Del 2: Strunta i magkänslan – gör din hemläxa

Människor är inte så ekonomikunniga som vi tror – inte ens de som borde vara det.

Anders Andersson är professor på Handelshögskolan i Stockholm och han har undersökt hur vi beter oss i ekonomiska frågor. Hans forskning visar med all önskvärd tydlighet att grundläggande ekonomiska kunskaper är undermåliga.

I en studie av människors ekonomiska kompetens hade många av deltagarna dubbelt så höga löner som den amerikanska snittinkomsten. Men resultaten var nedslående. Av finanscheferna och vd:arna var det inte ens en tredjedel som svarade rätt på alla fem frågor. På våningen under direktionsrummet var det knappt hälften.

Än värre var det med självbilden. De som presterade dåligt på testet hade generellt en bild av sig själva som finansiellt välverserade. Fenomenet kallas Dunning-Kruger-effekten som innebär att det är svårt för den som inte vet att veta att den inte vet.

– Förstår man inte området är det lättare att överskatta sin kunskapsnivå. Det leder till att man gör misstag, säger Anders Andersson.

Det blir inte bättre av att de som inte är medvetna om sin inkompetens också är mindre benägna att lyssna på råd.

När det gäller börsen är det bättre att få det ungefär rätt. Att försöka pricka helt rätt slutar oftast med att det blir precis fel. Tyvärr är det nog så att många av de mer aktiva privatspararna går bom på den punkten. Det menar Anders Rudolfsson, aktiemäklare på DNB, till Omni Ekonomi.

– Man vill investera som trappan upp till Lustiga huset på Gröna Lund – kliva på nästa steg när det är på väg upp. Men det är väldigt lätt att man åker ner igen och inte kommer med nästa trappsteg uppåt.

Det där har med psykologi att göra och vår tendens att slå logiska kullerbyttor vad gäller risk. När det lyser rött på börsen vågar vi inte gå in, och när det lyser grönt tror vi på fortsatt god stämning. Inte sällan agerar finansmarknaden tvärtom. Det finns i och för sig teorier om momentum som säger att börsen kan fortsätta på inslagen väg, men då är man ute på tunn is med dåliga odds.

– Det är svårt att ha en vettig strategi som har med tajming att göra om man är privatperson, säger Anders Andersson.

Sedan är det den där svårdefinierade magkänslan. Den finns ju inte på riktigt utan är ett hopkok av känslor, erfarenhet och kunskap. För den som saknar kunskap och erfarenhet blir magkänslan opålitlig. För den som inte vet att den inte har vare sig kunskap eller erfarenhet är den i princip irrelevant.

Andra vanliga misstag är en alltför koncentrerad portfölj och att man handlar för ofta, menar Anders Andersson. Courtage och andra transaktionskostnader äter gärna upp vinsten och många affärer ökar risken för att hamna snett i trappan på väg upp.

Många lyssnar dessutom gärna på andras goda råd. Släkt och vänner som gjort lukrativa kryptoaffärer eller självutnämnda experter på sociala medier kan verka lockande. Det är lätt att dra slutsatsen att det är så man ska göra för att tjäna pengar snabbt.

– Många är unga och många är män. Ett för högt självförtroende driver folk in i beteende som inte är rätt för ändamålet, säger Anders Andersson.

Män sparar och investerar mer på börsen, men faktum är att de kvinnor som investerar i regel har en högre avkastning. I vart fall hos Avanza. Under det starka börsåret 2021 var kvinnornas avkastning dubbelt så hög som männens hos nätmäklaren.

Avanzas privatekonom Felicia Schön konstaterar i ett blogginlägg att ett drömscenario vore om de båda grupperna kunde snegla lite mer på varandra. Männen kan sprida riskerna medan kvinnor borde investera mer och ta en gnutta större risk.

”Män har mycket att lära från kvinnors investeringsstrategier, samtidigt som kvinnor har mycket att lära från mäns investeringsbeteende också”, skriver hon.

Men proffsen då, de borde väl vara värda att lyssna på?

Njae, det är inte säkert. I en annan studie kom Anders Andersson och hans kollegor fram till att större delen av kursrörelsen kopplad till analyser redan hade skett innan klokskapen kom till den bredare marknadens kännedom. Anledningen kan dels vara att det är allmänt känd information som analysen baseras på, men också att den hamnar hos analyshusets större kunder som handlar på informationen först.

Vill man ha oddsen på sin sida så är det nog tyvärr tråkiga bolag, tålamod och kontinuerligt sparande som gäller, menar Anders Rudolfsson.

– Jag håller med sparekonomerna om att köpa hela tiden. Då är man med när det är lite sämre tider och man spär ut cykliskheten, säger han och slår ett slag för de stora investmentbolagen.

Men det kan ju vara lite roligt att hitta enskilda aktier också. Så vad ska man då leta efter?

Balansräkningen kommer efter resultaträkningen i delårsrapporterna, och de senaste åren har varit ett brutalt uppvaknande för de som inte orkade bläddra hela vägen ner dit.

Efter finanskrisen fram till pandemin räckte en analys av bolagens tillväxtutsikter och vinstutveckling ganska långt. Omvärldsfaktorer spelade så klart stor roll, men jämfört med det som skett de senaste fem åren var de en bris.

Att som privatperson göra en riskbedömning av global ekonomi och politik är i princip omöjligt. Proffsen försöker, men även de bommar grovt på den punkten.

Här gäller det att hålla det enkelt, tycker Anders Rudolfsson. Hans råd är att titta på värdering i form av framåtblickande p/e-tal och en kassaflödesmultipel. Den senare ger en indikation på bolagets förmåga att investera, klara konjunkturnedgångar och inte minst dela ut pengar. Investeringsprofilen Mohammed Salih tycker också att det är viktigt att blicka bortom siffran och förstå hur kassaflödet är uppbyggt – ”vad händer om?”.

Den tredje viktiga faktorn är skuldsättningen. För de stora bjässarna är det sällan ett problem, men för den som vill få in lite tillväxtbolag i portföljen är det viktigare. Men att förstå skuldsättning är inte helt lätt. Vad bolaget har för investeringsbehov, hur skulderna är strukturerade och med vilka löptider är viktiga men svårpenetrerade frågor.

De hänger dessutom ihop med bolagets finansiella mål och verksamhet. Varianterna på nyckeltal för skuldsättning är många, men någon form av uppfattning måste man ändå skaffa sig, menar Rudolfsson.

Hans sammanfattande tips: Välj bolag med relativt låga p/e-tal, bra kassaflöde och som har en bra utdelningshistorik.