”Sälj till sillen”, ”60/40” – hur står sig de klassiska börsdevisen?

Uttrycket ”Sell in May and Go away” är en kortare variant på det brittiska uttrycket ”Sell in May and Go away, and come back on St Leger’s Day”. Rådet är helt enkelt att sälja i maj och inte återvända till börsen förrän till hösten. Numera menar man oftast efter oktober, även om vi i Sverige brukar vi säga ”sälj till sillen och köp till kräftorna” i september.

Det finns flera olika teorier om varifrån uttrycket härstammar, bland andra att börsmäklare helt enkelt tog semester. En annan teori i USA är att det härstammar från tiden när sommaren präglades av säsongsarbete för jordbrukare, som brukade vara en bärande del av den amerikanska ekonomin.

Det är dock tydligt att det finns historiskt stöd som hjälpt till att hålla uttrycket vid liv.

Några av historiens största börskrascher, som svarta måndagen 1987 och finanskrisen, har inträffat i oktober. Och om man drar ut linjerna och ser över långa tidsperioder är maj till oktober faktiskt en sämre period än övrig tid på året. Från 1970 till 2023 har samtliga amerikanska index i snitt gått bättre november till april än maj till oktober. För breda S&P 500 är skillnaden plus 6,5 procent, mot bara i snitt plus 1,6 procent, konstaterar Forbes. Bank of America menar att trenden står sig enda tillbaka till år 1928.

Detsamma gäller Stockholmsbörsen, åtminstone de senaste tjugo åren, skriver Dagens Industri. I jämförelse med andra nordiska börser är dessutom Stockholms säsongsvariation den största.

Samtidigt varnar Motley Fool för att följa rådet blint. För om man tittar närmare och inte bara utgår från snitt över decennier är sommaren faktiskt en ganska bra tid för aktier. Bortsett från några riktigt tuffa år är det ofta en ”bullish” period. Det kanske inte är då uppgångarna i snitt varit som störst, men det har också – med några undantag – varit få nedgångar under perioden. Över de senaste 50 åren på Wall Street har index faktiskt gått upp 39 år, räknat mellan maj och september, skriver Motley Fool.

Den som lydde rådet att sälja i maj 2020 och 2021 gick miste om uppgångar på Stockholmsbörsen på drygt 9 respektive 8 procent under perioden juni till och med augusti.

Den så kallade 60/40-portföljen har varit en go to-lösning för investerare i decennier. Strategin bygger på att man låter exponering mot aktier utgöra 60 procent av portföljen och 40 procent exponeras mot räntepapper. Tanken är att aktierna ska vara den mer riskfyllda tillgången, medan räntepapper ger portföljen stabilitet och en motvikt mot nedgångar. Det har varit en gynnsam strategi, framförallt under 80- och 90-talen. Men efter millennieskiftet har ett antal björnmarknader och historiskt låga räntor urholkat dess popularitet. Och förra året hade 60/40-portföljen ett av sina sämsta år någonsin på Wall Street, vilket väckte en debatt kring huruvida börsdevisen är död.

Förespråkarna menar att det är förhastat att dra slutsatser utifrån ett år, som dessutom var ett år då många portföljer hade det tufft. Kritikerna menar att modellen är förlegad. Någonstans däremellan hittar man flera analytiker och strateger som menar att det är svårt att tro att bara räntor och aktier ska kunna ge avkastning, tillväxt och skydd mot inflation och nedgångar. De menar helt enkelt att man bör komplettera en strikt 60/40-portfölj, till exempel med råvaror och guld, för att få bättre spridning.

Wendy Lin, marknadsstrateg på Goldman Sachs, har också påtalat att det delvis handlar om att investerare måste anpassa sina förväntningar. Mellan 2011 och 2021 har den klassiska porföljen gett 11 procent per år i USA, en ”imponerande” årlig avkastning som inte kan ses som standard.

Börsdevisen att det är klokare att vara långsiktig än att försöka tajma marknaden är mindre kritiserad än de två tidigare börsdevisen. Om man kan tajma marknaderna är det förstås det mest lönsamma alternativet, men de flesta analytiker och bedömare tycks vara överens om att det är väldigt svårt. Att köpa billigt och sälja dyrt innebär inte bara att man behöver vara skicklig på att pricka in de bra börsdagarna, du måste också se de dåliga komma och lyckas undvika nedgångar. En annan sak som gör marknadstajming svårt är att bästa dagarna de senaste decennierna har inträffat under björnmarknader och några av de allra värsta dagarna har inträffat under perioder av tjurmarknad.

På Stockholmsbörsen har några av de bästa börsdagarna inträffat under brinnande finanskris och i coronakrisens början kom oväntade ljusglimtar på börsen. Den 24 mars 2020 steg börsen 7,4 procent. Bara tolv dagar tidigare inträffade en av de värsta dagarna, då Stockholmsbörsen föll tvåsiffrigt för första gången i modern tid – med 11,2 procent.

Amerikanska studier har visat att den som missar bara en handfull av de bästa dagarna får sin avkastning dramatiskt reducerad. För den som missat den bästa dagen årligen de senaste femton åren på Wall Street har avkastningen halverats.