Tullarna – här är vad som (faktiskt) skett

I slutet av januari svärs Donald Trump återigen in som president i USA. Redan i höstens valrörelse lovade Trump att införa nya tullar och nämnde bland annat generella strafftullar mot alla länder på mellan 10 och 20 procent och upp till 60 procent mot kinesiska varor. Redan första dagen i Vita huset presenterades ett memorandum där administrationens handelsprioriteringar publiceras under rubriken ”America First trade policy”.

Knappt två veckor gammal på posten som president deklarerar Donald Trump att han kommer att införa tullar mot grannarna Kanada och Mexiko samt höja de mot Kina. Redan tre dagar senare ska 25-procentiga tullar införas mot grannländerna och tullar på 10 procent mot Kina med motiveringen att länderna tillåter drogen fentanyl och migranter att strömma in till USA.

Kanada kommer genast med mothugg och presenterar lika höga hämndtullar på bland annat vissa livsmedel, alkohol, kläder och papper.

Bara dagar senare skriver dåvarande premiärminister Justin Trudeau på X att USA skjutit upp tullarna mot Kanada i 30 dagar. Detta efter att Kanada lovat att stärka upp gränsen och punktmarkera smugglingen av fentanyl.

Senare under dagen pausas också tullarna mot Mexiko i en månad, vilket bekräftas både av president Claudia Sheinbaum och Vita huset. Mexiko har i utbyte lovat att skicka 10 000 fler soldater till USA-gränsen.

Medan tullarna mot Kanada och Mexiko skjutits upp i grevens tid träder de 10-procentiga tullarna mot Kina i kraft vid midnatt natten till den 4 februari. Strax efter meddelar Kina flera hämndaktioner, bland annat egna tullar på mellan 10 och 15 procent mot en rad amerikanska varor som kommer att träda i kraft en dryg vecka senare.

Ombord på Air Force One på väg till Superbowl meddelar Donald Trump att han avser införa 25-procentiga tullar på all import av stål och aluminium. Tullarna ska träda i kraft den 12 mars.

Några dagar senare, den 13 februari, publicerar Vita huset en lång rad dokument där administrationen lägger fram en plan för att motverka icke-ömsesidiga handelsavtal.

Vita huset släpper en presidentorder där handelsdepartementet ska genomföra en undersökning för att se om import av koppar kan utgöra ett hot mot den nationella säkerheten i USA.

Några dagar senare utfärdas en presidentorder där handelsdepartementet får i uppgift att undersöka om import av timmer och virke kan utgöra ett hot mot USA:s nationella säkerhet.

Samtidigt publiceras en separat order där Vita huset uppmanar både inrikes- och jordbruksdepartementen att utforma nya riktlinjer för mer inhemsk produktion av timmer.

Tullarna som skjutits upp mot Kanada och Mexiko träder nu i kraft samtidigt som de mot Kina höjs till 20 procent. För Mexiko införs en generell tull på 25 procent, medan kanadensisk olja och energi straffas med 10 procent medan resterande varor får tullar på 25 procent.

Kanada är inte sena med att svara med lika höga tullar på en lång rad amerikanska varor. Tullar man varnat för att införa redan i februari på varor som alkohol, kläder och vitvaror.

Även Kina ger en tillbakakaka och meddelar att man kommer införa svarstullar på en lång rad amerikanska importvaror, i synnerhet olika jordbruksprodukter. Peking meddelar också att tio amerikanska bolag läggs till på en lista över ”opålitliga företag”.

Efter lite rykten och mutter – och kraftiga rörelser på marknaden – bekräftar Trump att tullarna mot Mexiko och Kanada skjuts upp ytterligare en månad till 2 april. Alla varor som ingår i handelsavtalet mellan de tre länderna, USMCA, ska undantas från de 25-procentiga tullarna. Det innebär att nära alla handelsvaror undantas.

Kanadas finansminister skriver på X att landet därmed också skjuter upp sin andra tullsalva mot USA till början av april.

När de amerikanska 25-procentiga tullarna på stål och aluminium träder i kraft är inte Kanada sena med att ge svar. Bland annat inför man lika stora 25-procentiga tullar på stål-, aluminium och andra amerikanska varor.

Även EU-kommissionen vaknar till och presenterar hämndtullar i en tvåstegsplan. Den ena delen skakar liv i ett gammalt tullpaket, medan man flaggar för att införa ytterligare åtgärder mot import av amerikanska varor.

Efter att Trump flaggat på sociala medier kommer det en presidentorder där länder som köper olja eller gas från Venezuela ska betala tullar på 25 procent vid all handel med USA. Tullarna träder i kraft 2 april.

Orsaken är enligt presidenten att Venezuela i hemlighet skickat ”tiotusentals kriminella” till USA, samt att landet varit ”fientligt”.

På en pressträff i Vita huset meddelar Donald Trump att tullar på 25 procent införs mot alla fordon tillverkade utanför USA. Enligt Trump kommer ordern leda till ”enorm tillväxt” i landets bilindustri.

Tullarna gäller också bildelar som tillverkats utanför USA, men själv tillägger Trump att tillverkare som producerar sina bilar i landet inte kommer att drabbas. Även de här tullarna väntas träda i kraft 2 april.

I vad Donald Trump döpt till ”befrielsedagen” presenteras en lång rad tullar från Vita husets rosenträdgård. Tullarna är ”ömsesidiga” och riktade mot i princip hela världen. Bland annat kommer tullarna mot EU landa på 20 procent, de mot Indien på 26 procent och de mot Kina höjs med 34 procent med start 9 april. En 10-procentig bastull mot alla importer träder i kraft redan 5 april.

