AI lockar techmiljardärer till försvarsbolag

Allt större, vilket krigen i Ukraina och Gaza är ett bevis för.

Kriget i Ukraina blev en väckarklocka för framför allt Silicon Valley och Pentagon. I kriget mot Ryssland har Ukraina i hög grad förlitat sig på teknologi som utvecklades för andra syften.

Ett exempel är Elon Musks satellitnätverk Starlink, som under våren 2022 var avgörande för att förse Ukraina med satellitbaserat internet.

Ett annat är Saker Company, ett amerikanskt företag som grundades för att förse småföretagare med AI-drönare. Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har man ställt om och tillverkar nu bland annat attackdrönaren Saker Scout.

– Det som har hänt i Ukraina har ritat om spelplanen. Det används mer kommersiell teknologi än i någon annan tidigare konflikt, säger riskkapitalisten Mike Brown till Financial Times.

Den israeliska armén IDF har enligt medieuppgifter använt AI i stor utsträckning under det senaste kriget i Gaza. Den israeliska underrättelsetjänsten sägs ha en hel avdelning som arbetar med att implementera AI-teknik i krigföringen.

AI har haft en särskilt viktig roll i planeringen av vilka mål som ska bombas. I programmet ”Habsora”, hebreiska för evangelium, kan potentiella mål utvärderas i snabb takt.

Förenklat stoppas massa data in i programmet, troligen övervakningsfilmer, drönarbilder och annan underrättelseinformation, och ut kommer potentiella mål för bombningar.

När ”Habsora” började användas i Gazakriget 2021 var den revolutionerande, säger IDF:s tidigare chef Aviv Kochavi till The Guardian.

– Tidigare kunde vi kanske få fram 50 mål per år. Nu genererar programmet 100 mål per dag, och hälften av dem leder till attacker.

Upptäckten att befintlig teknologi kan ha militära användningsområden har lett till en guldrush i Silicon Valley, skrev Financial Times i ett reportage i juli. Mängden riskkapital som flödar in i försvarssektorn har mångdubblats på bara några år.

Försvarsteknologi skulle kunna bli en potentiellt mycket lukrativ bransch för Silicon Valley. USA lägger hisnande summor på försvaret, 886 miljarder dollar i år, och att få en bit av den kakan av en så pålitlig kund lockar investerare.

En som försöker slå mynt av detta är Googles tidigare vd Eric Schmidt. Han har fungerat som en brygga mellan Pentagon och Silicon Valley, tack vare sin bakgrund som styrelseordförande för försvarsdepartementets innovationsavdelning.

Schmidt har själv investerat i ukrainska försvarsföretag och är enligt källor till Forbes inblandad i ett topphemligt projekt som ska utveckla attackdrönare.

På andra sidan Atlanten har Spotifygrundaren Daniel Ek investerat en miljard kronor i teknikbolaget Helsing, som bland annat tar fram realtidskartor av slagfält med hjälp av AI.

Flera, vissa allvarligare än andra. Ett rent investeringsproblem är trögheten i Pentagonsystemet. Att få ett försvarskontrakt är omgärdat med omfattande byråkrati och tar i genomsnitt två år.

Det är i förlängningen ett problem för USA och dess allierade. I Kina, där beslutsvägarna är kortare, har utvecklingen av försvarsteknologi gått fortare. Landet är nu världsledande i fråga om militära drönare, fastän kvaliteten är lägre.

Det finns större och moraliska problem med den nuvarande utvecklingen, vilket Israels AI-program ”Habsora” illustrerar. Visselblåsare inom den israeliska armén har slagit larm om att den har bidragit till att skapa en ”massmordsfabrik”.

Programmet pumpar ut potentiella måltavlor för bombningar som visserligen utvärderas av en människa på andra sidan, men bara översiktligt. Fokus ligger på ”kvantitet och inte kvalitet” och i flera fall har attackerna lett till alltför många civila dödsoffer, uppger källor för The Guardian.

En annan risk är att tekniken bidrar till en ökad militarisering ju enklare och snabbare krig utkämpas. Det är inte länge sedan man var tvungen att rekrytera soldater, som i sin tur tvingades se sina fiender i ögonen.

Nu kan en militär långt borta döda tiotals civila med ett knapptryck, efter att ha konsulterat en AI-mjukvara, påpekar den australiska forskaren Bianca Baggiarini i en text i The Conversation.

”Vi måste göra en etisk och politisk analys av alla nya teknologier och se till att alla former av militärt våld är den sista utvägen. Tills det är på plats är det bäst att vi håller algoritmerna borta från krigföringen. Tyvärr går världens arméer i motsatt riktning.”