Hem
Utvecklingen av AIFörklaring

AI skulle bota cancer – men i stället skriver den mejl

Demis Hassabis, vd på Deepmind. (Alastair Grant / AP)

AI skulle bota cancer, lösa klimatkrisen och förändra världen. I stället bygger vi chattbotar och mejlassistenter.

Nu säger Deepmind-chefen Demis Hassabis rakt ut att utvecklingen inte riktigt blev som han tänkt sig.

Hans kommentar väcker en större fråga: går AI-miljarderna till rätt saker?

Vad menar Hassabis med att AI hamnat fel?

Deepmind-chefen Demis Hassabis hade hellre använt AI för att utveckla botemedel mot cancer, än att att bygga chattbotar till konsumenter. 

– Det här är inte vad jag drömde om i början, säger han i podcasten Huge.

Efter att Open AI släppte Chat GPT förändrades spelplanen snabbt. På Google utlystes ”code red” och Hassabis fick ansvar inte bara för forskning - utan också för bolagets konsumentprodukter.

– AI-labben tvingades in i en tuff kommersiell kapplöpning, säger Hassabis.

– Hade jag fått som jag velat skulle AI främst användas till att bota sjukdomar och hitta nya energikällor. Nu blev det inte så.

Demis Hassabis i podden Huge

Finns det något bra med AI-kapplöpningen?

Han ser trots allt fördelar med kapplöpningen.

Konkurrensen mellan bolagen – och den geopolitiska pressen, där USA inte vill halka efter Kina – driver utvecklingen framåt i rasande fart.

– Det går med ljusets hastighet nu, säger han.

Utvecklingen har också blivit mer tillgänglig. Nya modeller når snabbt användare över hela världen, i stället för att stanna i forskningslabben.

Och först när miljontals människor använder tekniken testas den på allvar. Det är en ”demokratisering” av AI, menar Hassabis.

Demis Hassabis Deepmind är ett av världens mest framgångsrika AI-labb. Företaget såldes till Google 2014 med löfte om stora resurser till AI-forskningen. (Alastair Grant / AP)

Var är ”Chat GPT-ögonblicket” för cancer?

Samtidigt har det inte blivit som Deepmind-chefen hoppats.

Verktyg som skriver kod, genererar bilder eller gör kontorsarbetet smidigare med hjäp av AI-agenter dominerar nyhetsflödet.

Så var finns AI:ns “Chat GPT-ögonblick” för cancer? Och går pengarna verkligen dit de borde?

Alla delar inte bilden av att AI-pengarna går ”fel”.

Jai Das, partner på riskkapitalbolaget Sapphire Ventures, menar att satsningarna på de stora problemen finns – men att de tar längre tid.

– Den typen av genombrott tar tid. Titta på solenergi och elbilar – för tio år sedan var det marginellt, i dag är det överallt, säger han till Omni.

Titta på solenergi och elbilar – för tio år sedan var det marginellt, i dag är det överallt, säger Jai Das till Omni. (Sue Ogrocki / AP)

Samma sak gäller medicin.

Han lyfter fram AI-genombrott inom proteinforskning – där teknik från Google Deepmind belönats med Nobelpris.

– Pratar du med läkemedelsforskare säger de att det här förändrar allt. Men det är inget som märks i vardagen ännu.

En förklaring är, enligt honom, att de här framstegen sker längre från konsumenten.

Medan chattbotar och AI-verktyg syns direkt i människors arbetsliv, utvecklas medicinska och klimatrelaterade lösningar i bakgrunden – ofta med längre tidshorisonter.

– Det pågår mycket mer än folk tror. Men det är inte lika synligt.

Demis Hassabis tar emot Nobelpris av kung Carl Gustaf i Konserthuset i Stockholm. (Pontus Lundahl/TT / TT Nyhetsbyrån)

Varför hörs det inte om satsningarna?

Här är svaret mer krasst.

– Vi investerar där vi har expertis, säger Jai Das.

Bolag som Sapphire fokuserar på företags- och konsumentnära teknik – inte på bioteknik eller klimatlösningar, där helt andra typer av fonder dominerar.

Globalt har investeringarna i AI rusat de senaste åren – med hundratals miljarder dollar som pumpats in i allt från forskningslabb till snabbväxande startups.

Och tempot är högt. Kapitalet ska ut – snabbt. Det har skapat något som flera investerare beskriver som en guldrush.

– Mycket kapital har gått till bolag som lovat mycket – men inte levererat, säger Nikhil Choudhary, managing partner och investerare på riskkapitalbolaget Nirman Ventures till Omni.

Investeringar i AI

År 2025 gick över hälften av allt riskkapital globalt till AI-bolag.

Totalt handlade det om 61 procent – motsvarande 258,7 miljarder dollar av de 427,1 miljarder dollar som investerades.

Det är en fördubbling jämfört med 2022, då andelen låg på 30 procent.

Samtidigt har investeringarna i generativ AI ökat kraftigt.

Källa: OECD

När går miljarderna till fel saker?

En kategori handlar om bolag som ”AI-tvättar” sina produkter för att framstå som mer avancerade än de är.

En annan är så kallade ”AI-wrappers”.

Det är bolag som bygger tjänster ovanpå existerande modeller – ofta från Open AI eller Anthropic – och paketerar dem som egna produkter. Det kan fungera – men innebär också att affären vilar på någon annans teknik.

– Den typen av bolag har investerare blivit mer skeptiska till, säger Nikhil Choudhary.

Efter en period där pengar flödat fritt börjar marknaden bli mer selektiv.

– För varje år förstår vi mer om vad som faktiskt fungerar.

Nikhil Choudhary (Katarina Andersson)

Vilken är nästa våg?

Choudhary satsar på det han kallar nästa våg: fysisk AI – teknik som kopplar AI till den verkliga världen, som robotik och autonoma system. Och han har en enkel regel när det gäller satsningarna.

– Jag investerar inte i entreprenörer jag inte gillar på djupet. Det här är en förtroendebransch, säger han.

– Det är som ett äktenskap utan äktenskapsförord.

De bolag som faktiskt kan lösa de stora problemen har fortfarande framtiden för sig, menar Nikhil Choudhary.

Frågan är bara hur lång tid det tar innan det faktiskt märks.

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen