Hur kan blankare pressa SBB till konkurs?

Det krisande fastighetsbolaget SBB kan ha brutit mot lånevillkor till obligationsinvesterare. Nyligen ändrade bolaget sin rapportering i ett misstänkt försök att komma runt problemet. Den slutsatsen drar Louis Landeman, chef för kreditanalys på Danske Bank, i en analys som ligger bakom aktiens senaste kursras.

Oron grundar sig i ett potentiellt brott mot en så kallad kovenant. Det är affärslingo för lånevillkor, som är tänkta att skydda investerarna.

Enligt analysen brister SBB i kovenantens krav när det gäller räntetäckningsgrad.

– Så som kovenanten är definierad anser vi att detta inte uppnåddes vid slutet av mars, säger Louis Landeman, till Omni Ekonomi.

Enligt vad SBB i ett obligationsprospekt lovat investerare skulle räntetäckningsgraden vara minst 1,5 gånger. Men vid utgången av mars var siffran klart lägre – endast 1,1 gånger, enligt Danske Banks beräkningar. Uppgifter som tillbakavisas av SBB i sin nya nyckeltalsberäkning.

Anledningen till att räntetäckningsgraden blivit så låg är framförallt värderingsförluster i intressebolag. Svagare resultat och högre räntekostnader bidrar också.

Louis Landeman påpekar att det potentiella kovenantsbrottet blir ett problem för SBB först om det håller i sig i två kvartal.

– Man har 90 dagar på sig att åtgärda det, säger han.

I samband med den nya strategiska översynen ändrade SBB sitt sätt att beräkna räntetäckningsgraden. Framöver ska vinst eller förlust från intresse- och samriskbolag inte räknas in i förvaltningsresultatet.

Därmed uppfyller SBB kovenantens krav, enligt det nya sättet att räkna.

SBB:s ändrade definition ger också en bättre bild, enligt både Danske Bank och affärstidningen DI. Aktiespararnas analytiker Robert Andersson håller med:

– Min uppfattning är att detta är ett rättvisande sätt att beräkna nyckeltalet och att bolaget därför gör rätt i frågan, även om de hade kunnat vara tydligare i redovisningen, säger han till Omni Ekonomi.

Men agerandet tycks ske i en juridisk gråzon.

– Vi kan inte bedöma de legala konsekvenserna av att man retroaktivt ändrat uppställningen av sin resultaträkning, säger Louis Landeman.

Det är alltså oklart om bolag får ändra sitt sätt att beräkna räntetäckningsgrad i efterhand. Om det visar sig att SBB har gjort fel och brutit mot lånevillkor kan obligationsinvesterare kräva sina pengar tillbaka. Investerare som driver den linjen mot SBB – och får rätt – kan teoretiskt sänka hela bolaget.

Det behöver inte vara nuvarande obligationsinvesterare som kräver återbetalning, utan även blankarfirmor kan ta chansen.

– Blankare kan köpa en mindre obligationspost och påkalla detta lösenförfarande. Finns inte pengar för att återbetala obligationen kan bolaget riskera konkurs, säger Aktiespararnas Robert Andersson.

Saken kan ytterst avgöras i domstol och investerare som driver caset bör helst vara ”100 procent säkra på att klausulen är klockren”, menar Louis Landeman.

– Det är inte uppenbart att det är så, säger han.