Därför får du inte ta helg på torsdag

100 procents lön, 80 procents arbetstid, och 100 procent av produktiviteten.

Det är modellen i de återkommande experiment med arbetstidsförkortning som Portugal lanserade för ett par år sedan.

Det är alltså inte välgörenhet det är frågan om: tanken är att de anställda ska få lika mycket gjort, även om de går ned i tid.

39 företag deltar. Det är ingen stor del av arbetsmarknaden, förstås. Men experimentet i Portugal är på inget sätt unikt.

De senaste sjuttio åren har otaliga försök med förkortad arbetstid genomförts, på initiativ av allt från privata företag till stater, men det senaste åren har takten ökat kraftigt.

För den som följer medierapporteringen verkar resultaten ofta översvallande positiva.

Det största avslutade projektet hittills genomfördes i Storbritannien under 2022.

61 företag deltog, och över 90 procent av dem säger att de planerar att fortsätta med fyradagarsveckor. 71 procent av de anställda uppgav att deras livskvalitet hade förbättrats.

Till det kommer också färre sjukdagar och mindre stress, men mest intressant är kanske vad som hände i delårsrapporterna: nästan samtliga företag kunde visa att vinsterna gått upp, snarare än ned.

– Alla är fokuserade, alla vet vad de ska göra, alla är utvilade, sa Kathy Wainwright, som driver en restaurang som deltog i försöket, till PBS.

Den rapport som visat alla de positiva siffrorna har dock fått kritik, eftersom den finansierats av en grupp som bedriver opinionsarbete i syfte att införa en kortare arbetsvecka.

– Jag får en känsla av att de har lite okritisk inställning. Jag undrar om de var intresserade av att hitta brister, sa stressforskaren Göran Kecklund till SVT apropå rapporten.

Det finns gott om företag som på egen hand infört en fyradagarsvecka, både i Sverige och utlandet. Men de utgör en försvinnande liten del av arbetsmarknaden.

Och exempel på bredare permanenta satsningar är ovanligt.

I höstas trädde en lag i kraft som ger alla belgare rätt att jobba fyra dagar i stället för fem om de hellre vill det. Men bara om de jobbar längre dagar – och gör lika många timmar totalt.

Sedan femtiotalet, när de flesta länder i Europa gick över till fem i stället för sex dagars arbetsvecka, har det diskuterats om – och när – veckan ska förkortas ytterligare.

Finlands före detta premiärminister Sanna Marin sa till exempel innan hon tillträdde att hon ville se både en sextimmarsdag och fyradagarsvecka.

I Spanien investerade regeringen motsvarande 500 miljoner kronor i ett försök med fyradagarsvecka 2021 – något som väckte hård kritik i det krisdrabbade landet.

Problemet är förstås i första hand att det kostar pengar. I andra hand finns det heller inga garantier för att alla jobbar effektivare bara för att de jobbar mindre.

– Utan en femte dag att komma ikapp med jobbet är det ofta stressigare under veckorna nu för att få till den längre helgen, säger Laura Waterwhite, mellanchef på ett välgörenhetsföretag i London som deltog i den stora brittiska studien, till BBC.

Det dröjer nog. Det har visserligen genomförts experiment med arbetstidsförkortning även i Sverige. Bland annat för sjuksköterskor inom vården, där regioner och kommuner mer eller mindre desperat försöker hitta sätt att få människor att både välja yrket, och stanna kvar inom det.

Redan 2022 röstade Kommunal, det största fackförbundet inom LO, på sin kongress för att förbundet skulle driva frågan om en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön för alla i hela Sverige.

I den övergripande organisationen LO har arbetstidsförkortningen varit en stridsfråga. Vid den senaste kongressen beslutade man att förbundet skulle prioritera arbetstidsförkortning i kommande förhandlingar med arbetsgivarsidan. Somliga ville att LO skulle gå längre och arbeta för att regeringen lagstiftar om kortare arbetstid – men det förslaget röstades ned.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har båda lagt fram förslag om kortare arbetstid. Även Socialdemokraterna kan vara på väg åt det hållet.

I det förslag till nytt partiprogram som S tagit fram slår man fast att man vill att ökad produktion ska omsättas i ”ökad levnadsstandard och kortare arbetstid.”

Hur det ska gå till förtydligas dock inte. S, MP och var drygt 40 procent av mandaten tillsammans. På den borgerliga sidan av riksdagen är motståndet tämligen kompakt.

Om inte nyhetsartiklar, glädjesiffror och partier utan majoritet kan få regeringar och företag att ändra sig är det möjligt att kriser kan det. I Sverige användes faktiskt arbetstidsförkortning på bred skala för att möta en samhällsutmaning för bara några år sedan.

Under coronapandemin införde regeringen ett stöd för så kallad korttidspermittering. Det innebar att företag kunde låta anställda gå ned i arbetstid utan att gå ned i lön. Det med stöd av staten.

Arbetstidsförkortning har också nämnts som en möjlig lösning på de stora omvälvningar av arbetsmarknaden som somliga spår kommer bli följden av utvecklingen av AI. En kortare jobbvecka skulle då kunna vara ett alternativ till stora uppsägningar.

– Vi skulle kunna öka vårt välbefinnande och vi skulle kunna ha mer fritid. Vi skulle lätt kunna gå över till en fyradagarsvecka, har Christopher Pissarides, ekonom och specialist på automatisering som vunnit ekonomipriset till Alfred Nobels minne, sagt till Time appropå AI.