla investerare bör känna till

En teknik som verifierar och lagrar transaktioner, och är en förutsättning för kryptovalutor. Varje gång ny information läggs till bildas ett block på datakedjan, som krypteras och kopplas ihop med tidigare transaktioner.

Det revolutionerande med tekniken är att den helt avlägsnar mellanhänder som banker och att den kan skapa unikt digitalt innehåll som inte går att kopiera. Utmärkande är också att alla parter i transaktionen får tillgång till samma information i olika kopior, som uppdateras via peer-to-peer-teknik.

Varje kryptovaluta är sammanflätad med en blockkedja. Exempelvis är Ethereum namnet på blockkedjan som världens näst största kryptovaluta ether bygger på.

En digital tillgång som kan användas för betalningar, men för många anhängare fyller en större funktion som placering.

Kryptovalutor är till skillnad från traditionella valutor inte bundna till något land och garanterad av dess centralbank. Priset styrs därmed enbart av utbud och efterfrågan. Volatiliteten är ofta större än för valutor som främst används som betalningsmedel.

Bitcoin, som uppfanns år 2009, är den största och första kryptovalutan. Ether, litecoin och solana tillhör en lång rad efterföljare.

Handelsplats specialiserad på kryptovalutor som, likt en aktiebörs, matchar köpare och säljare. De erbjuder också förvaring av kryptovalutor för investerare som inte vill ta ut tillgångarna och ha dem i egna plånböcker.

Börsnoterade Coinbase är störst på området i USA, medan Trijo riktar sig till svenska investerare. Handeln stänger aldrig som på Wall Street eller Stockholmsbörsen utan sker dygnet runt.

Processen där nya enheter av en kryptovaluta skapas, som också kallas utvinning och grävning. Ofta används det engelska ordet mining.

Brytning krävs också för att hålla en blockkedja à jour med den senaste informationen. Systemet är snillrikt utformat så att de som upplåter sin datorkraft för de nödvändiga uppdateringarna blir belönade för insatsen.

De nyskapade enheterna kryptovaluta som grävs fram är en slags bonus, utöver transaktionsavgifter, som går till de företag och privatpersoner som hjälper till att hålla liv i blockkedjan.

Brytning är energikrävande och den stora mängden el som slukas av serverhallarna får vissa ESG-inriktade investerare av rata krypto.

Mekanismerna för att validera transaktioner på de olika blockkedjorna skiljer sig åt.

”Proof of work” är den ursprungliga varianten som används vid brytning av bland andra bitcoin och litecoin. ”Proof of stake” är en nyare och mer energieffektiv motsvarighet som ether går i bräschen för.

I samband med en hajpad uppgradering, som kallades ”The merge”, gick ether häromåret över till den senare varianten. Därmed minskade energiförbrukningen radikalt, men vissa kritiker hävdar att lösningen är mer centraliserad och mindre säker.

Non-fungible token, NFT, kan beskrivas som ett unikt digitalt konstverk som möjliggörs av blockkedjeteknik.

För några år sedan tog de konstvärlden med storm. Digitala bilder föreställande uttråkade apor kunde säljas för mångmiljonbelopp när marknaden var som hetast, men har sedan dess rasat i värde.

Den som köper kryptovaluta får en privat nyckel som förvaras i särskilda kryptoplånböcker. Så kallade hot wallets är till skillnad från cold wallets uppkopplade mot internet.

De har en praktisk fördel i smidigare åtkomst, men en baksida i form av sårbarhet för hackerattacker.

Cold wallets innebär att man förvarar nycklarna på en hårdvara, som är offline, eller helt enkelt lägger den på minnet. Brutala rån som förekommit hos kryptoinvesterare, som kriminella haft span på, belyser att inte heller cold wallets är helt riskfria.

Initial Coin Offerings, ICO, är kryptovärldens motsvarighet till IPO. Precis som när ett företag går till börsen, tar skapare av en kryptovaluta i samband med ICO:n in nytt kapital för att finansiera projektet.

De flesta ICO:er är oreglerade, vilket innebär att det inte finns något konsumentskydd, vilket bland annat Finansinspektionen har varnat för.

Bitcoin har en inbyggd halveringsfunktion, som minskar utbudet av nya enheter. Det påverkar framförallt så kallade miners, som gräver fram nya enheter, då deras belöning minskar till hälften. Tanken är att det ska pressa fram effektivare brytning och bättre hårdvara för ändamålet.

Den förra halveringen skedde i maj 2020, och nästa väntas äga rum i år. Vid varje halvering hittills har kursen stigit under de efterföljande månaderna.

Börshandlade fonder, ETF:er, som köper kryptovaluta, är en relativt ny företeelse. I början av januari godkände för första gången amerikanska finansmyndigheten SEC ansökningar om bitcoin-ETF:er som nu ska lanseras. Sedan tidigare finns liknande bitcoinfonder på andra marknader än den amerikanska.

Godkännandet i USA har kallats för en milstolpe och marknaden tolkade beslutet som att ETF:er baserade på andra kryptovalutor kommer att godkänns i framtiden.

Cetfifikat som skuggar priset på olika kryptotillgångar erbjuder också ett enkelt sätt för investerare att få exponering. En skillnad mot börshandlade fonder är dock att certifikaten inte behöver äga tillgången.

En rad kryptocertifikat finns tillgängliga på den svenska sparmarknaden. Den populäraste hos nätmäklaren Avanza är Bitcoin XBT som drygt 350 000 av deras kunder äger, rapporterade Göteborgs-Posten tidigare i januari.

Källor: Trijo, Avanza, Computer Sweden, Coindesk, Barron’s