Därför riskerar attackerna mot gasanläggningar att bli hela världens kris

Den här veckan har inneburit en tydlig eskalering i Irankriget. Varningarna för en energikris, och därefter en ekonomisk kris, har blivit starkare för varje dag.

Under onsdagen bombade Israel det iranska gasfältet South Pars, vilket tillsammans med Qatars intilliggande North Dome utgör världens största fossilgasfält. Några timmar senare träffades Qatars viktigaste energihamn Ras Laffan av en iransk ballistisk robot.

USA och Israel har tidigare avhållit sig från attacker mot iransk energiproduktion av rädsla för att Iran ska svara med att bomba olje- och gasanläggningar i Gulfstaterna.

Nu är handsken kastad. Efter attacken på South Pars gick Iran ut med en lista på olje- och gasanläggningar i Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Qatar som man nu betraktar som ”legitima mål”. Talmannen Mohammad Bagher Ghalibaf förklarade att konflikten har nått en ny nivå och att Irans inställning nu är ”öga för öga, tand för tand.”

Priset på den så kallade Nordsjöoljan steg runt fem procent på torsdagsmorgonen till 113 dollar per fat. Det låter kanske inte som så mycket men ska ses mot bakgrund av att priset nu gått upp runt 50 procent sedan Irankriget inleddes den 28 februari.

Samtidigt rusade gaspriset i Europa med 30 procent för att sedan falla tillbaka något. Börser över hela världen lyser rött.

Qatar är den näst största exportören av LNG, alltså fossilgas i flytande form, i världen och Asiens största leverantör. Energikrisen vid Persiska viken är således hela världens huvudvärk. En surrande iransk drönare den ena dagen kan leda till slagsmål om gasol i den indiska delstaten Uttar Pradesh den andra.

Irankriget har bara pågått i tre veckor men följderna är redan konkreta hundratals mil bort. I Thailand har nyhetsankare kastat av sig kavajen efter påbud från regeringen att minska användningen av luftkonditionering. I Filippinerna jobbar statligt anställda fyradagarsveckor för att minska energianvändningen.

Nyhetsbyrån Bloomberg varnar för att bristen på LNG riskerar att bli den värsta krisen av alla. I länder som Japan, Thailand, Pakistan och Bangladesh kommer en tredjedel av elproduktionen från LNG. Utan gas måste kraftverk bromsa produktionen och gödsel- och textilfabriker stänga.

En sådan kris kommer att slå även mot Europa. Visserligen får Europa bara sju procent av sin fossilgas från Qatar, men en allmän brist slår hårt mot priset i en tid då Europas lager av fossilgas är på rekordlåga nivåer och måste fyllas på till nästa vinter.

– Europa kommer att behöva fylla på sina lager, och det gäller även Asien. De kommer därför att konkurrera om tillgången, vilket sannolikt kommer att driva upp priserna, säger råvarureportern Matthieu Favas till BBC.

Även om Irankriget skulle ta slut i morgon riskerar följderna att vara i månader, i värsta fall i flera år. Gasanläggningen i Ras Laffan har tagit flera år att bygga upp till en kostnad av tiotals miljarder dollar. Ägaren Qatar Energys vd Saad al-Kaabi säger till Reuters att nästan en femtedel av anläggningens kapacitet kan vara utslagen i flera år framöver.

– Jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att Qatar skulle attackeras av ett land av muslimska bröder under ramadan, säger al-Kaabi.

Han tillägger att bolaget kommer att avbryta avtal med Kina, Italien, Belgien och Sydkorea med hänvisning till force majeure. Reparationerna väntas ta tre till fem år.

Wall Street Journals utrikeschef Yaroslav Trofimov har en inte fullt lika dyster syn på framtiden. Lärdomar från Ukrainakriget ger domedagsprofeterna fel, hävdar han.

”Ryssland har, under sanktioner och utan tillgång till västs reservdelar och teknologier, mer eller mindre lyckats mildra effekterna och reparera det mesta av skadorna. Gulfstaterna kan med alla sina resurser åtgärda problemen oändligt mycket snabbare.”

Donald Trump tog omedelbart sin hand från Israels attack på South Pars.

”USA visste ingenting [...] Israel kommer inte att genomföra fler attacker”, hävdade presidenten på sin egen plattform Truth Social. Han la samtidigt till att USA kommer att ”spränga sönder hela gasfältet” om Iran attackerar Ras Laffan igen.

Enligt uppgifter till Axios stämmer Trumps påståenden inte med verkligheten. Såväl israeliska som amerikanska källor med insyn uppger att presidenten informerades och gav grönt ljus till Israels planer.

”Efter att iranierna hämnades, bytte Trump kurs”, skriver sajtens reporter Barak Ravid.

Hur det än ligger till med den saken är kriget nu inne i en ny fas som riskerar att få stora följdverkningar på världsekonomin. Det finns inte heller några tecken på att kriget snart är över; Pentagon uppges be den amerikanska kongressen om 200 miljarder dollar för att finansiera Irankriget. Det är mycket möjligt att den siffran blir ännu högre.

– Det kostar pengar att slåss mot skurkar, sa försvarsminister Pete Hegseth på torsdagen.