Hem
Turbulensen i Stegra Förklaring

Krisen kommer till Boden – är Stegra på väg att krascha?

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) besöker kärnkraftverket Forsmark 3. Vid full produktion beräknades Stegras fabrik dra el motsvarande två fullskaliga kärnkraftreaktorer. (Christine Olsson/TT / TT Nyhetsbyrån)

Skellefteå lever i efterdyningarna av Northvolts spektakulära fall. 15 mil längre norrut håller Boden andan när Stegra och kommunen har satsat huset på det oprövade gröna stålet.

Signalerna har varit illavarslande länge men nu har bolaget utan förvarning kastats in i en allvarlig kris.

Vad händer, överlever Stegra, och är det staten som satt in dödsstöten?

Är Stegra på väg att gå omkull?

Olyckskorparna kan ha helt rätt när de säger att verksamheten är ekonomiskt dödsdömd. Men det lär samtidigt ta tid innan Stegras hisnande 75 miljarder kronor i insamlat kapital tar slut, skrev Omni så sent som i november i fjol.

– De 75 miljarderna är tänkta att räcka fram tills vi blir lönsamma själva 2028, sa Stegras vd Henrik Henriksson då till DI Weekend.

Det blev ord med ett kort bäst före-datum. De senaste månaderna har Stegra bränt 3 miljarder kronor i månaden. Nu har långivare börjat knorra och slutar de att låna ut till Stegra kan bolaget få slut på pengar inom två månader, uppger källor för Financial Times.

Stegras finansiering

Av de 75 miljarderna som tidigare ansågs behövas kom 24 miljarder kronor från ägarna. 4 miljarder kronor var bidrag från svenska staten och EU. Resten, en betydande del, var lån där 13 miljarder kronor garanteras av svenska staten genom Riksgälden. Det nya budet är att Stegra behöver minst 85 miljarder kronor.

Vad är lösningen?

Planen är att ta in tio färska miljarder från befintliga ägare och långivande banker. Att detta räcker är däremot inte säkert och det förs redan diskussioner om ytterligare tillskott längre fram, skriver SvD.

Budet har redan sockrats rejält och detta sker genom att eventuella nya investeringar blir mer värda än tidigare investeringar.

Rent krasst betyder detta att om någon av de nuvarande storägarna nu inte går in med mer pengar så kommer deras ägande i Stegra att falla kraftigt.

– Ägarna har börjat acceptera att de nästan säkert kommer att utraderas, säger en av Financial Times källor.

Januari 2024 – Stegras VD Henrik Henriksson presenterar att företaget nu säkrat lånefinansieringen. (Pontus Lundahl/TT / TT Nyhetsbyrån)

En klar varningsflagga är ägarnas olust att fortsätta investera i Stegra, trots det sockrade budet. Bland annat avvaktar Kinnevik.

Den största ägaren, profilen Harald Mix som också var tongivande i Northvolt, klev i dagarna av från posten som Stegras ordförande. Hans största investeringsbolag Vargas kommer enligt EFN inte att delta i den nya investeringsrundan och hans ägande kommer nu att rasa.

Enligt färska uppgifter till SvD kommer däremot Al Gores fond Just Climate att delta och därigenom bli ny största ägare.

Järnsvamp. (Adam Sundman/SvD/TT / SVENSKA DAGBLADET)

Vad görs egentligen i Boden?

Det byggs en hel produktionsapparat för så kallat grönt stål. Bolaget som ska göra det är H2 Green Steel som nyligen bytte namn till Stegra.

Likheterna med Northvolt är flera. Riskkapitalisten Harald Mix är alltså ägare i båda bolagen och likt Northvolt har man startat från noll. Stegra har också tagit mångmiljardlån och ordrar från kunder innan det finns någon produktion.

Precis som i Skellefteå har kommunen storsatsat med egna investeringar. Kommunen har hittills lånat 1,6 miljarder kronor, rapporterar Aftonbladet.

De närmsta åren ska lånen växa till 2,3 miljarder kronor, berättade kommunalrådet Claes Nordmark (S) förra sommaren till P4 Norrbotten.

De planerade lånen motsvarar cirka 80 000 kronor per person i Boden som i dag har omkring 28 000 invånare.

Det finns skillnader mot Northvolt. När Northvolt expanderade och påbörjade flera fabriker runt om i världen innan den i Skellefteå ens fungerade så har Stegra fokuserat på just Boden. (Pontus Lundahl/TT / TT Nyhetsbyrån)

Stegras gröna stål

Först blir gruvornas järnmalm pellets och sedan ska den bli råjärn. Processen är flertusenårig. Malmen hettas upp i en masugn – rent järn smälter vid 1 538 grader – och reagerar med någon typ av kol så att syret försvinner och malmens järnoxid blir råjärn.