Under pressträffen uppger presidenten också att biltullarna från slutet av mars kommer att börja gälla från och med 3 april.

Trumps motivering är att handelunderskott är både ett ekonomiskt problem och en ”nationell nödsituation”.

Bara dagar efter Trumps hittills största tullsalva går Kina till motattack. Från och med den 10 april kommer Peking att införa tullar på 34 procent mot alla amerikanska varor och därmed matchas tullsatsen med USA:s.

Kina meddelade också att man kommer att begränsa exporten av vissa sällsynta jordartsmetaller samt lagt till ytterligare 11 amerikanska bolag på en lista över ”opålitliga företag”.

Morgonen den 9 april införs tullarna mot Kina och EU, tillsammans med ytterligare nära 60 länder. Senare samma dag kommer en vändning som skapar glädjefnatt på börsen.

Trump pausar handelstullarna i 90 dagar med omedelbar verkan, skriver han på Truth Social. Det gäller alla länder förutom Kina – som i stället får höjda tullar till 145 procent. Trump förtydligar att ”pausen” innebär att tullar mot andra länder kommer ligga på 10 procent.

Efter Trump meddelat sin tullpaus är EU inte sena på bollen. Redan vid lunchtid dagen efter meddelar unionen att man kommer matcha USA:s paus på 90 dagar eftersom man vill ge ”förhandlingarna en chans”.

Några dagars förvirring och sen förtydligade Vita huset: Tullarna mot Kina ligger på hela 145 procent om alla räknas samman. Det siffran var högre än de flesta trott och Kina var inte sena att syna USA:s utspel – en gång till.

Tullarna som senast låg på 84 procent höjs nu till 125 procent. Kinas finansdepartement är heller inte sena på att kalla Trumps höjning för ”ensidig mobbning”.

USA inför undantag för ett 20-tal importvaror – däribland datorer, smarttelefoner och utrustning för halvledartillverkning, uppger landets tullmyndighet. Undantagen gäller de så kallade ömsesidiga tullarna. Beskedet är en lättnad för Apple, vars storsäljare Iphone produceras i Kina – men en kortvarig sådan.

USA:s handelsminister Howard Lutnick förtydligar strax därpå att elektronikvarorna kommer att beläggas med separata tullar ”för att säkerställa att de flyttar tillbaka till inhemsk produktion”.

Tjänstemän från USA och Kina möts i det symboliskt viktiga Genève. Resultatet blir en överenskommelse om att tillfälligt minska tullarna med 115 procent. Det innebär att USA:s tullar mot Kina sänks till 30 procent, medan Kinas tullar mot USA sänks till 10 procent. Man kommer även överens om en 90 dagar lång paus på andra handelshinder mellan länderna och justerar de amerikanska bestämmelserna för import av billiga kinesiska varor.

USA:s domstol för internationell handel beslutar att Trump inte hade befogenheter att införa de svepande tullarna, inklusive de mot Kina.

Föga förvånande slår Vita huset tillbaka direkt med en överklagan. Trump-administrationen får fortsätta införa sina tullar i väntan på att överklagan behandlas.

USA höjer tullarna på importerat stål och aluminium till 50 procent. Höjningen gäller för alla utom Storbritannien, som fortsatt ligger på 25 procent till följd av ländernas avtal som aviserades i början av maj.

USA och Kina bestämmer sig för att mötas på halva vägen – närmare bestämt i London – för att diskutera handelsavtalet. ”Mötet bör gå väldigt bra”, skriver Trump på Truth Social inför den amerikanska delegationens avfärd till den brittiska huvudstaden. Dagen före har han talat i telefon med Xi Jinping för första gången på flera månader.

Ett par dagar senare tar Trump åter till Truth Social för att, medelst versaler, meddela att USA och Kina i princip spikat ett handelsavtal. USA:s tullar gentemot Kina landar på 55 procent, Kinas tullar mot USA på 10 procent.

USA:s handelsdepartement aviserar att man ämnar utvidga ståltullarna till att även omfatta varor som tillverkas av mer eller mindre stål. Det innefattar vitvaror som kylskåp, frysar, disk- och tvättmaskiner – bland annat.

På Truth Social meddelar Trump att USA nått ett handelsavtal med Vietnam. Det nya avtalet innefattar bland annat tullar på 20 procent på allt som importeras till amerikanskt territorium och 40 procent på all form av transithandel via USA.

De tullar som aviserades under våren och skulle träda i kraft den 9 juli, skjuts upp till den 1 augusti. Detta för att, enligt Vita huset, ge länder mer tid för förhandling med USA. Samtidigt meddelas nya tullar för ett antal länder, däribland Japan och Sydkorea.

Indonesien är nästa land ut att komma överens med USA, meddelar Trump i vanlig ordning på Truth Social. Avtalet stipulerar bland annat en tullsats på 19 procent på alla varor som importeras till USA.

”Jag har precis signerat det största handelsavtalet i historien – kanske det största avtalet i historien med Japan”, proklamerar Trump för den republikanska delen av kongressen. Enligt Trump kommer japanska varor som importeras till USA – inklusive fordon och bildelar – beläggas med en tullsats om 15 procent. Det sätter Japan i en bättre sits än andra länder med stor fordonsexport, som sedan april har en tullsats på 25 procent mot USA.

Inom ramen för avtalet kommer Japan dessutom att investera 550 miljarder dollar i USA, enligt Trump.