Kaoset på energimarknaden och åtstramningen av penningpolitiken bidrar till att trycka upp inflationen till den högsta nivån sedan 1991. Kraftiga uppgångar och ”ofantliga svängningar” noteras i stort sett för alla priskategorier, säger ekonomer till Omni Ekonomi.
– Det är kort sagt en riktigt elak inflationstrend vi är inne i, och den viker inte i närtid, säger Anders Nordberg, seniorekonom på Länsförsäkringar.
Efter dagens utfall är det solklart att Riksbanken kommer trappa upp höjningstakten, enligt Nordberg. Han räknar med trippelhöjning av räntan både i nästa vecka och i november, och får medhåll av Swedbank-ekonomen Maria Wallin Fredholm.
Först efter nyår väntas inflationen svalna, bedömer Handelsbankens seniorekonom Johan Löf.
”Det beror på stigande elpris och ränteuppgångar. Både kaoset på Europas energimarknader och den upptrappade åtstramningen av penningpolitiken bidrar till att trycka upp inflationen. Men man ska inte heller underskatta bredden i inflationsuppgången. Även kläder, restaurang, och mat bidrog. Det är kort sagt en riktigt elak inflationstrend vi är inne i, och den viker inte i närtid.”
”Ja inflationen kom in något högre än marknadskonsensus, men något lägre än vad vi hade räknat med i vår prognos. Jämfört med vår prognos var det ett antal undergrupper som överraskade lite på nedsidan – framförallt paketresor, beklädnad och livsmedel. Men själva uppgången mellan juli och augusti förklaras ju främst av ytterligare högre elpriser.”
”Det är kraftiga uppgångar och ofantliga svängningar inte bara i elpriserna, utan i stort sett för alla priskategorier. Den här gången var utfallet i linje med vår prognos, men det var ovanligt stor spridning bland prognosmakare – vilket inte är underligt i denna volatila miljö. Att inflationen fortsatt överraska senaste tiden, till exempel jämfört med Riksbankens prognos, handlar till viss del om elpriset, men i högre grad om högre underliggande inflation.”
”Det är mycket svårt att säga eftersom det till stor del beror på utvecklingen av energipriserna. Men om vi lyfter blicken och ser ut över världen finns det faktiskt visst hopp. Vi ser minskande problem med flaskhalsar, och råvarupriser har sjunkit markant till följd av den globala avmattningen. Tillsammans med en rejäl åtstramning borde det skapa en betydligt lugnare inflationstakt under nästa år. Men man kan inte räkna med att inflationen återvänder till tidigare nivåer, utan vi kommer få leva med en hög inflationstakt ett bra tag till.”
”Vi räknar med att inflationen, mätt som KPIF, toppar i november lagom till jul. Men även om ökningstakten väntas komma ner ganska snabbt under loppet av nästa år, på grund av så kallade baseffekter i och med att jämförelsetalen från tidigare i år är höga, ser vi ju alltjämt stigande priser. Givet att vi får rätt i vår prognos väntas KPIF-inflationen komma ner under 2 procent under hösten nästa år, medan KPIF rensat för energipriser väntas ligga fortsatt över 2 procent.”
”Efter nyår kommer troligen en vändning – för det talar till exempel lägre priser på vissa råvaror, frakter och insatsvaror – men hur mycket inflationen svalnar är osäkert. Inflation är en trögrörlig process och vissa drivkrafter stärks fortfarande, samtidigt som det finns risk för en spiral där löner och priser driver upp varandra. Vi räknar med att inflationen blir så hög som 6 procent nästa år och närmar sig tvåprocentsmålet först 2024.”
”Avgörande skulle jag säga. Redan innan dagens besked lutade det åt att vi borde få en upptrappad höjningstakt, och nu är det solklart. Vi räknar med 0,75 procentenheters höjning både i september och november, det är rimligt att räkna med att även slutpunkten på räntebanan höjs upp till nära 3 procent, och att den nivån nås under 2023.”
”Dagens siffra innebär att gapet mellan inflationsutfallen och Riksbankens prognoser ökar ytterligare, så det ändrar inte vår syn på att Riksbanken kommer att fortsätta höja styrräntan i rask takt i höst. Vår prognos är därmed oförändrad, med två höjningar om vardera 75 räntepunkter under hösten och sedan ytterligare 25 räntepunkter i februari.”
”Den är nog inte avgörande. Redan efter den höga julisiffran sa Stefan Ingves att deras prognos var överspelad och signalerade snabbare räntehöjningar. Dagens siffra förvärrade inte läget markant. Vi blickar i stället mot morgondagens inflations- och löneförväntningar från arbetsmarknadens parter. Om vi ser en kraftig uppgång där kan det bli tal om flera 75-punkters höjningar i följd från Ingves och hans kollegor.”