I dag används så kallad koks i masugnarna. En del kol (C) och två delar syre (O) slås ihop och blir CO₂. Det är alltså biprodukten – växthusgasen koldioxid och dessutom enorma mängder av den.

Stegra ska i stället använda vätgas (H). Då blir biprodukten två delar väte och en del syre som har den välkända kemiska beteckningen H₂0, alltså vanligt vatten. Och ut kommer förstås också råjärn, som i det här fallet kallas järnsvamp.

Men vätgasen som behövs kan inte utvinnas som andra bränslen. För att framställa vätgasen ska Stegra också bygga en anläggning för elektrolys som bryter upp vatten till väte. Vattenmolekyler delar inte gärna på sig så det är en process som kräver enorma mängder el.

I det sista steget blir råjärnet det smidbara och hårda stålet, och även det kräver värme och en ugn. I Boden var planen att den här ugnen skulle vara elektrisk och inte drivas av fossila bränslen. Stegra backade från detta redan 2022 och planerar i stället att använda fossil naturgas i det här steget fram till 2045.

Delstatliga Hybrit ska också göra järnsvamp med vätgas. Provanläggningen i Luleå har fått många celebra besök. På bilden syns USA:s utrikesminister Antony Blinken, energi- och näringsminister Ebba Busch, EU:s kommissionär för handel Valdis Dombrovskis, EU:s kommissionär för konkurrenskraft Margrethe Vestager, USA:s näringsminister Gina Raimondo, EU:s kommissionär för inre marknad Thierry Breton och USA:s handelsminister Katherine Tai. (Jonas Ekströmer/TT / TT Nyhetsbyrån)

Vad är utmaningarna?

Northvolt fick problem med beprövad teknik. Stegra ska lyckas med något som inte gjorts tidigare i industriell skala och slutprodukten får inte bli absurt dyr.

Stegra grundades så sent som 2020 och tidsplanerna har skjutits upp flera gånger. Den beräknade kostnaden har också rusat – från början var den mer måttliga 25 miljarder kronor.

Ett annat problem har varit elen. El för den första fasen ska nu vara ordnad men fullt utbyggd ska Stegras anläggning i Boden enligt en tidigare beräkning sluka hela 11 procent av Sveriges elproduktion.

Ett tredje problem har varit själva järnet eftersom Stegra inte lyckades komma överens med statliga gruvjätten LKAB. Det löstes initialt genom att järnmalm skulle importeras från Brasilien och Kanada.

Alla målar däremot inte läget i nattsvarta färger.

– Det finns ett stabilt case här, en grund för att ta in pengar, som inte fanns i Northvolt, säger en långivare till Financial Times.

Boden centrum. I somras kom Stegra överens med LKAB om provleveranser av järn så det bekymret kan vara på väg att lösas. (Andreas Sjölin / TT / TT Nyhetsbyrån)

Ska inte LKAB göra eget råjärn med väte?

Jo, det är projektet Hybrit. Helstatliga gruvjätten LKAB är med. Helstatliga eljätten Vattenfall är med. Och ståljätten SSAB, med visst statligt inslag, är med.

Men förra året meddelade LKAB att delen i Kiruna skjuts upp och inte kommer igång i slutet av 2030-talet som tänkt. Bland annat handlar det om tillgången på el.

– Det kommer att behövas mycket och frågan är hur fort vi når dit. Vi kan konstatera att under de här senaste tre fyra åren har det inte gått fort, sa vd:n Jan Moström till Dagens industri.

LKAB ska också fokusera på att öka produktionen från nya fyndigheter. (Jonas Ekströmer/TT / TT Nyhetsbyrån)

Motarbetas Stegra av svenska staten?

Det kan konstateras att statliga LKAB inte ville leverera järnmalm. Statliga Vattenfall nekade dessutom el till nästa fas i Stegras stålverk och gav i stället effekten till delstatliga SSAB.

Men Stegra har också stoppats från politiskt håll. 1,65 nära på utlovade miljarder i statsstöd blockerades i sista stund av regeringen, rapporterade Dagens industri i april.

Sverigedemokraterna ville helt enkelt inte dela ut till synes öronmärkta pengar till Stegra och fick igenom en skriftlig överenskommelse mellan Tidöpartierna.

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen